Regeringens 12 åtgärder för att motverka skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt

Ett fungerande skattesystem där var och en gör rätt för sig är en förutsättning för den svenska modellen. Skatteflykt och skatteundandragande innebär mycket stora kostnader för Sverige och andra länder och det drar undan resurser från vår gemensamma välfärd. Regeringen arbetar kontinuerligt med åtgärder mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt.

Internationella uppskattningar av skatteundandragandet tyder på att mycket stora belopp går förlorade för världens länder. Till exempel bedömer EU-kommissionen att EU-länderna förlorar 50 miljarder euro årligen på organiserade momsbedrägerier och konservativa bedömningar från OECD talar om ett globalt skatteundandragande inom företagsbeskattningen på 100-240 miljarder dollar om året. Det bedrivs därför ett internationellt arbete i de här frågorna, bland annat inom ramen för G20/OECDs projekt mot skattebaserosion och vinstflyttning (BEPS) och genom det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet.

Arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt behöver dock fortsätta, på såväl internationell som nationell nivå. En viktig del i det internationella arbetet är att stärka förutsättningarna för utvecklingsländer att bekämpa kapital- och skatteflykt, eftersom detta ofta drabbar fattiga länder särskilt hårt.

12 åtgärder för att förhindra skatteflykt

Regeringen prioriterar följande åtgärder i arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt:

1. Inkludera fler länder i globala standarder för transparens och informationsutbyte
Sverige arbetar aktivt genom deltagande i OECD:s Global Forum on Transparency and Exchange of Information for Tax Purposes för att fler länder ska ansluta sig till arbetet med att genomföra de globala standarderna för transparens och informationsutbyte på skatteområdet. Arbetet är pågående sedan 2009. I dag är 147 jurisdiktioner medlemmar i Global Forum. De senaste medlemmarna är Grönland, Kambodja, Madagaskar och Haiti.

Sedan juli 2016 deltar Sverige i EU:s arbete med att ta fram en förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Syftet med arbetet är att främja standarderna för god förvaltning på skatteområdet, inklusive standarderna för transparens och informationsutbyte. Den 5 december 2017 enades EU:s medlemsstater om att upprätta listan.


2. Införa automatiskt informationsutbyte om verkliga ägare
Sverige deltog under 2016 aktivt i EU:s arbete med att ta fram ett direktiv som innebär att skattemyndigheterna ska få tillgång till den information om verkliga huvudmän som samlas in i samband med åtgärder mot penningtvätt. Sverige är även positivt till en global standard för automatiskt informationsutbyte avseende verkliga huvudmän.

Sverige deltar också i arbetet inom OECD:s Global Forum on Transparency and Exchange of Information for Tax Purposes. Global Forum arbetar bl.a. med att utvärdera hur respektive land lever upp till sina åtaganden i fråga om transparens och informationsutbyte. Inom Global Forum har man kommit överens om att vid utvärderingar framöver lägga särskild fokus på frågor om tillgång till uppgifter om verkliga huvudmän i samband med informationsutbyte.

Sverige deltar vidare i arbetet i OECD:s arbetsgrupp nr. 10 som bl.a. arbetar med att ta fram ett gemensamt IT-format för uppgifter om verkliga huvudmän. OECD:s arbetsgrupp nr. 10 är den arbetsgrupp där man tidigare tog fram standarder för informationsutbyte på skatteområdet.


3. Införa informationsplikt för skatterådgivare
I syfte att bekämpa skattflykt, skattefusk och skatteundandragande, har regeringen tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att införa en skyldighet för bland annat skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2018.

Informationsskyldighet för skatterådgivare är ett kontrollverktyg som i dag finns i ett antal OECD- och G20-länder och som, med rätt utformning, sannolikt kan bli ett effektivt kontrollverktyg även i Sverige.

