Frågor och svar om förordningen om mediestöd
Publicerad
Vad innehåller förordningen om mediestöd?
Förordningen innehåller kompletterande bestämmelser till lagen (2023:664) om mediestöd. Förordningen innehåller bl.a. bestämmelser om stödformer, allmänna och särskilda förutsättningar för de olika stödformerna, stödens storlek, prioritering mellan ansökningar, ärendenas handläggning, hinder mot att lämna mediestöd, återbetalning och återkrav av stöd samt bemyndiganden för Mediemyndigheten att meddela ytterligare föreskrifter.
Vilka är de största förändringarna i förhållande till medieutredningens förslag?
Förordningen följer huvudsakligen medieutredningens förslag (Ett hållbart mediestöd för hela landet (Ds 2022:14)), eftersom detta har en bred förankring. Regeringen har även beaktat remissynpunkter och den oro för stödets närmare utformning som främst vissa mindre aktörer signalerat. Regeringen har därför vid den närmare utformningen av vissa villkor beaktat små medieaktörers situation och i möjligaste mån säkerställa goda förutsättningar för dessa.
- I förordningen siffersätts de mätbara allmänna villkoren för mediestöd; periodicitet, användarförankring, andel redaktionellt innehåll och andel exklusivt egenproducerat innehåll.
- Kravet på användarförankring höjs till 3 000 för regelbundna användare, men kvarstår på 1 500 för betalande prenumeranter.
- För att övergångsstödet ska ge stabila förutsättningar för en ordnad övergång för berörda aktörer behöver definitionen av allmänt nyhetsmedium inte vara uppfyllt för detta stöd. Lägre krav ställs också på lågfrekventa tidningars användarförankring (1 500 regelbundna användare) för övergångsstödet.
- En viss del frilanskostnader (200 000 kr) får räknas med i den stödgrundande kostnaden, vilket kan vara betydelsefullt för små nyhetsmedier.
Vilka nivåer av god användarförankring gäller?
Med god användarförankring avses i normalfallet 3 000 regelbundna användare eller 1 500 betalande prenumeranter. Prenumererade medier kan alltså kvalificera sig enligt båda dessa alternativ. Kraven på regelbundna användare är lägre för små bevakningsområden (15 % av invånarantal, lägst 1 500 regelbundna användare) och för lågfrekventa tidningar som söker övergångsstöd (1 500 regelbundna användare). För medier som riktar sig till nationella minoriteter gäller lägre krav på användarförankring (750 regelbundna användare).
Vilken andel eget innehåll gäller och kommer det vara möjligt för nyhetsmedier att publicera varandras innehåll?
Andelen redaktionellt innehåll (45 procent) och exklusivt egenproducerat innehåll (45 procent av det redaktionella innehållet) ligger ungefär i paritet med dagens nivåer i det sammanvägda press- och mediestödet. Det innebär att nyhetsmedier fortfarande kan samarbeta kring eller köpa in byråmaterial upp till 55 procent av det redaktionella innehållet.
Hur kommer prövningen av nyhetsmedier som inte är lokala eller regionala att göras?
Nyhetsmedier som saknar lokal eller regional nyhetsbevakning har möjlighet att få redaktionsstöd om de bedöms vara av särskild vikt för mediemångfalden på nationell nivå eller av betydelse för grupper som är underförsörjda vad gäller nyhetsbevakning.
Det är mediestödsnämnden som beslutar om ett medium uppfyller kraven för att få stöd. Vid bedömningen av om ett allmänt nyhetsmedium är av
särskild vikt för mediemångfalden ska hänsyn tas till betydelsen av det allmänna nyhetsmediets nyhetsbevakning och redaktionella innehåll för den publicistiska mångfalden eller nyhetsutbudet på den nationella mediemarknaden.
Hur kommer bedömningen av nyhetsmediers behov av ekonomiskt stöd att göras?
Redaktionsstöd kan ges till nyhetsmedier som har behov av ekonomiskt stöd och uppfyller övriga villkor. Det är mediestödsnämnden som bedömer om villkoren för stöd är uppfyllda. Vid bedömningen av om ett allmänt nyhetsmedium har behov av ekonomiskt stöd ska hänsyn tas till nyhetsmediets konkurrenssituation och ekonomiska förutsättningar att långsiktigt bedriva sin verksamhet på affärsmässiga grunder.
Hur stort stöd kommer nyhetsmedier att kunna få?
Det är samma stödnivåer som mediestödsutredningen föreslog redan 2022 och som varit väl kända för medieaktörerna och därmed utgjort ett stabilt underlag för mediernas planering framåt. Skillnaden är att regeringen ger utrymme för att även frilanskostnader upp till 200 000 kronor får räknas med i den stödgrundande kostnaden för redaktionsstödet, vilket kan vara viktigt för små nyhetsmedier. Det kan innebära upp till 150 000 kronor mer i stöd för de minsta aktörerna.
Distributionsstödet är fortsatt rättighetsbaserat medan övriga stöd kan betalas ut i mån av medel.
Hur kommer prioriteringar göras om det inte finns tillräckligt med medel?
Anslaget för mediestödet uppgår till drygt en miljard kronor och medel har sedan tidigare tillförts för att säkerställa en ordnad övergång från dagens presstöd till det nya teknikneutrala mediestödet.
Mediestödsnämnden får vid fördelningen av stöd prioritera mediers insatser för svagt bevakade områden, för grupper i samhället som är underförsörjda när det gäller journalistisk bevakning och för nationella minoriteter. Nämnden får även ta hänsyn till mediets förankring i bevakningsområdet. Nämnden får även prioritera behovet av övergångsstöd för en ordnad övergång.
Varför publicerar regeringen inte förordningen?
En förordning kungörs genom publicering på Svensk Författningssamling och blir i samband med det offentligt tillgängliga. Förordningen om mediestöd kommer inom kort publiceras på svenskforfattningssamling.se
X