Satsningar på jobb och etablering – alla som kan jobba ska jobba

Regeringen satsar i höstbudgeten på att stärka insatserna inom arbetsmarknad och nyanländas etablering. Alla som kan jobba ska jobba och bidra till vår gemensamma välfärd. Anställningsstöden förenklas och förstärks för att öka arbetsgivares vilja att anställa personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Regeringen reformerar systemet för de subventionerade anställningarna och inför ett nytt, enhetligt stöd – introduktionsjobb. Regeringen satsar vidare på bland annat höjt lönebidrag, höjd ersättning till Samhall och möjlighet till lån för körkortsutbildning. Vidare satsar regeringen på åtgärder för att fortsätta skapa ett hållbart mottagande och en effektiv etablering av nyanlända. Spåren till jobb ska förstärkas bland annat genom ett nytt regelverk för Arbetsförmedlingens arbete med etablering och införandet av en utbildningsplikt.

Budgetpropositionen för 2018 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Nyanländas etablering

Nytt regelverk för nyanländas etablering

Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet måste bli mer effektiv. Sverige står just nu mitt uppe i den stora utmaning det innebär att bereda stärkta spår till jobb för de många nyanlända som söker sin plats på svensk arbetsmarknad. För att öka effektiviteten inom etableringsuppdraget träder ett nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet i kraft den 1 januari 2018. Genom regeländringarna harmoniseras regelverket för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet i större utsträckning med det regelverk som gäller för övriga arbetssökande.

Harmoniseringen innebär bland annat att rättigheten till etableringsplan tas bort och ersätts med anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program, att ett proportionerligt åtgärdssystem införs för nyanlända motsvarande det som i dag gäller för övriga arbetssökande samt att handläggningen av etableringsersättningen flyttas från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan.

– Dagens regelverk är detaljstyrt i lag och gör det svårt att ställa tydliga krav på individen. Med det nya regelverket åtgärdas det. Det nya regelverket kommer fortsatt ha fokus på jobb från dag ett, men också bli mer individanpassat, ge ökad flexibilitet och lägga grund för ökad effektivitet, inte minst genom minskad tidsödande administration. Fler nyanlända måste komma i arbete eller studier inom etableringsperioden, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

Riksdagen fattade beslut om det nya regelverket i juni 2017. I samband med detta fattade regeringen beslut om det nya regelverket på förordningsnivå. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2018.

Utbildningsplikt för nyanlända

Utvecklingen på svensk arbetsmarknad är mycket stark. Men för den som saknar de kunskaper som krävs för att kunna få ett arbete är det ändå svårt att komma i jobb. För att stärka matchningen på arbetsmarknaden krävs att fler arbetslösa tar del av utbildning för att rusta sig för de jobb som finns och växer fram. Från och med den 1 januari 2018 skärper regeringen kraven på alla arbetslösa som bedöms vara i behov av utbildning att söka och ta del av utbildning som ges inom arbetsmarknadspolitiken. Den som inte söker eller tar del av en utbildning som Arbetsförmedlingen anvisar kan varnas eller stängas av från sin rätt till ersättning under en kortare eller längre tid.

Regeringen inför samtidigt en utbildningsplikt för nyanlända. Utbildningsplikten innebär att alla nyanlända som tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser, och som bedöms vara i behov av utbildning för att kunna komma i arbete, kan anvisas att söka och ta del av utbildning.

Genom utbildningsplikten tydliggörs individens ansvar att inom ramen för etableringen skaffa sig de kunskaper som krävs för att kunna matchas mot arbete eller tillgodogöra sig arbetsmarknadspolitiska insatser alternativt delta i fortsatta studier. Den som inte gör det kan få indragen ersättning.

Många nyanlända i etableringsuppdraget har kort utbildning och en del av dem saknar tillräckliga kunskaper för att kunna matchas mot arbete. Etableringsinsatserna för dessa ska i huvudsak bestå av reguljära studier på heltid. För att utbildningsplikten ska kunna realiseras behöver det tas fram ett mer anpassat utbildningsinnehåll med inriktning på grundläggande kunskaper (till exempel läsa, skriva och räkna). Regeringen har därför gett Statens skolverk i uppdrag att föreslå hur utbildningen inom den kommunala vuxenutbildningen kan utvecklas i detta avseende.