Sedan utredningen tillsattes har Europeiska Kommissionen kommit med ett förslag om att införa EU-gemensamma bestämmelser om informationsskyldighet för förmedlare av gränsöverskridande skatteupplägg och automatiskt utbyte av upplysningar om skatteupplägg mellan skattemyndigheter i medlemsstaterna.


4. Skapa en global svart lista över icke samarbetsvilliga länder och införa skarpa motåtgärder
Sverige deltar sedan juli 2016 aktivt i arbetet med att upprätta en gemensam EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner inom skatteområdet. I november 2016 enades rådet om kriterier för granskning av jurisdiktioner. Efter avslutad granskning kommer uppförandekodgruppen att rekommendera vilka jurisdiktioner som ska placeras på förteckningen. Den 5 december 2017 beslutade EU:s medlemsstater att upprätta en lista över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner mot bakgrund av den granskning som utförts av experter från medlemsstaterna. Listan innehåller 17 jurisdiktioner med identifierade problem. De jurisdiktioner som har gjort åtaganden på hög politisk nivå att åtgärda identifierade problem placerades inte på listan med kommer att vara föremål för övervakning. Uppförandekodgruppen kommer att fortsätta att arbeta med frågan om motåtgärder. Inom ramen för OECD:s deltar vi också i ett arbete med att upprätta en G20/OECD-lista över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner såvitt gäller transparens och informationsutbyte. I juli 2017 publicerade OECD/G20 en lista som innehåller en jurisdiktion som inte gjort tillräckliga framsteg med att införa skattetransparens: Trinidad och Tobago.


5. Stärka arbetet mot momsbedrägerier
Regeringen beslutade den 22 juni 2016 om en översyn av mervärdesskattelagstiftningen. Översynen förväntas bland annat leda till att det blir lättare för företagen att göra rätt och för Skatteverket att genomföra kontroller. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2019.

Vidare deltar Sverige i det pågående arbetet inom EU med att förbättra möjligheterna att upptäcka fusk med mervärdesskatt. Detta arbete pågår både i rådsarbetsgruppen för skatter, inom EU-kommissionens arbetsgrupper samt inom Eurofisc som är ett nätverk mellan medlemsstaternas skattemyndigheter. Framförallt diskuteras nya metoder för att upptäcka fusk och ett mer effektivt användande av befintligt regelverk.


6. Förstärka skattetilläggets avskräckande effekt
För att förstärka skattetilläggets avskräckande effekt och att göra sanktionssystemet mer legitimt och rättvist, har regeringen den 19 oktober 2016 tillsatt en utredning som ska se över bestämmelserna om beräkning av skattetillägg i skatteförfarande¬lagen. Uppdraget har redovisats den 30 november 2017.

Utredaren föreslår att skattetillägget vid inkomstbeskattningen ska beräknas på underlag av undanhållet belopp och inte som i dag på underlag av undandragen skatt. Förslaget innebär att storleken på skattetillägget inte längre kommer att variera beroende på vilket inkomstslag som avses, eller om skattetillägget avser juridiska personer, fysiska personer eller dödsbon. När det gäller andra skatter än inkomstskatt, t.ex. mervärdesskatt, föreslås att skattetillägget även i fortsättningen ska beräknas på undandragen skatt.

I syfte att förstärka skattetilläggets allmänpreventiva effekt föreslås att ett förhöjt skattetillägg ska tas ut i två fall. Det ena fallet är om det är fråga om undandragande av betydande skattebelopp och det andra fallet är om det är fråga om upprepade felaktigheter.

Betänkandet Beräkning av skattetillägg – en översyn av reglerna (SOU 2017:94) har skickats ut på remiss.


7. Förstärka Skatteverkets resurser

  • Resurstillskott för kontroll av internationellt fusk

Regeringen har successivt sedan 2016 förstärkt Skatteverkets resurser för att myndigheten ska kunna utöka den internationella kontrollen av skattefusk och skatteupplägg. Den varaktiga höjningen av Skatteverkets anslag är 25 miljoner kronor fr.o.m. 2018. (Resursförstärkningen var med i BP16 och alltså redan beslutad när 10-punktsprogrammet presenterades.)

