Högskolans jämställdhet i fokus vid seminarium

Fredagen den 14 oktober presenterade Universitetskanslersämbetet sin rapport Kvinnor och män i högskolan vid ett frukostseminarium. Rapporten visar att jämställdheten i högskolan har förbättrats något under de sista tio åren men att könsmönstren i stort består. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning inledningstalade och berättade om hur hon och regeringen ser på den här frågan.

Helene Hellmark Knutsson
Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Foto: Mikael Lundgren/Regeringskansliet

Regeringen är en feministisk regering och jämställdhet står högt på dagordningen inom alla politikområden. Helene Hellmark Knutsson poängterar att för henne och regeringen är det viktigt att högskolan blir mer jämställd. Regeringen har därför gett universitet och högskolor i uppdrag att jämnställdhetsintegrera sin verksamhet. Det innebär att all verksamhet ska bedrivas med utgångspunkt från kunskap om kvinnors och mäns villkor och behov.

Helene Hellmark Knutsson tillsatte 2015 en nationell expertgrupp för ökad jämställdhet i högskolan. Gruppens arbete är ett viktigt verktyg i utformandet av kommande reformer för att stärka jämställdheten i högskolan under mandatperioden.

Högskolan är en av Sveriges största statliga verksamheter med cirka 400 000 studenter på heltid eller deltid. Den forskning som bedrivs på våra högskolor är även centralt viktig för att lösa de stora samhällsutmaningar som vi står inför. Utifrån detta är det av stor vikt för hela samhället att högskolesektorn är i framkant när det gäller jämställdhet.

- Vi har alla att vinna på en ökad jämställdhet, och vi alla har ett ansvar att arbeta för det. Men mycket arbete återstår som måste göras på många olika nivåer, poängterade Helene Hellmark Knutsson.

Trots att Sverige är världsledande när det gäller andelen kvinnor på arbetsmarknaden i Sverige, och att 60 % av studenterna länge varit kvinnor, så är endast var fjärde professor kvinna. En ökning av andelen professorer som är kvinnor går att se, men Helene Hellmark Knutsson påpekar att den går för långsamt. Riksdagen bestämde 1997 att det skulle finnas mål för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer på universitet och högskolor. För att höja ambitionsnivån sätter regeringen för första gången ett samlat nationellt mål om att 50 % av alla nyrekryterade professorer ska vara kvinnor år 2030.

I dag får fler män än kvinnor forskningsanslag. I den kommande forskningspropositionen är en mer jämställd fördelning av forskningsmedel en tydlig målsättning. Och även bättre karriärvägar för forskare. Utan attraktiva karriärvägar där forskare bedöms utifrån sina meriter kommer universitet och högskolor riskera att förlora den kompetens som behövs. Rekryteringarna som sker till högre befattningar måste även utlysas och antalet internrekryteringar minskas.