Strategi för hållbar konsumtion

Hur kan konsumtionen göras mer hållbar? Hur kan det bli lättare för oss konsumenter att göra klimatsmarta val? Det är några av de frågor som står i fokus i regeringens strategi för hållbar konsumtion. Målet är att strategin ska bidra till en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Här kan du läsa en sammanfattning av strategin och om hur regeringen arbetar med den.

Foto: Maskot / Folio

En stor del av dagens miljöproblem hänger ihop med vår privata konsumtion. För att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska måste vi förändra hur och vad vi konsumerar. Regeringens strategi för hållbar konsumtion tar sikte på vad staten kan göra tillsammans med kommuner, näringsliv och det civila samhället för att underlätta för oss konsumenter att agera hållbart.

Fokusområden

Öka kunskapen och fördjupa samarbetet

Kunskaperna om konsumtionens konsekvenser för miljön behöver stärkas, och samarbeten fördjupas på olika nivåer i samhället i syfte att öka medvetenheten om frågan och nå längre med olika insatser.

  • Forum för miljösmart konsumtion
    Regeringen har gett Konsumentverket i uppdrag att inrätta ett nytt forum som samlar aktörer som på olika sätt kan bidra till en mer miljösmart konsumtion. Forumet ska arbeta med att sprida goda exempel och ta fram lösningar på hur konsumtionen kan bli mer hållbar. I samband med budgetpropositionen för 2017 beslutades en satsning på 43 miljoner kronor till och med 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för Konsumentverkets arbete för en miljömässigt hållbar konsumtion. Till forumet kopplas nätverk med forskare, näringslivet, länsstyrelser, kommuner och landsting samt det civila samhället. Regeringen avser vidare att utse ett rådgivande organ till stöd för uppdragets genomförande. Uppdraget ska genomföras efter samråd med berörda myndigheter och Konsumentverket ska senast den 1 mars 2018 och 1 mars 2019 redovisa hur arbetet har utförts och senast den 1 mars 2020 samlat redovisa och göra en bedömning av de resultat som uppnåtts.

  • Miljöfokus i skolan
    Skolan har en viktig roll när det gäller att öka kunskaperna om konsumtion och miljö hos barn och unga. Regeringen har gett Konsumentverket i uppdrag att i samverkan med andra berörda aktörer underlätta undervisningen om konsumtionens påverkan på miljön, exempelvis genom att verka för att skolmaterial och förslag på lektionsupplägg finns lättillgängligt.

Stimulera hållbara sätt att konsumera

Som konsumenter kan vi bidra till en miljömässigt hållbar konsumtion genom att ändra våra beteenden. Men många av oss upplever ofta hinder i form av bland annat brist på information. Även kostnader, vanor, tidsbrist och påverkan från omgivningen ligger ofta till grund för våra köpbeslut och andra beteendemönster.

  • Miljösmarta beteendemönster
    Regeringen har gett Konsumentverket i uppdrag att verka för en mer miljösmart konsumtion. I uppdraget ingår att på olika sätt, bland annat genom att sprida goda exempel, underlätta och stimulera val av de ur miljösynpunkt bästa alternativen, så kallad nudging. Arbetet ska vara kopplat till forumet och samordnas med de insatser som görs för att förbättra miljöinformationen i upplysningstjänsten Hallå konsument. Detta uppdrag ska, i likhet med uppdraget ovan om att inrätta ett forum, redovisas 1 mars 2018, 2019 och 2020.
  • Delningsekonomi i positiv utveckling
    Delningsekonomin, som innebär att varor och tjänster delas på olika sätt, kan ge ökad valfrihet och lägre priser och bidrar till större möjligheter att konsumera hållbart. En utredning har på regeringens uppdrag gjort en kartläggning av delningsekonomin och analyserat olika användares rättsliga ställning. Utredningens betänkande har remitterats och förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

    SOU 2017:26 Delningsekonomi på användarnas villkor

  • Effektivare miljömärkning
    Avgörande för ett bra genomslag för miljömärkningen är, vid sidan av konsumenternas förtroende, att den håller jämna steg med utvecklingen på marknaden. Regeringen vill verka för effektiva tredjepartscertifierade miljömärkningar som får bra genomslag bland företag och konsumenter, även internationellt. Inom den nordiska miljömärkningen Svanen bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete och i den översyn som skett av den europeiska miljömärkningen, EU Ecolabel, konstateras att systemet behöver effektiviseras och göras mer känt. Regeringen kommer att samråda med berörda aktörer om miljömärkningens potential och förutsättningar inför kommande åtgärder genom att anordna ett seminarium i frågan under hösten 2017.

Effektivisera resursanvändningen

Att återanvända i stället för att köpa nytt bidrar till en mer hållbar livsstil och innebär stora vinster för miljön.

