Fakta om mänskliga rättigheter

Regeringen

Staten är ytterst ansvarig för att de mänskliga rättigheterna efterlevs. Regeringen efterlever sitt ansvar i första hand genom att föreslå lagstiftning till riksdagen och utfärda instruktioner till sina myndigheter. Det är regeringen som sköter rapporteringen till internationella organ om Sveriges efterlevnad av sina åtaganden om mänskliga rättigheter.

• Regeringens politik för demokrati och mänskliga rättigheter
• UD:s rapporter om mänskliga rättigheter i världen
• Internationell granskning av mänskliga rättigheter i Sverige

Riksdagen

Riksdagen är bunden av Sveriges grundlagar och av Sveriges internationella åtaganden att stifta lagar som skyddar och främjar de mänskliga rättigheterna. Genom att i budgeten anslå medel till myndigheter och bidrag till civilsamhället främjar riksdagen utvecklingen av mänskliga rättigheter.

• Riksdagens webbplats

Statliga myndigheter

Alla statliga myndigheter är skyldiga att i sitt arbete beakta de mänskliga rättigheterna. Myndigheterna ska så långt som möjligt tolka gällande lagar och andra bestämmelser i enlighet med de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige tillträtt. Vissa myndigheter spelar en central roll i Sveriges efterlevnad av sina internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. En del av tillsynsmyndigheternas uppgift är att övervaka hur andra myndigheter säkerställer att de mänskliga rättigheterna efterlevs. Institutet för mänskliga rättigheter har ett särskilt ansvar för att följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige.

• Exempel på tillsynsmyndigheter (på JO:s webbplats)
• Institutet för mänskliga rättigheter (mrinstitutet.se)

Domstolarna

En av domstolarnas viktigaste uppgifter är att genom sin rättstillämpning säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras i Sverige. Det gäller inte minst när myndighetsbeslut överklagats till domstol. Domstolarna ska också så långt som möjligt tolka svenska lagar i enlighet med Sveriges åtaganden om mänskliga rättigheter (s.k. fördragskonform tolkning). Grundlagarna och Europakonventionen ska domstolarna tillämpa framför vanlig lag.

• Sveriges domstolars webbplats

Ombudsmännen

Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK) granskar andra myndigheters efterlevnad av de mänskliga rättigheterna. Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Barnombudsmannen arbetar för att främja antidiskriminering och inkludering på olika sätt. Diskrimineringsombudsmannen kan bland annat ta emot anmälningar om diskriminering och granska om en aktör använder sig av en metod eller ett arbetssätt som riskerar att leda till diskriminering. På EU-nivå finns den europeiska ombudsmannen, EU:s institutioner och organ.

• Justitieombudsmannens webbplats
• Diskrimineringsombudsmannens webbplats
• Barnombudsmannens webbplats
• EU-ombudsmannens webbplats
• Justitiekanslerns webbplats

Kommuner och regioner

Kommuner och regioner ansvarar bland annat för hälso- och sjukvård och frågor som rör social välfärd, grund- och gymnasieskola, förskola och äldreomsorg. Därigenom spelar kommuner och regioner en viktig roll i att skydda och främja de mänskliga rättigheterna i Sverige.

• Om mänskliga rättigheter på Sveriges kommuner och regioners webbplats

Civilsamhället

Respekten för de mänskliga rättigheterna, och kunskapen och medvetenheten om dem, är beroende av ett starkt och oberoende civilsamhälle. Civilsamhället bedriver ett viktigt folkbildningsarbete om mänskliga rättigheter och möjliggör att olika organisationer, grupper och intressen kommer till tals . Globalt är individer och grupper inom det civila samhället ofta särskilt utsatta, just för att de påtalar brister när det gäller staters efterlevnad av de mänskliga rättigheterna.

Näringslivet

Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter har näringslivet ett ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna, exempelvis som arbetsgivare och beställare av varor och tjänster från underleverantörer. Det innebär att deras verksamhet inte ska bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter och att företagen ska agera för att förhindra sådana. Företagens verksamhet kan också bidra till att främja mänskliga rättigheter.

• Nationella kontaktpunkten för hållbart företagande

Arbetsmarknadens parter

Många mänskliga rättigheter på arbetslivets område konkretiseras i kollektivavtal som sluts av arbetsmarknadens parter.

Europeiska unionen

Europeiska unionen bygger på gemensamma värden om respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Den politik som EU för ska respektera, skydda och främja de mänskliga rättigheterna. EU:s fördrag och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna är bindande för medlemsstaterna. Det innebär att de ingår i EU-domstolens prövning av om staterna följer unionsrätten.

• Webbplatsen för EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) (engelska)
• EU-domstolens webbplats

Förenta nationerna

Förenta Nationerna (FN) är den viktigaste globala aktören när det gäller mänskliga rättigheter. Det är genom FN som många av de viktigaste dokumenten om mänskliga rättigheter utarbetats. Till FN:s olika konventioner finns även kommittéer som granskar hur medlemsstaterna lever upp till sina åtaganden om mänskliga rättigheter. Kommittéerna kan i vissa fall också ta emot enskilda klagomål. FN:s arbete med fred, säkerhet och humanitära insatser är centrala för den globala situationen för mänskliga rättigheter.

• Webbplatsen för FN:s högkommisariat för mänskliga rättigheter (OHCHR) (engelska)

Europarådet

Europarådets uppgift är att genom att värna individens rättigheter bidra till fred, stabilitet och säkerhet i Europa. Inom Europarådet har ett flertal viktiga konventioner utarbetats, bland annat Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europadomstolen och Europarådets övriga organ granskar medlemsstaternas efterlevnad av de mänskliga rättigheterna, bland annat Europakonventionen.

• Europarådets webbplats (engelska)
• Europadomstolens webbplats (engelska)
• Ministerkommitténs webbplats (engelska)
• Ministerkommitténs rekommendation (2021)4 gällande publicering och spridning av Europakonventionen, Europadomstolens praxis och andra relevanta texter (engelska)

Andra internationella organisationer

Ett flertal internationella organisationer är viktiga aktörer i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Exempelvis kan nämnas Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), som arbetar utifrån en bred definition av säkerhet, där respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer ses som grundläggande förutsättningar för att bygga långsiktigt hållbar fred och säkerhet. Inom Internationella arbetsorganisationen (ILO), som främjar arbetsvillkor och värnar om fackliga rättigheter, har ett flertal konventioner om mänskliga rättigheter utarbetats.

• ILO:s webbplats (engelska)