Regeringskansliets krishantering

Frågor som gäller samhällets krisberedskap och Regeringskansliets krishantering är samlade under justitie- och inrikesministern i Justitiedepartementet. Justitiedepartementet samordnar också Regeringskansliets krishantering då flera departement berörs och justitie- och inrikesministerns statssekreterare leder det samlade krishanteringsarbetet.

Regeringens uppgifter gäller i första hand strategiska frågor. Ansvaret för ledning och samordning av det operativa arbetet ligger på berörda myndigheter. Regeringskansliet stödjer regeringen i krishanteringsarbetet.

Inom Regeringskansliet, liksom i övriga delar av samhället, ligger ansvarsprincipen till grund för arbetet vid kriser. Det innebär att det departement som ansvarar för en viss sakfråga under normala förhållanden hanterar den frågan även vid en kris. Varje departement ska ha en krishanteringsplan och en krishanteringsorganisation. Det ska finnas en utsedd krisledningsgrupp som har övat. Regeringskansliet har också en ständigt bemannad omvärldsbevakning och beredskapsfunktioner på flera nivåer.

Vid en kris ska departementen kunna ta emot och vidarebefordra larm, larma berörda inom den egna organisationen, kalla in personal för tjänstgöring och kontakta och samverka med myndigheter inom departementets ansvarsområde.

Regeringen och Regeringskansliet måste alltid vara förberedda för att kunna hantera större kriser av olika slag.

All erfarenhet visar att verksamheter som övar kontinuerligt blir bättre på att hantera allvarliga händelser och kriser.

Hela regeringen, samtliga statssekreterare och Regeringskansliet övar flera gånger om året på olika typer av händelser och scenarier som en regering kan ställas inför. Övningar sker på samtliga nivåer. Det kan handla om alltifrån kriser med ett långsamt förlopp, såsom epidemiska sjukdomar, till hastigt uppkomna kriser, såsom ett terrorattentat eller en naturkatastrof.

Fokus för regeringens och Regeringskansliets övningar är hantering av händelser och situationer, nationellt eller utomlands, som innebär en utmaning eller påfrestning för Sverige, svenskar eller svenska intressen och som kräver hantering av regeringen och Regeringskansliet.

Justitie- och inrikesministerns statssekreterare leder det samlade krishanteringsarbetet 

Justitie- och inrikesministerns statssekreterare leder krishanteringsarbetet och bedömer behovet av samordning i Regeringskansliet och kan sammankalla gruppen för strategisk samordning (GSS), som består av statssekreterare i de departement vars verksamhetsområde berörs.

Chefstjänstemannen och kansliet för krishantering stödjer samordningen

I Regeringskansliet finns en särskild chefstjänsteman och ett kansli för krishantering. De stödjer justitie- och inrikesministerns statssekreterare och arbetar med att utveckla, samordna och följa upp Regeringskansliets krishantering. I chefstjänstemannens ansvar ingår också att se till att Regeringskansliet genomför nödvändiga förberedelser för ett krishanteringsarbete. Det kan handla om att tidigt uppmärksamma en situation som kan komma att utvecklas till en kris eller att genomföra utbildningar och övningar för att öka krishanteringsförmågan generellt.

Kansliet för krishantering har en omvärldsbevakning som dygnet runt följer händelseutvecklingen både inom landet och internationellt. Kansliet ska kunna larma, ta fram samlad lägesinformation och en bild av hur samtliga enskilda händelser tillsammans påverkar samhället. Efter en kris ska kansliet kunna följa upp och utvärdera det genomförda arbetet.

Krishanteringsrådet: Forum för informationsutbyte mellan Regeringskansliet och myndigheter

Vid krishanteringsrådets möten träffas Regeringskansliet och rådets ledamöter för information och diskussion. Under normala förhållanden sammanträder rådet två gånger per år för allmän orientering om arbetet inom krisberedskapsområdet. Rådet kan också sammankallas för informationsutbyte mellan Regeringskansliet och myndigheter under allvarliga händelser och kriser.

Krishanteringsrådet inrättades av regeringen i december 2008 och leds av justitie- och inrikesministerns statssekreterare. I rådet ingår normalt rikspolischefen, säkerhetspolischefen, överbefälhavaren samt generaldirektörerna för Affärsverket svenska kraftnät, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Post- och telestyrelsen, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten.

I rådet ingår även en landshövding som företräder länsstyrelserna. Dessutom medverkar företrädare för de berörda, myndighetsansvariga departementen. Justitie- och inrikesministers statssekreterare kan även adjungera andra ledamöter om behov finns.