Regeringen har efter att 10-punktsprogrammet presenterades i budgetpropositionen för 2017 förstärkt Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens resurser 2017–2020 i syfte att myndigheterna tillsammans och enskilt ska kunna förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden. Skatteverkets anslag har ökat 15 miljoner kronor 2017 och resterande år av satsningen är extraresurserna 30 miljoner kronor. Myndigheterna har beslutat att internationell skattekontroll är ett av områdena som ska förstärkas med dessa resurser.

  • Resurstillskott för arbete med inhemskt fusk och svartarbete:

I budgetpropositionen för 2018 ökas Skatteverkets anslag för att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration till myndigheten (se punkt 10). Ökningen är 30 miljoner kronor 2018, 75 miljoner kronor 2019 och 2020 beräknas anslaget öka varaktigt med 23 miljoner kronor. Av samma skäl föreslår regeringen i höst-ändringsbudget för 2017 att Skatteverkets anslag ökas med 18 miljoner kronor.

För att Skatteverket ska kunna genomföra oanmälda kontrollbesök i rätt omfattning i all verksamhet som omfattas av kravet på att föra personalliggare föreslås i budgetpropositionen för 2018 att Skatteverkets anslag varaktigt ökas med 18 miljoner kronor.

8. Föra upp skattefrågor på styrelsenivå i företagen
Regeringen har i statens ägarpolicy för 2017, som beslutades december 2016, förtydligat att bolagen ska agera ansvarsfullt inom skatteområdet, vilket bl.a. ska innefatta policybeslut på styrelsenivå. Skattefrågor lyfts nu särskilt fram i ägarpolicyn för att stödja en högre grad av transparens i arbetet och för att tydligare visa regeringens inställning i frågan. Vidare bedriver Skatteverket arbete för att uppmuntra företag till att utarbeta en skattepolicy och myndigheten har på uppdrag av regeringen redovisat åtgärder för att förstärka detta arbete. Skatteverket arbetar med attitydpåverkande aktiviteter t.ex. delta och anordna seminarier, diskussioner i löpande kontakter med branschorganisationer, skatterådgivare, upphandlare m.fl. Skatteverket arbetar även stödjande genom att visa goda exempel och myndigheten planerar att ta fram modeller för hur en skattepolicy kan utformas.


9. Stötta kapacitetsbyggnad i utvecklingsländer
Arbetet bedrivs såväl av olika internationella organisationer som av olika länder och är av central betydelse. Sverige stödjer detta viktiga arbete, bl.a. genom den av Sida finansierade verksamheten som Skatteverket bedriver.

Sverige medverkar i Addis Tax Initiative som är en överenskommelse om att till 2020 fördubbla utvecklingssamarbetet inom skatteområdet. Sverige har redan ökat sitt stöd på området avsevärt genom stöd från Sida och Skatteverket. Skatteverkets tjänsteexport som finansieras av Sida omfattade ca 33 miljoner kronor 2016 vilket är ca 10 miljoner mer än 2014. Utöver detta har Sida lämnat stöd på skatteområdet till låg- och medelinkomstländer.

Under 2017 fortsätter Skatteverket projekten i Kambodja, Kenya, Kosovo, Moçambique och Moldavien. Under 2016 har ett nytt långsiktigt samarbetsprojekt med Bosnien-Hercegovina förberetts. Projektet har startats under 2017 och de första insatserna med experter på plats genomförs i höst.

För att detta arbete ska kunna bedrivas så effektivt som möjligt är det viktigt att förbättra koordineringen av de olika kapacitetsuppbyggande åtgärder som vidtas av olika intressenter. För att förstärka arbetet kommer Sverige att stå värd för en internationell konferens om kapacitetsuppbyggnad på skatteområdet i maj 2018. Regeringen gav den 26 oktober 2017 Skatteverket och Sida i uppdrag att arrangera konferensen.

