Mål för bolag med statligt ägande

Mål och uppföljning är ett viktigt redskap för staten som bolagsägare. Genom att bolagens prestation regelbundet följs upp mot fastställda mål kan bolagens utveckling mätas. I de fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en plan från bolaget på åtgärder att vidta. Ekonomiska mål och uppdragsmål beslutas vid bolagsstämman. De ekonomiska målen ger möjlighet att mäta och följa upp bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå. Uppdragsmål beslutas för de bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag, framför allt för att möjliggöra utvärdering av hur väl det särskilt beslutade samhällsuppdraget utförs. För att på ett tydligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi och affärsutveckling har ägaren uppdragit till bolagsstyrelserna att fastställa strategiska mål för ett hållbart företagande. Samtliga mål följs upp inom ramen för ägardialogen.

Ekonomiska mål

Bolagen med statligt ägande verkar i de flesta fall under marknadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det innebär att de har samma förutsättningar som andra aktörer på marknaden och att de precis som dessa drivs med värdeskapande som övergripande mål. På så vis stärks de statliga innehavens konkurrenskraft, långsiktiga värdeutveckling och effektivitet, samtidigt som risken för snedvridning av konkurrensen minskar.

Ekonomiska mål tas vanligtvis fram för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål är att:

• säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål,

• uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital,

• hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå,

• tillförsäkra ägaren direktavkastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning, samt

• på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

Strategiska mål för ett hållbart företagande

Regeringen menar att ett proaktivt och integrerat hållbarhetsarbete bidrar positivt till bolagens utveckling. Det är styrelsens ansvar att integrera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi. Det innebär att bolaget ska utgå från sin affär och, i förekommande fall, sitt särskilt beslutade samhällsuppdrag i fastställandet av mål och strategier för att nå dessa mål. Uppföljning av de strategiska mål för hållbart företagande som fastställts av bolagsstyrelserna är en del av bolagsförvaltningens arbete.

Regeringen har definierat ett antal kvalitetskrav för de strategiska målen för hållbart företagande. De ska vara:

• få och övergripande,

• värdeskapande,

• relevanta för bolagets affärsverksamhet och hållbarhetsutmaningar,

• relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag (när samhällsuppdrag finns),

• långsiktiga och utmanande,

• uppföljningsbara (behöver inte vara kvantifierbara), samt

• tydliga och enkla att kommunicera.

Uppdragsmål

Uppdragsmål tas fram för statligt ägda bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag. Ett särskilt beslutat samhällsuppdrag föreligger när ett bolag har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren. Bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag bidrar bland annat till kulturella värden, mer hållbar konsumtion, forskning och utveckling, läkemedelsförsörjning, kapitalförsörjning och upprätthållande av infrastruktur.

Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att:

• säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl

• tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen,

• möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter, samt

• klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

Balanserad könsfördelning

Övergripande för bolagen med statligt ägande är att de ska ha en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna. Andelen kvinnor respektive män ska vara minst 40 procent i den statliga bolagsportföljen (hel och delägda bolag). De stämmovalda styrelseledamöterna i den statliga bolagsportföljen (aktiebolag med säte i Sverige) utgjordes av 49 procent kvinnor och 51 procent män per den 1 maj 2017. Det kan jämföras med de börsnoterade bolagens styrelser med 32 procent kvinnor och 68 procent män (källa: Andra AP-fondens Kvinnoindex).

Jämställdheten i respektive bolags styrelse ska följa "trappan" som anger hur många ledamöter av vartdera könet en styrelse med ett visst antal ledamöter ska innehålla. I 41 av 44 bolag med statligt ägande som ingår i statistiken uppnåddes en balanserad könsfördelning. I tre av 44 bolag uppnåddes inte målsättningen. I två av dessa bolag var det övervikt av män och i ett av dessa bolag var det övervikt av kvinnor.

Andelen kvinnor som är styrelseordförande i de av staten hel- och delägda bolagen har ökat från 37 procent 2013 till 45 procent 2017, vilket kan jämföras med 6 procent hos börsbolagen (källa: Andra AP-fondens Kvinnoindex).

Göta kanal

För att genomföra den största renoveringsinsatsen i Göta kanals historia, där det kulturhistoriska byggnadsverket återställs och bevaras, föreslår regeringen i budgetpropositionen att AB Göta kanalbolag tillförs 80 miljoner kronor 2018, 85 miljoner kronor 2019 och 140 miljoner kronor 2020. Dessutom ökar anslaget permanent med 20 mnkr efter 2020. Göta kanal är ett världsunikt byggnadsverk och ett viktigt kulturminne. Kanalområdet är ett av Sveriges stora besöksmål med cirka 3 miljoner besökare, som bidrar till turism, sysselsättning och småföretagande, främst i de två regioner och sju kommuner som kanalen går genom.

Genvägar