Vad är TTIP?

Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) är ett frihandelsavtal under förhandling mellan EU och USA som syftar till att fördjupa det ekonomiska samarbetet mellan dessa två regioner. TTIP kommer att skapa världens största regionala frihandelsområde genom att minska handels- och investeringshinder mellan EU och USA.

Ordförklaringar

Ordlista

Bakgrund

EU och USA har länge diskuterat former för att fördjupa sitt ekonomiska samarbete. Mot bakgrund av den senaste ekonomiska krisen tillsattes i samband med EU-USA toppmötet den 28 november 2011 en expertgrupp med uppgift att utreda förutsättningarna för ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Rekommendationen från denna grupp blev att inleda förhandlingar om ett brett, djupt och ambitiöst bilateralt frihandelsavtal. Förhandlingarna bygger vidare på existerande ekonomiska dialoger mellan EU och USA. 
Det är EU-kommissionen som har ansvaret för att förhandla för EU:s del. Kommissionen gör detta i nära samråd med medlemsstaterna och rapporterar om förhandlingsläget till Europaparlamentet. För att formellt inleda förhandlingar om frihandelsavtal behöver EU-kommissionen ett mandat från EU:s medlemsstater som anger mål och ramar för förhandlingarna. Ett sådant mandat antogs på Europeiska unionens rådsmöte den 14 juni 2013. I Sverige gav Riksdagens EU-nämnd den 5 juni 2013 enhälligt stöd till den dåvarande regeringens linje att Sverige skulle stödja att det föreslagna mandatet antogs. Med detta förhandlingsmandat från EU:s medlemsstater inledde EU-kommissionen formella förhandlingar med USA i juli 2013.

Varför TTIP?

Det främsta syftet med frihandelsavtalet är att det ska stimulera både EU:s och USA:s ekonomier genom ökad handel med varor och tjänster och ökade investeringar. EU och USA är varandras viktigaste handelspartners. Varje dag handlas varor och tjänster över Atlanten för nästan 19 miljarder kronor. Handeln mellan EU och USA står för ca en tredjedel av världens totala handelsflöden. Tillsammans spelar de två ekonomierna en stor roll också globalt. Många länder har antingen EU eller USA som sin största handelspartner.

För Sverige är avtalet av stor vikt. USA är en av våra viktigaste handelspartner. Räknat per capita tillhör Sverige de största investeringsländerna i USA. Ca 6 procent av svensk varuexport går till USA och ca 3 procent av svensk varuimport kommer från USA. 2013 uppgick varuexporten till 67,9 miljarder kronor och importen till 28 miljarder kronor. Tjänsteexporten till USA utgör ca 8 procent av Sveriges totala tjänstexport och 11 procent av Sveriges totala tjänsteimport.  

En simulering av Kommerskollegium av de ekonomiska effekterna av ett ambitiöst och långtgående TTIP pekar på att Sveriges export till USA skulle kunna öka med 17 procent och importen med 15 procent. För resterande EU skulle såväl export som import öka med ca 20 procent. Bruttonationalprodukten förutses ha en positiv påverkan av ett avtal. För Sveriges del uppskattas den öka med ca 0,2 procent och för EU som helhet med ca 0,5 procent.

Förutom ekonomiska effekter finns politiska aspekter av TTIP. Förstärka ekonomiska relationer skulle stärka den transatlantiska länken och förutsättningarna för ett närmare samarbete mellan EU och USA i framtiden. TTIP skulle kunna fungera som en inspiration för gemensamt överenskomna internationella normer.

Hur går det till?

Förhandlingarna mellan parterna sker genom s.k. förhandlingsrundor som äger rum med jämna intervall. Då samlas förhandlarna från båda parter för att diskutera olika delar av avtalet. Förhandlingarna om TTIP spänner över ett brett fält och kan delas in i några huvudområden. Ett handlar om att avskaffa tullar och avgifter i handeln mellan EU och USA. Både EU och USA vill också fördjupa sitt regelsamarbete och även ta bort hinder som inte orsakas av tullar och avgifter. Det rör olika tekniska handelshinder som har sin grund i bl.a. olika standarder vad gäller t.ex. motorfordon och läkemedel. Båda parter har samtidigt fastslagit att nuvarande skyddsnivåer för t.ex. miljö, säkerhet och hälsa ska upprätthållas. 

Avtalet omfattar också tjänster och investeringar. EU och USA vill öka handeln med tjänster på områden som t.ex. miljötjänster, affärstjänster och IT-tjänster. Förhandlingarna omfattar även områden som offentlig upphandling, immateriella rättigheter, hållbar utveckling, regler om fungerande kontroller av handeln och tullsamarbete, konkurrens, energi- och råvarufrågor, handel och hållbar utveckling samt handelsaspekter som särskilt rör små och medelstora företag.

Målet är att förhandlingarna ska kunna avslutas så snart som möjligt. Parterna är överens om en ambitiös tidsram. När förhandlingarna har avslutats kommer det att dröja flera år innan avtalet till fullo kan träda ikraft. På amerikansk sida ska det godkännas av kongressen. På europeisk sida ska avtalet godkännas av Europeiska Unionens råd, Europaparlamentet och sannolikt även ratificeras av medlemstaternas parlament.

EU-kommissionen publicerar löpande material om TTIP-förhandlingarna. EU:s förhandlingsförslag delas med Europaparlamentet och medlemsländerna. Förhandlingsmandatet offentliggjordes i oktober 2014. I november 2014 beslutade EU-kommissionen om ytterligare åtgärder för att öka insynen i förhandlingarna.