10. Vidta ytterligare åtgärder mot inhemskt skattefusk och svartarbete
Uppgifter om bl.a. utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag ska framöver lämnas löpande på individnivå, dvs. per betalningsmottagare. Uppgifterna ska normalt lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Det nya systemet inför stegvis från och med den 1 juli 2018.

Regeringen avser att utvidga systemet med personalliggare till att även avse fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt annan kropps- och skönhetsvårdsverksamhet än sådan frisörverksamhet som redan i dag omfattas av systemet. Det vita arbetet bedöms öka med ca 800 årsarbetskrafter. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Krav på certifierade kassaregister för näringsidkare som bedriver verksamhet i Sverige, men saknar fast driftställe här, gäller sedan 1 maj 2017.

11. Utflyttningsbeskattning för fysiska personer
Skatteverket har tagit fram promemorian Exitbeskattning för fysiska personer – Beskattning av orealiserade kapitalvinster som upparbetats i Sverige. I promemorian föreslås bl.a. att tillgångar som ägs av en fysisk person ska anses avyttrade om personen flyttar ut från Sverige. Ett sådant förslag innebär att kapitalvinster som har upparbetats i Sverige fram till utflyttningen beskattas här. Den som flyttar till en stat inom EES eller till en stat med vilken Sverige har ett skatteavtal med en bestämmelse om informationsutbyte föreslås kunna få anstånd med betalning av skatten. Ett system med utflyttningsbeskattning kommer att medföra att uppgiftsskyldigheten till Skatteverket utökas och att andra förfarandebestämmelser införs. Promemorian har skickats ut på remiss.


12. Utöka Skatteverkets möjligheter att arbeta brottsbekämpande
Falska eller manipulerade handlingar är ofta starten på en lång kedja av brottslighet såsom förfalskningsbrott, bedrägerier och penningtvättsbrott för att finansiera organiserad brottslighet. Skatteverket har tagit fram en promemoria med förslag om att Skatteverket ges rätt att på eget initiativ arbeta mot ett stort antal brott som är kopplade till användandet av falska eller manipulerade intyg om brotten har samband med Skatteverkets verksamhet samt penningtvättsbrott. I promemorian finns också förslag om utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan Skatteverkets brottsbekämpande verksamheter och andra verksamhetsgrenar inom Skatteverket så att det brottsbekämpande arbetet ska kunna bedrivas mer effektivt. Promemorian har skickats ut på remiss.

Bakgrund

Skattefusk och skatteundandragande skadar själva fundamentet i marknadsekonomin; en fri och rättvis konkurrens. Betydande resurser läggs också på avancerade bolagskonstruktioner och ägarstrukturer som inte adderar något värde i ekonomin men som minimerar det enskilda bolagets skattebetalningar. Att säkerställa ett enkelt skattesystem med få möjligheter till skatteundandragande är därmed en central frågeställning för den globala ekonomins effektivitet och funktionssätt.

Att motverka skattefusket är även viktigt av andra skäl. Tilltro mellan medborgare och ett brett stöd för våra samhällsinstitutioner bygger på att människor upplever att såväl andra människor som företag och myndigheter gör rätt för sig. Skattefusk kan också vidga klyftor och öka ojämlikheten när skatteuttaget övervältras på andra grupper i samhället.

Det bedrivs ett omfattande internationellt arbete i de här frågorna, bland annat inom ramen för G20/OECDs projekt mot skattebaserosion och vinstflyttning (BEPS) och genom det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet. En viktig del i det internationella arbetet är att stärka förutsättningarna för utvecklingsländer att bekämpa kapital- och skatteflykt, eftersom detta ofta drabbar fattiga länder särskilt hårt.

Ju mer komplext ett skattesystem är, desto större är gråzonerna som möjliggör skatteundandragande. I Sverige ska skattereglerna vara så enkla och tydliga som möjligt och det ska vara lätt att göra rätt.