Regeringen anser att kommunerna bör tillföras medel för att bättre kunna möta utbildningsbehovet bland nyanlända och avser därför att 2018 höja schablonersättningen till kommunerna för mottagandet av nyanlända. Tillskottet uppgår till 301 miljoner kronor 2018, 467 miljoner kronor 2019 och 378 miljoner kronor 2020.

Förstärkt arbetsträning som insats i etableringsprogrammet

Nyanländas kompetens och erfarenheter behöver bättre tas tillvara på arbetsmarknaden. De genomgripande förändringar som regeringen nu föreslår av anställningsstöden, där ett flertal olika former av anställningsstöd ersätts med ett stöd, introduktionsjobb, är viktiga för att stärka vägen till arbete för fler nyanlända. Men för nyanlända som ändå har svårt att få en subventionerad anställning eller praktik och behövs ytterligare åtgärder för att individen ska kunna närma sig arbetsmarknaden.

Förstärkt arbetsträning finns i dag endast tillgängligt för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin. I samband med införandet av det nya regelverket för etableringen den 1 januari 2018 avser regeringen att göra förstärkt arbetsträning tillgänglig även för deltagare i etableringsprogrammet. Genom att förstärkt arbetsträning blir tillgängligt som insats i etableringsprogrammet, ges nyanlända möjlighet att vara på en arbetsplats och delta i verksamheten på det sätt som fungerar bäst. Den som tar del av förstärkt arbetsträning får möjlighet att under handledning genomföra arbetsuppgifter utan krav på produktivitet. Målet är att få en bild av den enskildes förutsättningar för arbete och utifrån det finna vägar att stärka dem.

I höstbudgeten avsätts 54 miljoner kronor för 2018, 39 miljoner kronor för 2019 och 36 miljoner kronor för 2020.

Ökade resurser för samhällsinformation inom tidiga insatser

Tiden i asylprocessen ska användas på bästa sätt. Genom att ta tillvara på tiden i asylprocessen, med insatser som bland annat ger kunskaper om det svenska samhället och den svenska arbetsmarknaden, kan etableringen i arbets- och samhällslivet underlättas och påskyndas.

För att asyltiden ska användas bättre, och också vara mer meningsfull för den enskilde, har regeringen infört ett nytt system för tidiga insatser som ger ökad tillgång till språkinsatser och möjlighet till kompetenskartläggning redan under asyltiden.

Information om hur det svenska samhället fungerar är central för den som nyligen kommit till Sverige. Det är viktigt att asylsökande så snabbt som möjligt får information om de grundläggande principerna för det svenska systemet, om jämställdhet och vad som gäller avseende individens rättigheter och skyldigheter.

Regeringen förstärker därför medlen för tidiga insatser med 39 miljoner kronor 2018, 39 miljoner kronor 2019 och med 38 miljoner 2020.

Civilsamhället är en viktig aktör men regeringen anser också att insatser i ökad utsträckning bör kunna ges via kommunerna. Regeringen avser att utöka kommunernas möjlighet att ta del av statsbidrag för tidiga insatser. På det sättet förväntas fler kunna delta i samhällsinformation redan under asyltiden. Dessutom ökar det förutsättningarna att uppnå en god tillgång till tidiga insatser över hela landet, exempelvis genom bättre tillgång till lokaler för aktiviteter.

Förstärkning av främjandemedel för bland annat snabbspår

Regeringen vill att nyanlända personer i Sverige snabbt ska komma ut på en arbetsplats som är relevant för individens utbildning och erfarenhet. Samtidigt råder det brist på arbetskraft i många branscher. Dessa får nu hjälp med kompetensförsörjningen genom att Arbetsförmedlingen och branscherna tillsammans samarbetar genom bland annat snabbspår.

Hos arbetsmarknadens parter finns vilja, kunskap och driv att spela en aktiv roll i nyanländas etablering. Regeringen är mån om att ta tillvara detta engagemang hos parterna. För att öka resurserna till parternas arbete med bland annat snabbspår förstärker regeringen medlen för särskilda främjande- och utvecklingsinsatser med 20 miljoner kronor under 2018 och med 35 miljoner kronor 2019.

