Goda arbetsmiljöer ska bidra till innovativ utveckling och omställning
Publicerad
Ett arbetsliv i snabb förändring innebär både möjligheter och utmaningar för arbetsmiljön. Som ett av fyra delmål i regeringens nya arbetsmiljöstrategi för 2026–2031 lyfts därför ett innovativt arbetsliv fram som ett centralt delmål. Fokus ligger på att integrera arbetsmiljöperspektiv i teknik, innovation och omställning.
Det övergripande målet med den nya arbetsmiljöstrategin är goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter för både kvinnor och män, samt en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olyckor, motverkar utanförskap och tar hänsyn till människors olika förutsättningar – och som bidrar till utveckling för både individer och verksamheter.
Arbetslivet genomgår ständiga förändringar till följd av teknikutveckling och digitalisering. Konsekvenserna det har för arbetsmiljön kan vara både motstridiga och svåra att förutse. För en gynnsam utveckling är det viktigt att kunskapen och medvetenheten om arbetsmiljö är anpassad till dagens utmaningar och möjligheter.
När nya arbetssätt och tekniska lösningar införs, inklusive inom digitalisering och AI, är det viktigt att ta till vara teknikens möjligheter utan att samtidigt skapa nya arbetsmiljöproblem. AI och automatiserade beslutsprocesser kan medföra risker, exempelvis att befintliga ojämlikheter återskapas genom den data som systemen bygger på. För att hantera dessa utmaningar krävs mer kunskap, bättre riskbedömningsverktyg och anpassad lagstiftning, liksom aktivt deltagande från arbetstagare vid införande av ny teknik.
Den kognitiva och digitala arbetsmiljön blir samtidigt allt viktigare, då moderna arbetsuppgifter ställer höga krav på koncentration, informationshantering och självständiga beslut. Digitala system som fungerar väl kan öka flexibilitet och effektivitet, men bristfällig teknik eller många parallella system kan i stället öka belastningen vilket kan leda till stress, minskad effektivitet och hälsoproblem. Därför behöver digitala lösningar integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Den gröna omställningen förändrar arbetsmiljön
Parallellt med teknikutveckling och globalisering i arbetslivet sker den gröna omställningen och kommer med både utmaningar och möjligheter ur arbetslivs- och arbetsmiljösynpunkt. Till exempel är hälsoeffekter till följd av hantering av nya kemikalier, material och processer till stor del okända, och återanvändning av material som betong kan innebära riskfylld exponering.
Omställningen erbjuder samtidigt möjligheter att utveckla hållbara arbeten som bidrar till miljönytta och ett arbetsliv som främjar god arbetsmiljö, lärande, innovation, jämställdhet och jämlikhet.
Målbilder för ett innovativt arbetsliv
1. Kunskapen om, och dialogen mellan berörda aktörer om, hur arbetslivets förändring påverkar arbetsmiljön ökar.
2. Arbetsmiljöaspekter beaktas i högre grad i arbetslivets gröna omställning.
3. När nya sätt att fatta beslut, organisera och leda arbete med hjälp av AI införs sker det i dialog, samverkan och transparens mellan arbetsgivare och arbetstagare.
4. Medvetenhet och kunskap hos arbetsgivare och arbetstagare om den kognitiva arbetsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande ökar.
5. Digitala system som används i arbetet är i större utsträckning anpassade till människan och de arbetsuppgifter som ska utföras.
6. Distansarbete används på sätt som bidrar till hälsa, välbefinnande och produktivitet i arbetslivet.
De fyra delmålen i arbetsmiljöstrategin är:
• Ett hållbart arbetsliv – alla ska kunna, orka och vilja arbeta ett helt
arbetsliv.
• Ett hälsosamt arbetsliv – arbetslivet ska bidra till hälsa, utveckling och
välbefinnande.
• Ett tryggt arbetsliv – ingen ska riskera säkerhet, liv eller hälsa på grund
av arbetet.
• Ett innovativt arbetsliv – goda arbetsmiljöer bidrar till individers,
arbetslivets och samhällets förändring, utveckling och omställning.
