Statens offentliga utredningar från Utbildningsdepartementet

Stödet till utbildningsvetenskaplig forskning SOU 2005:31

Publicerad 05 april 2005 Uppdaterad 02 april 2015

Ladda ner:

• SOU 2005:31 - Stödet till utbildningsvetenskaplig forskning (pdf 1 MB)

Med utgångspunkt i regeringens ursprungliga målsättningar med tillskapandet av den Utbildningsvetenskapliga kommittén, att höja den vetenskapliga kvaliteten på den utbildningsvetenskapliga forskningen så att den av egen kraft kan hävda sig gentemot annan forskning, kan konstateras att kommitténs hittillsvarande verksamhetstid 2001 till och med 2004 är alltför kort för att avgöra om någon sådan kvalitetsförbättring skett. Att bygga upp ett nytt forskningsområde med de höga ambitioner regeringen angett kräver en betydligt längre tid än Utbildningsvetenskapliga kommittén har haft till sitt förfogande. Mot denna bakgrund finns alltså inte underlag för att föreslå en avveckling av den Utbildningsvetenskapliga kommittén och låta den "integreras inom Vetenskapsrådets eller annan finansiärs struktur" Utredaren föreslår: 1. Att Utbildningsvetenskapliga kommittén under ytterligare tre år ska fortleva som ett eget ansvarsområde inom Vetenskapsrådet. 2. Att Utbildningsvetenskapliga kommittén under denna tid skall fortsatt utveckla inriktningen mot "forskning och forskarutbildning som bedrivs i anslutning till lärarutbildning och som svarar mot behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten". 3. Att Utbildningsvetenskapliga kommittén efter tre år skall inrättas som ett fjärde ämnesråd - ämnesrådet för utbildningsvetenskap. 4. Att den för ämnesråden generella instruktionen (SFS 2000:1199 § 12) då skall gälla även för ämnesrådet för utbildningsvetenskap. 5. Att kravet på medfinansiering från högskolorna snarast undanröjes. Det grundläggande skälet till att inte fullfölja regeringens ursprungliga intention är i grunden desamma som en gang föranledde att Utbildningsvetenskapliga kommittén inrättades, dvs. att utbildningsvetenskap svarar mot ett omfattande och alltmer centralt forskningsområde i det moderna kunskapssamhället. Sverige följer härvidlag en internationell trend att i ökad utsträckning beforska lärandets villkor inom formella och informella system. Den form som valts för detta i Sverige - ett särskilt medelsfördelande organ - synes framsynt.