Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Japan

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Japan samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Japan är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem och konstitutionell monarki. Landet har en omfattande lagstiftning till skydd för de mänskliga rättigheterna. Flera rättigheter skyddas i författningen. Respekten för de mänskliga rättigheterna är i allmänhet god med vissa undantag.

Japan tillämpar dödsstraff. Debatten om dödsstraff har länge stått stilla. 2016 tog det japanska advokatsamfundet för första gången ställning för avskaffandet av dödsstraffet.

FN:s kommitté mot tortyr har kritiserat systemet med så kallade ersättningsfängelser, där misstänkta kan hållas häktade upp till 23 dygn i avvaktan på åtal. Situationen i häkten och tillvägagångssättet under polisförhör har också kritiserats.

Diskriminering definieras inte i lagen och trots upprepade uppmaningar från flera FN-organ har Japan inte antagit en särskild diskrimineringslag, vilket gör det svårt att lagföra fall av rasdiskriminering och hatbrott. 2016 stiftades en lag om hatpropaganda, så kallat "hate speech". Lagen har kritiserats för att den är tandlös och enbart gäller för utländska personer som är bosatta legalt i Japan.

Sexuella trakasserier och diskriminering av kvinnor i arbetslivet förekommer, sannolikt med ett stort mörkertal. Regeringen arbetar för att underlätta kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, men utvecklingen går långsamt.

Social diskriminering av nationella minoriteter, tidigare kastlösa (burakumin) samt urfolk (ainu), är föremål för kritik från FN och civilsamhällsorganisationer.

Pressfriheten respekteras generellt, men uppgifter om växande självcensur bland journalister förekommer.

Människohandel förekommer. Innehav av barnpornografi kriminaliserades 2014, men barnpornografiskt innehåll i tecknade serier är fortfarande lagligt och försäljning förekommer.

I allmänhet lever man i Japan materiellt sett väl, med god tillgång till hälsovård, utbildning, arbete och boende. Inkomstskillnaderna har under efterkrigstiden varit förhållandevis små, men har ökat under senare år.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.