EU:s handelspolitik
Publicerad Uppdaterad
Som medlem i EU är Sverige integrerat i EU:s inre marknad och dess gemensamma yttre handelspolitik. För handeln med varor, och i viss utsträckning även tjänster och investeringar, innebär medlemskapet att rätten att lagstifta och ingå handelsavtal med andra länder har överförts till EU.
Efter samråd med medlemsländerna för kommissionen EU:s talan i Världshandelsorganisationen (WTO) och i andra handelspolitiska sammanhang som t.ex. i regionala och bilaterala handelsförhandlingar (ex. TTIP). Samråd sker i den handelspolitiska kommittén som sammanträder i Bryssel en gång i veckan, och beslut fattas av rådet. Rådet för utrikesfrågor – handel (FAC – handel) möts normalt minst en gång per termin.
EU mot nya frihandelsavtal
Multilateral, regional och bilateral handelspolitik
Inom ramen för vårt medlemskap i EU verkar Sverige för handelsliberaliseringar på multilateral, regional och bilateral nivå. Det bästa sättet att öppna handeln globalt är genom multilaterala överenskommelser i WTO som säkrar ett rättvist, stabilt och förutsägbart internationellt handelssystem. Bilaterala och regionala avtal utgör ett komplement till multilaterala avtal som öppnar för bredare och mer omfattande liberaliseringar av handeln. EU förhandlar idag om frihandelsavtal med ett stort antal länder och grupper av länder, där EU eftersträvar avtal som främjar det ekonomiska och politiska utbytet. Ambitionen i förhandlingarna anpassas till respektive förhandlingsparts utvecklingsnivå. Även områden med koppling till handeln med varor och tjänster, såsom investeringar, offentlig upphandling, immaterialrätt, tekniska handelshinder och konkurrensregler, ingår normalt i förhandlingarna.
X