Frågor och svar om sakråd

Vad är sakråd?

Sakråd är en arbetsmetod i Regeringskansliet som kan användas för att i en avgränsad sakfråga ta del av kunskap och perspektiv från det civila samhällets organisationer. Sakråd kompletterar andra former av samråd och ökar kvaliteten i regeringens underlag.

Metoden består av ett antal delmoment som gör det tydligt för alla deltagare vad som är syftet med sakrådet, vilka som bjuds in, vilka frågor som tas upp och hur de processas under sakrådet samt hur synpunkter tas omhand och återkopplas. Inbjudan och slutdokumentation för sakråd presenteras på regeringens webbplats.

Vilka bjuds in till ett sakråd?

Det är Regeringskansliet som tar initiativ till ett sakråd och som avgör vilka organisationer som ska bjudas in. Urvalet sker utifrån en bedömning av behovet av fördjupad kunskap och breddat perspektiv i den enskilda sakfrågan.

Ersätter sakråd befintliga samrådsformer i Regeringskansliet?

Nej. Sakråd är en frivillig arbetsmetod inom Regeringskansliet som kan användas av samtliga departement vid behov av fördjupat beslutsunderlag i sakfrågor. Sakråd kompletterar andra former av beredning och samråd, och ersätter inte heller andra sätt för det civila samhällets organisationer att lämna synpunkter, avge remissyttranden etc.

Hur har metoden sakråd tagits fram?

Sakråd är framtaget av Regeringskansliet tillsammans med cirka 100 organisationer från det civila samhället. Metoden utgår från de sex principer som är grunden för regeringens politik för det civila samhället: självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald, och från den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen.