Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft ID-nummer: Prop. 2016/17:50

Ansvarig: Regeringen, Utbildningsdepartementet

I propositionen presenterar regeringen sin syn på forskningspolitikens inriktning i ett tioårigt perspektiv, med särskilt fokus på satsningar 2017–2020. Syftet är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer.

Ladda ner:

En utgångspunkt är att värna den fria forskningen samtidigt som forskningspolitiken svarar mot globala och nationella samhällsutmaningar. Prioriterade utmaningar är klimat och miljö, hälsa, ökad digitalisering, ett hållbart samhälle och förbättrade kunskapsresultat i det svenska skol- och utbildningssystemet. Ett antal satsningar som stärker den fria forskningen och svarar mot samhällsutmaningarna presenteras.

Förutsättningarna för universitetens och högskolornas långsiktiga strategiska planering bör stärkas genom ökade anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Även lärosätenas samverkan med det omgivande samhället och sambandet mellan utbildning och forskning förväntas stärkas. Vidare redovisar regeringen ett antal åtgärder för att främja attraktiva villkor för studerande på forskarnivå och unga forskare och för att främja jämställdhet i högskola och forskning.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 lämnat förslag och redovisat bedömningar om fördelning av medel till forskning och innovation. I denna proposition beskrivs satsningarna närmare. Forskningssatsningarna avser dels långsiktiga nationella forskningsprogram som utgår från de utpekade samhällsutmaningarna, dels vissa särskilda forskningssatsningar.

Satsningarna på innovation avser bland annat en förstärkning av strategiska innovationsområden, vilka ska kopplas till prioriteringarna i regeringens samverkansprogram för forskning och innovation. Vidare redovisas satsningar på forskningsinstitut och test- och demonstrationsmiljöer. Syftet med dessa satsningar är att lägga grunden för ny, långsiktig och fördjupad gränsöverskridande samverkan och stärkt innovationsförmåga. Regeringen presenterar ett antal åtgärder för att forskare, näringsliv och offentlig sektor så långt som möjligt ska ha tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen. Utbildningsbidraget för doktorander bör tas bort och följdändringar föreslås i flertalet av de lagar som innehåller bestämmelser om utbildningsbidrag för doktorander. I propositionen föreslås även en ändring i bilagan till högskolelagen (1992:1434) till följd av att regeringen har föreskrivit att Malmö högskola ska benämnas Malmö universitet. Lagändringarna avseende utbildningsbidrag för doktorander föreslås träda i kraft den 1 juli 2017. Ändringen i bilagan till högskolelagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Lagstiftningskedjan

Kommittédirektiv (1 st)

  • Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare

    En särskild utredare ska, i syfte att säkra återväxten av framstående unga forskare i Sverige, se över hur villkoren kan förbättras för kvinnor och män som är doktorander, hur den meriteringsanställning som regleras i högskoleförordningen kan förändras i syfte att skapa en attraktiv forskarkarriär, hur användningen av på varandra följande tidsbegränsade anställningar under lång tid i högskolan kan motverkas, och hur mobiliteten kan öka i fråga om kvinnor och män som är doktorander samt kvinnor och män som tillhör den undervisande och forskande personalen vid universitet och högskolor.

Departementsserien

Statens offentliga utredningar (1 st)

  • Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden

    För att främja återväxten och för att universitet och högskolor ska kunna rekrytera och behålla framstående unga forskare i Sverige behövs bra villkor under utbildning på forskarnivå och tydliga karriärvägar efter doktorsexamen.

Lagrådsremiss

Proposition (1 st)

Förordningsmotiv

Skrivelse