"Nu tar vi steg mot färre elområden"
Publicerad
Debattartikel av energi- och näringsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson, vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz samt Tobias Andersson, Näringsutskottets ordförande, Sverigedemokraterna, Dagens industri, den 29 maj 2026.
Sverige ska inte vara ett land där postnumret avgör om hushåll och företag får rimliga elpriser. Ändå är det i praktiken så dagens elområdesindelning fungerar. Sverige är i dag uppdelat i fyra elområden. Det innebär att priset på el kan skilja kraftigt mellan olika delar av landet – trots att vi bor i samma land, med samma behov av trygg elförsörjning och samma ansvar att bygga Sverige starkare.
Det är inte långsiktigt hållbart. Därför har regeringen och Sverigedemokraterna under mandatperioden arbetat för att stärka elsystemets stabilitet, driva på elektrifieringen och hålla elpriserna konkurrenskraftiga i hela landet. Svenska kraftnät får nu i uppdrag att snabbare ta fram det underlag som behövs för att kunna möjliggöra färre elområden i Sverige, om regeringen så beslutar.
För Sveriges fyra elområden uppstod inte i ett vakuum. Efter nedläggningen av Barsebäck 1 och 2 försvann viktig elproduktion i södra Sverige. Samtidigt blev överföringen från norr till söder allt mer avgörande. Svenska kraftnät begränsade periodvis exportkapaciteten, bland annat under kalla vinterdagar. Det ledde till anmälningar från danska aktörer till EU-kommissionen, som 2009 gjorde bedömningen att Svenska kraftnäts hantering stred mot EU:s regelverk för den inre marknaden. Därefter påbörjades indelningen i elområden, och 2011 delades Sverige in i fyra elprisområden. Det är viktigt att säga rakt ut: dagens situation är inte en naturlag. Den är en konsekvens av politiska beslut. Det är dessa synder regeringen nu gör upp med.
Elområdena infördes för att hantera faktiska begränsningar i elsystemet. När el inte produceras där den behövs, och inte heller kan överföras dit, uppstår flaskhalsar. Men elområden får aldrig bli ett permanent svar på problem som i grunden måste byggas bort genom mer planerbar och fossilfri elproduktion.
Dagens elområdesindelning riskerar att förstärka elprisskillnader inom landet, och det riskerar att försvåra planering av elsystemets utbyggnad och skapa osäkerhet för företag som vill investera, växa och elektrifiera. När elpriserna skiljer sig kraftigt mellan norra och södra Sverige påverkas konkurrenskraften, hushållens ekonomi och förtroendet för energipolitiken.
En uppdelning i färre elområden skulle kunna innebära flera fördelar, såsom enklare elhandel, minskade flaskhalsinkomster och högre likviditet på elmarknaden. Och det skulle kunna sänka kostnaderna för hushåll och företag.
Kort sagt – att handla el med Sverige, inom Sverige och för Sverige – kan bli enklare. Det här är inte bara en teknisk fråga för experter. Det är en fråga om vilket land vi vill bygga.
Sverige står mitt i en historisk elektrifiering. Nya industrier växer fram. Befintliga företag ställer om. Hushåll, transporter, gruvor, stålverk, hamnar och datacenter kommer att behöva mer el – inte mindre. Samtidigt har energifrågan blivit en säkerhetspolitisk fråga. I en orolig värld måste Sverige kunna lita på sin egen kraft.
Då duger det inte att flaskhalsar och prisskillnader bromsar utvecklingen. Det är också därför regeringen lägger om energipolitiken i grunden. Fokus ska inte vara på vad elsystemet ska bestå av, utan på vad elsystemet faktiskt måste leverera: el när den behövs, där den behövs, till rimliga priser.
För att nå dit krävs mer planerbar fossilfri elproduktion, snabbare nätutbyggnad och bättre förutsättningar för investeringar. Men det krävs också att elmarknadens struktur inte i onödan splittrar Sverige.
För hushållen handlar det om tryggheten i att elen finns, när den behövs till ett rimligt pris. För företagen handlar det om att våga investera i Sverige.
Sverige ska vara ett land där hela landet kan växa. Där norra och södra Sverige inte ställs mot varandra. Där energipolitiken håller ihop landet, i stället för att dela det. Nu tar vi nästa steg för att bygga det.
Ebba Busch, Energi- och näringsminister samt vice statsminister
Elisabeth Svantesson, Finansminister
Johan Britz, Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister
Tobias Andersson, Näringsutskottets ordförande, Sverigedemokraterna
