Svensk hälso- och sjukvård under ett Natomedlemskap
Publicerad
Sveriges medlemskap i Nato stärker Sveriges säkerhet, samtidigt som Nato som helhet blir starkare. Som medlem i Nato omfattas Sverige av ömsesidiga försvarsgarantier. Medlemskapet innebär också förväntningar på den svenska hälso- och sjukvården, till exempel krav på att kunna hantera masskadeutfall.
– Den svenska hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i vårt samhälles motståndskraft. Detta aktualiseras inte minst genom Natomedlemskapet. Regeringen arbetar sedan flera år tillbaka med att stärka hälso- och sjukvården som en del av den civila beredskapen, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.
Den 7 mars 2024 inträdde Sverige som fullvärdig medlem i Nato. Nato är en försvarsallians som syftar till att värna de allierades frihet och säkerhet. Hälso- och sjukvården har en central roll i det svenska totalförsvaret och det arbete som pågår med att stärka och utveckla hälso- och sjukvårdens beredskap sammanfaller väl med de krav Nato ställer på de allierades förmåga att hantera masskadeutfall.
En central princip inom Nato är att alla allierade ska ha en individuell och kollektiv förmåga att möta ett väpnat angrepp. Detta innebär bland annat att frågor om resiliens och civil beredskap ses ett nationellt ansvar, men betraktas samtidigt som ett kollektivt åtagande. Utifrån det civila beredskapsarbetet har Nato identifierat sju grundläggande civila förmågekrav, varav hantering av masskadeutfall har direkt påverkan på hälso- och sjukvården.
I praktiken kan Natomedlemskapet bland annat innebära att svensk sjukvård behöver kunna ta hand om skadade soldater från allierade staters förband.
Hur arbetar regeringen med att uppfylla kraven på hälso- och sjukvården?
Med propositionen Totalförsvaret 2021–2025 som grund arbetar regeringen med en rad reformer och åtgärder som ska stärka sjukvården som en del av det civila försvaret och öka dess motståndskraft. Sedan 2018 lämnar staten bidrag till regionerna för deras arbete med hälso- och sjukvårdens beredskap. Vidare har regionerna sedan 2022 fått bidrag för att öka lagerhållningen av vissa prioriterade läkemedel. Regeringen stärker det arbetet genom att uppdra åt statliga myndigheter att ta fram kunskapsunderlag, vägledningar eller annat stöd till hälso- och sjukvården. Regeringen har under 2021 – 2024 lämnat cirka 50 uppdrag till statliga myndigheter som rör utvecklingen av hälso- och sjukvårdens beredskap.
Flera åtgärder i det pågående arbetet med hälso- och sjukvårdens beredskap syftar till att skapa en nationell förmåga att hantera masskadeutfall. Det innebär bland annat att nationellt samordna sjuktransporter, vårdplatser, blod, läkemedel och andra sjukvårdsprodukter om det värsta skulle hända. Flera av de uppdrag som regeringen har beslutat om tar sikte på det.
Det är sjukvårdens huvudmän, regionerna, som med stöd av de statliga myndigheterna och i vissa fall med bidrag från staten, behöver vidta konkreta åtgärder i det fortsatta arbetet att höja förmågan inom hälso- och sjukvården.
X