Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna har rätt till insyn i statens, kommunernas och landstingens verksamhet. Dessa sidor ger kortfattad information om offentlighetsprincipen och hur den kommer till uttryck.

Innehåll på sidan

Offentlighetsprincipen
Allmänna handlingars offentlighet
Yttrandefrihet
Rätt att meddela och offentliggöra uppgifter
Offentlighet vid domstolsförhandlingar
Offentlighet vid beslutande församlingars sammanträden
Vad är en allmän handling?
EU:s öppenhetsregler

Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip för Sveriges statsskick. Den innebär bland annat att regeringens och andra statliga och kommunala myndigheters verksamheter så långt som möjligt bedrivs i öppna former under insyn av allmänhet och massmedia.

I en av grundlagarna – tryckfrihetsförordningen – finns det bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar. Handlingsoffentligheten är ett av flera uttryck för offentlighetsprincipen. Principen kommer därutöver till uttryck genom en långtgående yttrande- och meddelarfrihet för anställda och uppdragstagare i offentlig verksamhet och genom förhandlingsoffentlighet i våra domstolar och i beslutande församlingar.

Medier och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om.

Meddelarfriheten som regleras i de båda mediegrundlagarna – tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – ger till exempel tjänstemän och andra som arbetar i stat, kommun och region rätt att i de flesta fall berätta för massmedier om sådant som annars är hemligt utan att kunna straffas för det.

Allmänna handlingars offentlighet

Som huvudregel har var och en rätt att läsa de handlingar som finns hos myndigheterna. Med handling avses inte enbart traditionella pappershandlingar. Även sådan information som bara kan göras tillgänglig i läsbart skick med hjälp av tekniska hjälpmedel kan under vissa förutsättningar vara handlingar hos myndigheterna.

Rätten att ta del av handlingar hos myndigheterna begränsas dock på två sätt.

För det första har allmänheten bara rätt att läsa handlingar som enligt grundlagens bestämmelser kan karaktäriseras som allmänna. Alla handlingar hos en myndighet anses nämligen inte vara allmänna. Till exempel är ett utkast till beslut eller skrivelse normalt inte en allmän handling.
För det andra är en del uppgifter i allmänna handlingar sekretessbelagda, det vill säga hemliga. Det innebär att allmänhetens rätt att läsa handlingarna är begränsad. Det är förbjudet för myndigheterna att lämna ut de delar av handlingarna som innehåller hemliga uppgifter.

De grundläggande bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet finns i tryckfrihetsförordningen. Bestämmelser om i vilken utsträckning allmänna handlingar omfattas av sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen.

Yttrandefrihet

Enligt regeringsformen, som är en av Sveriges fyra grundlagar, har var och en vissa grundläggande fri- och rättigheter. Bland dessa fri- och rättigheter är de så kallade opinionsfriheterna särskilt viktiga för att skydda åsiktsfriheten som är en av grundvalarna för vår demokrati.

Yttrandefriheten är, vid sidan av bland annat informationsfriheten och mötesfriheten, en dessa friheter. Med yttrandefrihet menas friheten att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.

Yttrandefriheten får begränsas av riksdagen genom lag. En typ av begränsningar i yttrandefriheten är bestämmelser om tystnadsplikt. Bestämmelserna om tystnadsplikt för offentliganställda har i huvudsak samlats i offentlighets- och sekretesslagen.

För offentliganställda finns en möjlighet också för regeringen att genom förordning införa begränsningar i yttrandefriheten. Sådana bestämmelser är samlade i offentlighets- och sekretessförordningen. Det finns också andra lagar om tystnadsplikt, till exempel för anställda i privata vårdföretag.

Rätt att meddela och offentliggöra uppgifter

Meddelarfriheten – rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i grundlagsskyddade medier, till exempel tidningar eller radio och tv – gäller för alla, även för tjänstemän och andra som arbetar i staten och i kommuner och regioner.

Bestämmelserna om meddelarfrihet ingår i tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens reglering av tryck- och yttrandefrihet och är ett av uttrycken för offentlighetsprincipen.

Tryckfriheten regleras i tryckfrihetsförordningen som gäller för tryckta skrifter, till exempel böcker och tidningar. Skyddet för yttrandefriheten i bland annat radio, tv, filmer och ljudinspelningar regleras i yttrandefrihetsgrundlagen, som bygger på samma principer som tryckfrihetsförordningen.

