Foto: Jeppe Gustafsson/TT

Fakta om mänskliga rättigheter

Regeringen är ytterst ansvarig för att de mänskliga rättigheterna tillgodoses i Sverige. Regeringen har även ett ansvar att göra information om de mänskliga rättigheterna tillgänglig för allmänheten.

Om mänskliga rättigheter

Foto:

Vad är mänskliga rättigheter?

De mänskliga rättigheterna är universella och gäller lika för alla och envar.

Foto:

Demokrati och rättsstatens principer

Mänskliga rättigheter är intimt förknippat med demokrati och rättsstatens principer.

Foto:

Om dina rättigheter kränks

Det finns ett flertal instanser som kan hjälpa dig få rätt eller upprättelse.

Vilka rättigheter finns?

Medborgerliga och politiska rättigheter

Till dessa räknas bland annat rätten till liv, rätten till en rättvis rättegång och åsiktsfrihet.

Ekonomiska, kulturella och sociala rättigheter

Till dessa räknas bland annat rätten till bostad, rätten till arbete och rätten till utbildning.

Särskilt skydd för individer som tillhör vissa grupper

Grupper såsom barn, kvinnor och personer med funktionsnedsättning har ett särskilt skydd.

Vem gör vad?

  • 1. Regeringen

    Staten är ytterst ansvarig för att de mänskliga rättigheterna efterlevs. Regeringen efterlever sitt ansvar i första hand genom att föreslå lagstiftning till riksdagen och utfärda instruktioner till sina myndigheter. Det är regeringen som sköter rapporteringen till internationella organ om Sveriges efterlevnad av sina åtaganden om mänskliga rättigheter.

  • 2. Riksdagen

    Riksdagen är bunden av Sveriges grundlagar och av Sveriges internationella åtaganden att stifta lagar som skyddar och främjar de mänskliga rättigheterna. Genom att i budgeten anslå medel till myndigheter och bidrag till civilsamhället främjar riksdagen utvecklingen av mänskliga rättigheter.

  • 3. Statliga myndigheter

    Alla statliga myndigheter är skyldiga att i sitt arbete beakta de mänskliga rättigheterna. Myndigheterna ska så långt som möjligt tolka gällande lagar och andra bestämmelser i enlighet med de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige tillträtt. Vissa myndigheter spelar en central roll i Sveriges efterlevnad av sina internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. En del av tillsynsmyndigheternas uppgift är att övervaka hur andra myndigheter säkerställer att de mänskliga rättigheterna efterlevs.

  • 4. Domstolarna

    En av domstolarnas viktigaste uppgifter är att genom sin rättstillämpning säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras i Sverige. Det gäller inte minst när myndighetsbeslut överklagats till domstol. Domstolarna ska också så långt som möjligt tolka svenska lagar i enlighet med Sveriges åtaganden om mänskliga rättigheter (s.k. fördragskonform tolkning). Grundlagarna och Europakonventionen ska domstolarna tillämpa framför vanlig lag.

  • 5. Ombudsmännen

    Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK) granskar andra myndigheters efterlevnad av de mänskliga rättigheterna. Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Barnombudsmannen arbetar för att främja antidiskriminering och inkludering på olika sätt. Diskrimineringsombudsmannen kan bland annat ta emot anmälningar om diskriminering och granska om en aktör använder sig av en metod eller ett arbetssätt som riskerar att leda till diskriminering. På EU-nivå finns den europeiska ombudsmannen, EU:s institutioner och organ.

  • 6. Kommuner, landsting och regioner

    Kommuner, landsting och regioner ansvarar bland annat för hälso- och sjukvård och frågor som rör social välfärd, grund- och gymnasieskola, förskola och äldreomsorg. Därigenom spelar kommuner och landsting en viktig roll i att skydda och främja de mänskliga rättigheterna i Sverige.

  • 7. Civilsamhället

    Respekten för de mänskliga rättigheterna, och kunskapen och medvetenheten om dem, är beroende av ett starkt och oberoende civilsamhälle. Civilsamhället bedriver ett viktigt folkbildningsarbete om mänskliga rättigheter och möjliggör att olika organisationer, grupper och intressen kommer till tals . Globalt är individer och grupper inom det civila samhället ofta särskilt utsatta, just för att de påtalar brister när det gäller staters efterlevnad av de mänskliga rättigheterna.

  • 8. Näringslivet

    Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter har näringslivet ett ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna, exempelvis som arbetsgivare och beställare av varor och tjänster från underleverantörer. Det innebär att deras verksamhet inte ska bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter och att företagen ska agera för att förhindra sådana. Företagens verksamhet kan också bidra till att främja mänskliga rättigheter.

  • 9. Arbetsmarknadens parter

    Många mänskliga rättigheter på arbetslivets område konkretiseras i kollektivavtal som sluts av arbetsmarknadens parter.

  • 10. Europeiska unionen

    Europeiska unionen bygger på gemensamma värden om respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Den politik som EU för ska respektera, skydda och främja de mänskliga rättigheterna. EU:s fördrag och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna är bindande för medlemsstaterna. Det innebär att de ingår i EU-domstolens prövning av om staterna följer unionsrätten.

  • 11. Förenta nationerna

    Förenta Nationerna (FN) är den viktigaste globala aktören när det gäller mänskliga rättigheter. Det är genom FN som många av de viktigaste dokumenten om mänskliga rättigheter utarbetats. Till FN:s olika konventioner finns även kommittéer som granskar hur medlemsstaterna lever upp till sina åtaganden om mänskliga rättigheter. Kommittéerna kan i vissa fall också ta emot enskilda klagomål. FN:s arbete med fred, säkerhet och humanitära insatser är centrala för den globala situationen för mänskliga rättigheter.

  • 12. Europarådet

    Europarådets uppgift är att genom att värna individens rättigheter bidra till fred, stabilitet och säkerhet i Europa. Inom Europarådet har ett flertal viktiga konventioner utarbetats, bland annat Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europadomstolen och Europarådets övriga organ granskar medlemsstaternas efterlevnad av de mänskliga rättigheterna, bland annat Europakonventionen.

  • 13. Andra internationella organisationer

    Ett flertal internationella organisationer är viktiga aktörer i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Exempelvis kan nämnas Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), som arbetar utifrån en bred definition av säkerhet, där respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer ses som grundläggande förutsättningar för att bygga långsiktigt hållbar fred och säkerhet. Inom Internationella arbetsorganisationen (ILO), som främjar arbetsvillkor och värnar om fackliga rättigheter, har ett flertal konventioner om mänskliga rättigheter utarbetats.

  1. 1 Regeringen
  2. 2 Riksdagen
  3. 3 Statliga myndigheter
  4. 4 Domstolarna
  5. 5 Ombudsmännen
  6. 6 Kommuner och landsting
  7. 7 Civilsamhället
  8. 8 Näringslivet
  9. 9 Arbetsmarknadens parter
  10. 10 Europeiska unionen
  11. 11 Förenta Nationerna
  12. 12 Europarådet
  13. 13 Andra internationella organisationer