Debattartikel från Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet

"Regeringen: Det är dags för en ny bosättningslag"

Publicerad 22 februari 2024

Debattartikel av arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson och migrationsminister Maria Malmer Stenergard, Altinget, 22 februari 2024.

För att vi ska bryta utanförskapet krävs att vi ställer högre krav på att människor ska integrera sig. Därför får en utredare nu i uppdrag att föreslå en ny bosättningslag för nyanlända, skriver Johan Pehrson (L), Maria Malmer Stenergard (M) och Magnus Jacobsson (KD).

Samarbetspartierna vill öka det kommunala inflytandet i bosättningen av nyanlända. Samtidigt kommer en ny modell med etableringsboende införas, så att vi villkorar boendet som erbjuds med att man deltar i sfi eller praktik.

Bosättningslagen trädde i kraft 2016 och innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot ett fastställt antal nyanlända för bosättning. Fördelningen sker i dag med hänsyn till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen.

Stora utmaningar med utanförskapet

Bosättningslagen infördes för att lösa de samhällsproblem som uppstod när antalet nyanlända och behovet av bosättning snabbt ökade under flyktingkrisen 2015. Sedan dess har antalet nyanlända minskat kraftigt, men många kommuner står inför stora utmaningar med utanförskap efter ett tidigare högt mottagande. Det socioekonomiska utanförskapet leder till en rad problem för såväl den enskilde som för det allmänna, med trångboddhet, bidragsberoende, ökad psykisk ohälsa och sämre resultat för skolelever.

Det nuvarande systemet ger dessutom kommunerna små möjligheter att påverka omfattningen på mottagandet efter anvisning, oavsett om det innebär att kommunerna vill ta emot fler eller färre nyanlända än de tilldelas. Samtidigt ser behoven och förutsättningarna olika ut i landet, vilket också har förändrats sedan bosättningslagen infördes.

Utredare ska föreslå nytt system

Regeringen har därför beslutat att en särskild utredare ska föreslå ett nytt system för bosättning som ersätter det nuvarande systemet. Syftet är att öka kommunernas inflytande över mottagandet av nyanlända och skapa goda förutsättningar för ett likvärdigt, enhetligt och flexibelt mottagande i kommunerna, som dessutom möjliggör för den nyanländes snabba etablering i arbets- och samhällslivet. Samtidigt är det viktigt att det nya systemet svarar mot behovet av bosättning, så att vi inte får de problem vi hade när systemet var helt frivilligt.

För att förbättra integrationen vill regeringen även införa ett system med etableringsboende. Det innebär att kommunerna ordnar en tidsbegränsad boendelösning i max tre år för nyanlända som anvisats till kommunen som kommunerna villkorar med att den nyanlände aktivt bidrar till sin etablering. Det kan till exempel handla om att man lär sig svenska på sfi i eller deltar i praktik.

Från kravlöshet till krav

För att vi ska bryta utanförskapet krävs att vi ställer högre krav på att människor ska integrera sig, samtidigt som vi ska erbjuda möjligheter för dem att göra det. Att minska utanförskapet är allas gemensamma ansvar. En välfungerande integrationspolitik är en förutsättning för att Sverige ska förbli ett öppet och inkluderande samhälle. Att nyanlända snabbt kommer i egenförsörjning och lär sig det svenska språket är en nyckel för en lyckad etablering i Sverige.

Genom att lägga om integrationspolitiken från kravlöshet till krav och möjligheter får fler människor en chans att bli en del av det svenska samhället.

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard.

Riksdagsledamot (KD) Magnus Jacobsson.