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i dessa medier gäller dock inte utan begränsningar. Det är till exempel inte tillåtet att för en tjänsteman att lämna ut en allmän handling som innehåller sekretessbelagda uppgifter för publicering. Inte heller får en tjänsteman meddela eller offentliggöra uppgifter om han eller hon därigenom gör sig skyldig till vissa allvarliga brott mot rikets säkerhet, till exempel spioneri, eller vissa andra brott riktade mot staten.

Offentlighet vid domstolsförhandlingar

I regeringsformen slås det fast att en förhandling vid domstol ska vara offentlig. Det innebär att journalister och andra enskilda personer får närvara vid rättegångar.

Riksdagen kan dock göra undantag från denna huvudregel genom att stifta lag om att domstolsförhandlingar får hållas inom stängda dörrar. Vid sådana förhandlingar är det bara rätten och parterna eller de personer som är vittnen som får vara närvara vid förhandlingen.

Om uppgifter där det gäller sekretess ska läggas fram vid en domstolsförhandling, får domstolen i allmänhet hålla förhandlingen inom stängda dörrar. Rätten kan besluta om stängda dörrar bland annat när den åtalade i ett brottmål är under 21 år och i mål om sexualbrott. Vidare får förhör med den som är under 15 år eller lider av en psykisk störning hållas inom stängda dörrar.

Bestämmelser om när domstolsförhandlingar får hållas inom stängda dörrar finns i rättegångsbalken och i andra lagar som reglerar hur det går till vid domstolarna.

Offentlighet vid beslutande församlingars sammanträden

Riksdagens sammanträden är som huvudregel offentliga. Det framgår av bestämmelser i regeringsformen och riksdagsordningen. Enligt bestämmelser i kommunallagen gäller motsvarande för sammanträden i kommunfullmäktige och regionfullmäktige. I undantagsfall kan dessa beslutande församlingar sammanträda inom stängda dörrar.

Vad är en allmän handling?

Handlingar är allt som innehåller information av något slag: texter, bilder och annan information som finns tillgängligt i läsbar form på till exempel ett papper eller som lagrats i digital form och är tillgängligt med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel som myndigheten kan använda, till exempel en dator.

En handling är allmän om den är inkommen till eller upprättad hos myndigheten och förvaras där. I tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser som anges när en handling ska anses upprättad. Där finns också bestämmelser om särskilda undantag. Minnesanteckningar, utkast och säkerhetskopior betraktas inte som allmänna handlingar.

Den som vill ta del av en allmän handling ska vända sig till den myndighet som förvarar handlingen. Om handlingen inte innehåller sekretessbelagda uppgifter är hela handlingen offentlig.

Myndigheterna ska ta hänsyn till offentlighetsprincipen när de hanterar allmänna handlingar. De ska bland annat se till att allmänna handlingar kan lämnas ut skyndsamt.

Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Men det finns vissa allmänna handlingar som allmänheten inte får ta del av eftersom de innehåller uppgifter som är hemliga. Om en allmän handling är hemlig beror det på att man vill skydda vissa i tryckfrihetsförordningen uppräknade allmänna eller enskilda intressen. Det kan till exempel vara

Sveriges förbindelser med andra stater,
Sveriges säkerhet,
den brottsbekämpande verksamheten,
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, eller
djur- och växtarter.

Begränsningar av rätten att ta del av allmänna handlingar anges i offentlighets- och sekretesslagen.

EU:s öppenhetsregler

I EU gäller Europaparlamentets och rådets förordning från 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Den innebär i huvudsak att medborgare har rätt att ta del av alla handlingar som dessa institutioner innehar, med undantag för sådan information som omfattas av de särskilda sekretessundantag som finns uppräknade i förordningen.

EU:s öppenhetsregler påverkar inte den svenska offentlighetsprincipen. Den som vill ta del av handlingar som förvaras hos en svensk myndighet kan vända sig till den myndigheten, som kommer att pröva begäran enligt bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Det gäller även sådana handlingar som har skickats till svenska myndigheter från EU.

Offentlighetsprincipen - kortfattat om lagstiftningen

Innehåll på sidan