Per Tervahauta, civilekonom

"Att företräda Sverige i förhandlingar och diskussioner innebär ett stort ansvar och är väldigt givande för den personliga utvecklingen", skriver Per Tervahauta som har många internationella kontakter och regelbundet reser utomlands i jobbet. Här kan du läsa Pers berättelse.

Per Tervahauta, civilekonom.
Per Tervahauta, civilekonom. Foto: Pontus Johansson

Korta fakta

Namn: Per Tervahauta
Jobbar med: Innovationsfrämjande åtgärder
Departement: Näringsdepartementet
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Umeå.

Att jobba i Regeringskansliet är väldigt intressant om du gillar samhällsfrågor. Även en anställning som opolitisk tjänsteman innebär nära kontakt med den politiska ledningen och möjlighet att bidra till utvecklingen inom de sakområden du ansvarar för. Att jobba strategiskt, förhandla och argumentera både muntligen och skriftligen är en viktig del av jobbet och det är oftast väldigt korta deadlines.

"De flesta jobbar med internationella frågor"

Medlemskapet i EU och vårt beroende av omvärlden innebär att de flesta inom Regeringskansliet jobbar med internationella frågor idag och det finns goda möjligheter att även arbeta utomlands.

Själv fick jag jobbet som industriråd på EU-representationen inför Sveriges ordförandeskap i EU 2009. Att vara med och planera ordförandeskapet och sedan leda EU under ett halvår var en stor utmaning och en fantastisk erfarenhet.

"Känslan av att sitta i händelsernas centrum"

Som Industriråd var jag ordförande i rådets arbetsgrupp för "konkurrenskraft och tillväxt", där man förhandlar frågor som rör EU:s industripolitik i bred bemärkelse. Att leda förhandlingarna och försöka förmå 27 medlemsstater med olika nationella särintressen att enas var inte lätt, men vi lyckades och det var enormt lärorikt.

En stor del av det verkliga förhandlingsspelet sker i kulisserna utanför möteslokalen och som ordförande lär man sig mycket om de olika ländernas förhandlingstaktik. Att bistå Näringsministern i de avslutande förhandlingarna i Konkurrenskraftsrådet där EU:s näringsministrar samlas och vara med när man formellt antog de kompromisser vi hade uppnått, var en speciell upplevelse. Känslan av att sitta i händelsernas centrum kan inte bli mer påtaglig.

Trots erfarenheterna är jag glad för att vi inte är ordförande varje år för det var enormt krävande och jag såg inte mycket av familjen varken innan eller under ordförandeskapet.

"Ingen dag är den andra lik"

Efter hemkomsten till Sverige har jag fortsatt att arbeta med internationella frågor. Jag har bland annat varit svensk högnivårepresentant i Eureka sedan 2010. Eureka är ett internationellt innovationssamarbete med drygt 40 medlemsländer. Under det svenska ordförandeskapet i Eureka 2015/2016 var jag ordförande för nätverket och ledde arbetet i högnivågrupp, styrelse och ledningsgrupp. Jag representerade även Eureka utåt i olika internationella sammanhang.

I övrigt har jag varit svensk delegat inom EU:s ramprogram för forskning och innovation - Horisont 2020, samt OECD. Jag har även haft ett övergripande ansvar för Sveriges bilaterala innovationsavtal med Brasilien, samt målstyrningen av regeringens anslag till industriforskningsinstituten inom RISE Research Institutes of Sweden AB. Idag är jag huvudman och chef för regeringens utlandsbaserade innovations- och forskningskontor i Washington, Brasilia, New Delhi, Peking och Tokyo.

Att företräda Sverige i förhandlingar och andra sammanhang innebär ett stort ansvar och är väldigt givande för den personliga utvecklingen. Dessa uppdrag ger många internationella kontakter och innebär regelbundna resor utomlands.

Om jag ska försöka sammanfatta min erfarenhet av att jobba i Regeringskansliet så är det att ingen dag är den andra lik. Inom den politiska världen ändras förutsättningarna snabbt och man tvingas ofta sätta sig in i nya frågor med kort varsel, vilket är krävande men samtidigt utvecklande.

Min tid i Regeringskansliet

Anställdes av Näringsdepartementet i september 2000 för att arbeta med regelförenkling för småföretag. Hösten 2003 flyttade jag till Bryssel för ett jobb som omvärldsanalytiker och senare chef för ITPS (Institutet för Tillväxtpolitiska Studiers) Europakontor.

I september 2008 återvände jag till Regeringskansliet (dock fortfarande i Bryssel) som diplomat i rollen som industriråd på Sveriges ständiga representation vid EU. Sommaren 2010 flyttade jag hem till Sverige igen för en tjänst på Näringsdepartementets där jag jobbar än idag.