Mål för arbetsmarknad

Målet för arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Därmed kan arbetsmarknadspolitiken bidra till regeringens mål för den ekonomiska politiken om att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så att Sverige når målet om lägst arbetslöshet i EU 2020.
Arbetsmarknadspolitiken ska bidra till en förbättrad matchning mellan dem som söker arbete och dem som söker arbetskraft. Arbetsmarknadspolitiken ska också främja mångfald och jämställdhet samt motverka diskriminering i arbetslivet och en könsuppdelning på arbetsmarknaden.

Regeringens mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Målet ska nås genom att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ökar. En väl fungerande arbetsmarknad som tar tillvara människors kompetens och vilja att arbeta utgör grunden för Sveriges välfärd. Regeringens arbetslöshetsmål är ambitiöst och utmaningarna framöver är stora. En viktig del i regeringens jobbagenda är en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Matchningen på arbetsmarknaden ska förbättras

Bristen på arbetskraft är stor inom flera delar av den svenska arbetsmarknaden. I detta läge är det viktigt att arbetsmarknadspolitiken bidrar till att underlätta för arbetsgivare att få tag på lämpliga personer och därmed till att de lediga jobben kan tillsättas snabbare. En viktig del i detta arbete är att rusta arbetslösa kvinnor och män som saknar relevant utbildning och erfarenhet så att de kan ta de lediga jobben. Tillgången på rätt utbildad arbetskraft är avgörande för svensk tillväxt, jobb och välfärd. Den brist på rätt utbildad personal som flera branscher upplever riskerar att hämma sysselsättningsuppgången. De stora investeringarna i kunskapslyftet och fokuseringen på matchning är viktiga för Sverige.

Minska tiden som unga är arbetslösa

Allt för många ungdomar påbörjar sitt vuxenliv i långtidsarbetslöshet. Svårast att komma in på arbetsmarknaden har ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning, ungdomar med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och ungdomar som är utrikes födda och som kommit till Sverige senare i tonåren. Regeringen har därför tagit initiativ till 90-dagarsgarantin. Garantin innebär en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till ett jobb eller en utbildning.

Andelen nyanlända som lämnar etableringsuppdraget för arbete eller studier ska öka

Det stora antalet asylsökande och det snabbt växande antalet i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag innebär att antalet i arbetskraften som varit kort tid i landet kommer att öka. Detta kan motverka en nedgång i arbetslösheten eftersom det tar tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Andelen som går till arbete eller utbildning efter avslutad etableringsplan har ökat, men är fortfarande på för låg nivå. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen får förutsättningar för att möta utmaningen och att myndigheten intensifierar arbetet med att öka andelen som går vidare till jobb eller utbildning.

Långtidsarbetslöshet ska förebyggas och motverkas

Långtidsarbetslösheten är fortsatt en utmaning. Regeringen har stoppat inflödet av nya deltagare till fas 3. Långtidsarbetslösa ska i stället erbjudas aktiva arbetsmarknadspolitiska insatser som utgår från individens behov och som stärker deras förutsättningar att få ett jobb eller påbörja studier.