  • Varor som håller längre
    För att stimulera återanvändning av varor har momsen sänkts från 25 procent till 12 procent för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne fr.o.m. 1 januari 2017. En skattereduktion har också införts för reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden. Regeringen verkar även för att krav på varors hållbarhet utifrån ekodesigndirektivet ska ställas på fler produktgrupper och för att information om möjligheter till reparationer ska lämnas.
  • Cirkulär ekonomi
    Regeringen verkar på flera olika sätt för att underlätta utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Förutom att driva på inom EU:s arbete har en utredare på regeringens uppdrag lämnat förslag på styrmedel och andra åtgärder som ska främja en cirkulär ekonomi, bland annat underlätta återanvändning av varor genom till exempel handel med begagnade varor samt reparationer och uppgradering av varor. I budgetpropositionen för 2018 framhåller regeringen bland annat plast och textilier som prioriterade områden och föreslår att en delegation för cirkulär ekonomi inrättas för att stimulera omställningen till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi.

    SOU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel

  • Hållbar avfallshantering
    Det avfallsförebyggande arbetet fokuserar bland annat på mat, textilier, elektronik och byggande. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att färdigställa och besluta om en nationell avfallsplan och ett nationellt program för förebyggande av avfall. Inom EU driver regeringen på för att produkter ska utformas på ett sätt som underlättar återvinning. Med syftet att minska förbrukning och nedskräpning av plastkassar har regeringen beslutat en ny förordning som ställer krav på att den som i en yrkesmässig verksamhet tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter måste informera och rapportera om plastbärkassarnas miljöpåverkan. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2018 även en satsning på drygt 100 miljoner kronor per år fram till 2020 för att minska problemen med plast i haven och naturen.

Naturvårdsverkets avfallsförebyggande program

Förbättra informationen om företagens hållbarhetsarbete

Konsumenter kan genom efterfrågan och engagemang påverka företag i en mer hållbar riktning. Men då krävs tydlig information om företagens hållbarhetsarbete, bland annat om vilka miljöhänsyn som tas.

  • Företagens och finansmarknadens hållbarhetsarbete
    Nya regler har beslutats som innebär att stora företag ska rapportera om hur de arbetar med hållbarhetsfrågor, exempelvis miljö, mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Den finansiella sektorn är betydelsefull för möjligheterna att nå hållbarhetsrelaterade mål. Regeringen har i propositionen Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val lämnat förslag som syftar till att underlätta för investerare att bedöma vilka hållbarhetsaspekter som beaktas vid fondförvaltningen. Som ett led i arbetet med att Sverige ska vara ett föregångsland för fri och rättvis handel föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2018 att Konsumentverket och Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att främja tillförlitlig information om produktionsvillkor i andra länder och att Konsumentverket får i uppdrag att fördela medel till det civila samhällets organisationer för lättillgänglig information.

    Prop. 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy

    Prop. 2017/18:5 Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val

  • Hårdare tag mot falska miljöpåståenden
    Miljöpåståenden används allt oftare i marknadsföring. Ibland kan vi konsumenter dock bli vilseledda vad gäller vilka miljöhänsyn företagen faktiskt har tagit. EU-kommissionen har tagit fram särskilda riktlinjer om miljöpåståenden i marknadsföring. Konsumentverket har som ett led i sitt tillsynsarbete beställt en studie som visar hur miljöargument används och på vilka marknader. Konsumentverket har även fått möjlighet att omedelbart kunna stoppa företag som ägnar sig åt otillåten marknadsföring, exempelvis felaktiga miljöpåståenden, och på så sätt bidra till att s.k. greenwashing undviks.

    Konsumentverkets rapport: Marknadsföring med miljöargument

    Prop. 2015/16:168 Stärkta sanktionsmöjligheter för Konsumentombudsmannen

Fasa ut skadliga kemikalier

I regeringens miljöarbete ingår åtgärder för en giftfri miljö och för att minska riskerna med kemikalier i vår vardag. Barn är extra utsatta för farliga kemikalier och är därför särskilt prioriterade.

  • Giftfri vardag
    Kemikalieinspektionen har fått förnyat uppdrag att arbeta med handlingsplanen för en giftfri vardag, vilket inkluderar att bidra till en effektiv reglering av kemikalier på EU-nivå. Regeringen verkar inom EU för att farliga kemikalier ska fasas ut ur det cirkulära kretsloppet så tidigt som möjligt. 1 juli 2017 infördes en punktskatt på farliga kemikalier i viss elektronik. Särskilda insatser görs också när det gäller bland annat mikroplaster, bland annat via satsningarna i budgetpropositionen för 2018 om rena hav. Regeringen har också i budgetpropositionen för 2018 föreslagit att ett kunskapscentrum för att få fram alternativ till farliga kemikalier ska inrättas.

    SOU 2017:32 Substitution i Centrum – stärkt konkurrenskraft med kemikaliesmarta lösningar

    Ny handlingsplan för en giftfri vardag

Öka tryggheten för alla konsumenter

Att stärka den sociala hållbarheten handlar bland annat om att uppmärksamma konsumenters olika förut-sättningar, bland annat utifrån ekonomi, ålder, kön, funktionsnedsättning eller andra personliga omständigheter.