Arbetsmarknad

Vid långvarig arbetslöshet eller när arbetstagaren är ny på svensk arbetsmarknad kan arbetsgivare känna en osäkerhet inför att anställa. Utvärderingar visar att de subventionerade anställningarna är effektiva insatser för att få personer med svagare förankring på arbetsmarknaden i arbete. För att stöden ska fungera effektivt måste de vara anpassade efter de arbetssökandes och arbetsgivarnas behov.

Introduktionsjobb – ett enklare och mer kraftfullt stöd

Anställningsstöden har genom åren ökat i antal för att nå nya målgrupper och nya behov. Det växande antalet stöd har bidragit till att arbetsgivare och arbetsförmedlare har ansett det svårt att överblicka de olika villkor och stödformer som finns. Det finns också ett behov av att öka träffsäkerheten i stöden genom att tydligare rikta dem till personer med svagare förankring på arbetsmarknaden.

Regeringen avser därför att reformera systemet för de subventionerade anställningarna och införa ett nytt, enhetligt stöd. Det nya stödet kallas introduktionsjobb och är ett enklare och mer kraftfullt stöd.

Bild: Regeringskansliet

Genom introduktionsjobb försvinner de tidigare stöden särskilt anställningsstöd, förstärkt särskilt anställningsstöd, de båda traineejobben och instegsjobb. I stället för instegsjobb kan nyanlända ta del av introduktionsjobb som kommer att vara både enklare och mer kraftfullt.

Yrkesintroduktionsanställningarna berörs inte av dessa förändringar.

Tak vid 20 000 kronor i månaden

Introduktionsjobb riktar sig till personer som är långtidsarbetslösa eller är nyanlända. Introduktionsjobben kommer att ha ett tak för lönesubventionen vid en bruttolön på 20 000 kronor i månaden, vilket innebär en kraftig höjning jämfört med de stöd som ersätts. Subventionsgraden i introduktionsjobben blir 80 procent och ett enhetligt handledarstöd införs.

Det nya stödet ska kunna kombineras flexibelt med utbildning, både för att stärka den enskilde liksom för att möta kompetensbehov hos arbetsgivare.

Nystartsjobben kommer att kvarstå. Nystartsjobben används av många arbetsgivare och bidrar därmed också till att många personer får möjlighet till sysselsättning. Regeringen har sedan tidigare skärpt regelverket för nystartsjobb genom att ställa krav på kollektivavtal eller motsvarande villkor samt genom att införa ett tak för subventionen. Detta för att öka arbetsgivares benägenhet att anställa personer med längre tider i arbetslöshet och nyanlända, minska risken för missbruk och skapa ordning och reda. Regeringen avser att sänka taket för nystartsjobben till 20 000 kronor per månad för att harmonisera nystartsjobben med introduktionsjobb och extratjänster.

Extratjänsterna är en viktig insats för dem som har en särskilt svag förankring på arbetsmarknaden och kommer att kvarstå med nuvarande subventionsnivå och handledarstöd. Extratjänsterna kan användas bland annat i välfärdens verksamheter och i delar av ideell sektor. Även taknivån i extratjänsterna höjs för att harmonisera med introduktionsjobben och nystartsjobben. Det nya taket hamnar vid en bruttolön på 20 000 kronor, vilket innebär en höjning i förhållande till dagens nivå. Extratjänsterna kommer även i fortsättningen att kunna bidra till jämnare könsfördelning när det gäller vilka som får del av subventionerade anställningar.

Introduktionsjobben kommer att införas under våren 2018, men redan hösten 2017 genomförs ändrade tak- och subventionsnivåer i de befintliga stöden.

500 miljoner kronor till kommuner och landsting

Arbetslösheten i Sverige sjunker och svensk arbetsmarknad är stark men vi behöver göra ännu mer för att pressa ner arbetslösheten. Det gäller framför allt bland grupper som idag står långt ifrån arbetsmarknaden och behöver utbildning, arbetsmarknadserfarenhet och rätt förutsättningar i övrigt för att få jobb. Extratjänsterna är till för personer som har svårt att få jobb även när tillgången på jobb är stor.