  • Arbete mot överskuldsättning
    Regeringen presenterade hösten 2015 en strategi för att motverka överskuldsättning. Strategin innehåller bland annat en förstärkt skuldsaneringsverksamhet och uppdrag till Konsumentverket att ta fram rekommendationer för den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Konsumentverket har även fått i uppdrag att i samarbete med Kronofogdemyndigheten och Finansinspektionen verka för en fördjupad samverkan med olika aktörer som kan bidra till att personer som har eller riskerar att få problem med skulder kan få hjälp med att få ordning på sin ekonomiska situation. Regeringen har också tagit emot ett utredningsförslag om en mer ansvarsfull marknad för snabblån och andra konsumentkrediter. Spellicensutredningen har analyserat om förbudet mot spel på kredit behöver skärpas för att bl.a. motverka överskuldsättning till följd av spel och lotterier. De båda utredningsbetänkandena har remitterats och förslagen bereds i Regeringskansliet.

    Läs mer i strategin för att motverka överskuldsättning

  • Konsumenters olika förutsättningar
    Vissa konsumenter är mer utsatta än andra för påträngande affärsmetoder, vilket i högre utsträckning bör beaktas i samband med lagstiftning nationellt och inom EU. Frågan kan bland annat bli aktuell i samband med översynen av EU:s konsumentskyddslagstiftning och i samband med åtgärder som handlar om att främja en mer hållbar konsumtion. Frågor som rör konsumenters olika förutsättningar kommer också att uppmärksammas i samband med uppföljningar av det samlade konsumentstödet.

Fokusera på livsmedel, transporter och boende

Inom arbetet med hållbar konsumtion finns tre områden som är extra viktiga – vilka livsmedel vi konsumerar, vilka transportsätt vi väljer och hur vi bor. Dessa områden orsakar tillsammans de största utsläppen från vår privata konsumtion. Genom att förändra våra beteenden mot ett mer hållbart förhållningssätt inom dessa områden gynnas såväl miljö och hälsa som hushållens ekonomi. Forumet för miljösmart konsumtion kommer att spela en viktig roll i detta sammanhang.

  • Hållbara livsmedel
    Konsumtionen av livsmedel, bland annat kött, står för en stor del av klimatpåverkan från oss konsumenter. Inom ramen för genomförandet av livsmedelsstrategin, som beslutade i januari 2017, har regeringen presenterat en handlingsplan och olika åtgärdspaket. Bland åtgärderna återfinns bl.a. uppdrag till Jordbruksverket att utse en samordningsfunktion och ta fram en åtgärdsplan för ökad ekologisk produktion och konsumtion och uppdrag till Livsmedelsverket om Nyckelhålet som ett stöd för utveckling av hälsosamma livsmedel och bra matvanor samt insatser för att minska matsvinnet. Regeringen vill även se en ursprungsmärkning av kött på restauranger och i storkök.

    Mer om livsmedelsstrategin

  • Hållbart boende
    Drift och underhåll samt ny- och ombyggnation av bostäder har stor påverkan på miljö, hälsa och hushållsekonomin. Energiförbrukningen i bostaden påverkas både av valet av produkter och hur de används. En hel del arbete har genomförts och pågår på området: En ny EU-gemensam energimärkning av hushållsapparater är beslutad, regeringen arbetar aktivt för tydliga energi- och miljökrav utifrån ekodesigndirektivet, den kommunala energi- och klimatrådgivningen förlängs och utvecklas och ett forum för smarta elnät har inrättats. Investeringsstödet för solceller har fått kraftigt ökad budget och ett system med skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el har införts.

    Regeringens insatser för att utveckla solenergin

    Om ny energimärkning på Energimyndighetens webbplats

    Om Kommunal energi- och klimatrådgivning på Energiverkets webbplats

  • Hållbara transporter
    En rad insatser görs för att främja att fler färdas med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Satsningar görs för att förbättra kollektivtrafiken på landsbygden och statliga stöd ges för kommunernas arbete med hållbara städer och kollektivtrafik i tätort. Satsningar har gjorts för att främja cykling och en cykelstrategi har tagits fram. Stöd ges till lokala klimatinvesteringar, exempelvis satsningar på laddstolpar och biogas. I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen också ett nytt ladda hemma-stöd, som gör det enklare och billigare för hushåll att installera laddpunkter för elfordon. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 även ett bonus-malus-system där fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället genom en bonus medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid betalar högre skatt. Regeringen föreslår också en skatt på flygresor. För att förbättra förutsättningarna att pendla och transportera sig klimatvänligt med cykel, föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2018 en elcykelpremie för privatpersoner. Regeringen avser också att införa ett system som ställer krav på miljöinformation om drivmedel för att underlätta konsumenters val av de bästa drivmedlen.

    Klimatklivet utökas och förlängs

    Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon

    Klimatsatsningar i budgetpropositionen för 2018