Extratjänster kan också hjälpa till att stärka välfärden. Stödet ger möjlighet att avlasta lärare genom fler vuxna i skolan eller kan ge extra stöd till personalen i äldreomsorgen. För att ytterligare uppmuntra kommunerna att anställa långtidsarbetslösa och nyanlända avser regeringen att föreslå att ett särskilt kommunstöd på 500 miljoner avsätts i höstbudgeten för att stötta kommuner och landsting som tar ett stort ansvar och anställer personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. De extra kommunpengarna kan användas fritt och kommer att kunna gå till att anställa fler i skola, vård och omsorg. Det kan till exempel handla om satsningar på förbättrade arbetsvillkor.

Höjt tak för lönebidrag

Alla människor som kan arbeta ska arbeta. Det gäller också för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Sedan regeringen tillträdde har ett arbete påbörjats för att höja taket för lönebidragen. I budgetpropositionen för 2018 föreslås att taket för lönebidragen höjs ytterligare.

Från dagens tak på 17 100 kronor per månad höjs stödet redan från i höst till 18 300 kronor, under 2019 höjs taket till 19 100 för att år 2020 uppgå till 20 000 kronor. Det vill säga samma nivå som taken för introduktionsjobb, extratjänster och nystartsjobb.

Höjd ersättning till Samhall

Samhall har en viktig roll i att anställa personer med funktionsnedsättning och som inte kan få arbete på annat sätt eller genom andra insatser. Samhalls verksamhet bygger på ett särskilt arbetsmarknadspolitiskt uppdrag som kräver ersättning från staten. Varken uppdraget eller ersättningen har justerats sedan 2009 och bolagets ekonomiska förutsättningar för att uppfylla uppdraget behöver justeras. Mer pengar behövs för ökade personalkostnader och för att stärka arbetet med att skapa övergångar från Samhall till andra arbetsgivare. Sådana övergångar kan både stärka individen och skapa möjlighet för fler personer att få en anställning inom bolaget.

Utöver nuvarande uppdrag ska Samhall också öka antalet anställda med skyddat arbete med 1000 personer under 2018 och ytterligare 1000 personer under 2019.

Regeringen avser därför att höja ersättningen för merkostnader som bolaget har till följd av det arbetsmarknadspolitiska uppdraget från och med 2018. Sammantaget innebär förslaget en satsning på ca 690 miljoner kronor 2018, 870 miljoner kronor 2019 och drygt 1 000 miljoner kronor från och med 2020.

Förhöjt aktivitetsstöd för unga med funktionsnedsättning fasas ut

I dag finns ett stöd som innebär att unga med funktionsnedsättning kan få ett högre aktivitetsstöd om de har deltagit i program under minst 12 månader.

Stödet fungerar inte som det var tänkt från början och fungerar inte heller som andra stöd är utformade. För till skillnad från andra ersättningssystem ökar ersättningsnivån i dessa fall med tiden i arbetslöshet för unga personer med funktionsnedsättning och innebär därmed en omvänd ersättningstrappa. Övriga ersättningssystem är utformade så att ersättningsnivån minskar över tid i arbetslöshet i syfte att skapa incitament att söka och ta arbete.

Bedömningen är att en ersättningsnivå som ökar över inskrivningstiden minskar incitamenten att söka och ta arbete. Det kan medföra att personer kvarstår i arbetslöshet.

Det förhöjda aktivitetsstödet för unga med funktionsnedsättning kommer därför att fasas ut genom att inga nya personer ska omfattas av rätten till det högre aktivitetsstödet efter att ändringen görs. Regeringen vill ersätta den passiva ersättningshöjningen efter 12 månader i program med mer aktiva insatser.

Lån till körkortsutbildning

Att ha körkort är i många sammanhang en förutsättning för att kunna få ett jobb som är en väg in på arbetsmarknaden. Utan körkort kan det vara svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, inte minst i gles- och landsbygd.

För att förbättra möjligheten till etablering på arbetsmarknaden avser regeringen att införa en möjlighet till lån avseende utbildning för B-körkort.

Lånet ska kunna finansiera körkortsutbildning vid godkända trafikskolor, och riktas i ett första steg till vissa arbetslösa personer mellan 18 och 47 år. I syfte att bidra till att stimulera till högre genomströmning i gymnasieskolan avser regeringen att under 2019 utvidga möjligheten även till personer i åldern 19–20 år som slutfört en gymnasieutbildning.