Mål för landsbygd, livsmedel och areella näringar

Insatserna inom området areella näringar, landsbygd och livsmedel ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Viktiga initiativ inom området är arbetet med den nationella livsmedelsstrategin, det nationella skogsprogrammet och en sammanhållen landsbygdspolitik.

Sveriges landsbygder står inför stora utmaningar men rymmer också goda möjligheter. Regeringens övergripande mål är att Sverige till år 2020 ska ha lägst arbetslöshet i EU. För detta behövs en livskraftig och aktiv landsbygd. Regeringen vill ta vara på landsbygdens möjligheter och förena en miljömässigt hållbar utveckling med ekonomisk tillväxt – en grön tillväxt – som ger förutsättningar för ökad sysselsättning och framtidstro i hela landet.

Jordbruks- och landsbygdspolitik

Jordbruks- och landsbygdspolitiken ska medverka till att främja livskraftiga företag, attraktiva natur- och kulturmiljöer och omställningen till ett hållbart samhälle, bland annat genom stöd och ersättningar inom ramen för landsbygdsprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling.

Regeringens långsiktiga målsättning för den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU är en marknadsorienterad och konkurrenskraftig jordbrukssektor styrd av konsumenters efterfrågan, klimat- och miljömål och där hänsyn tas till djurskydd samt den globala utvecklingspolitiken i enlighet med Sveriges politik för global utveckling (PGU).

Vidare har regeringen en ambition om väsentligt lägre utgifter för EU:s jordbrukspolitik. I linje med detta vill regeringen att den gemensamma jordbrukspolitiken har ett ökat fokus på åtgärder inom landsbygdspolitiken samtidigt som alla delar av den gemensamma jordbrukspolitiken utformas så att den stärker konkurrenskraften i jordbrukssektorn på marknadsmässiga villkor. Utifrån detta arbetar regeringen med förslag till en framtida inriktning på den gemensamma jordbrukspolitiken, i linje med målsättningar i den svenska livsmedelsstrategin och med sikte mot 2030.

En viktig utgångspunkt för regeringen i genomförandet av nuvarande politik är att reglerna för den gemensamma jordbrukspolitiken ska vara stabila och förutsägbara för lantbrukarna och landsbygdernas aktörer. Därutöver är förändringar i utformningen av politiken som förenklar för företagen en prioriterad fråga.

Verksamheten inom landsbygdsområdet består till stor del av åtgärder inom Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020. Programmets övergripande mål är att främja jordbrukets konkurrenskraft, säkerställa hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder samt att uppnå en territoriellt balanserad utveckling av ekonomier och samhällen på landsbygden.

Sveriges landsbygder har stora möjligheter att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Sverige har dock sedan länge saknat en sammanhållen landsbygdspolitik. Därför arbetar nu en parlamentarisk kommitté med att ta fram förslag till hur en sammanhållen politik för långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder bör utformas. Betänkandet ska lämnas senast den 31 januari 2017.

Fiskeripolitik

Regeringen vill främja ett hållbart fiske i såväl Sverige och Europa som globalt. Detta ligger i linje med Sveriges politik för global utveckling. En hållbar fiskeriförvaltning är en förutsättning för att stärka sysselsättningsmöjligheterna inom fisket och bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen.

För att stödja utvecklingen av konkurrenskraftiga och innovativa företag inom fiske- och vattenbruksnäringen finns havs-och fiskeriprogrammet 2014-2020 med en budget på 1,5 miljarder kronor. Programmet spelar en väsentlig roll i genomförandet av EU:s gemensamma fiskeripolitik samtidigt som det bidrar till målen inom den integrerade havspolitiken.

Sverige har mer än tvåhundra mil kust, tusentals mil av vattendrag och drygt hundratusen sjöar. En fortsatt god och ändamålsenlig fiskeriförvaltning och fiskevård både i kustnära områden och i inlandet skapar stora möjligheter för ökat företagande inom såväl vattenbruk som fritidsfiske och fisketurism. Fritidsfisket är även en utbredd och uppskattad friluftsaktivitet i Sverige och betydelsefull rekreationsmöjlighet för allmänheten.

Livsmedel

Ett av regeringens prioriterade områden är den nationella livsmedelsstrategin som kommer att presenteras under 2016, där hela livsmedelskedjan berörs. Mål för arbetet med livsmedelsstrategin är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i svensk livsmedelsproduktion, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Andelen ekologisk produktion och konsumtion av livsmedel ska öka liksom konsumenternas möjligheter att göra medvetna val.

Konsumenterna ska kunna lita på att maten är säker och att informationen om de livsmedel man köper är korrekt. Det ska vara enkelt att göra medvetna val. Företagen har ansvaret för att livsmedel på marknaden är säkra och märkta på rätt sätt. Den offentliga livsmedelskontrollen spelar en viktig roll för såväl producenter som konsumenter och ska vara effektiv och likvärdig i hela landet.

Regeringen har höga ambitioner för att öka den ekologiska produktionen och konsumtionen. Det är viktigt att det finns goda förutsättningar för den ekologiska produktionen och att den potential som finns för fler jobb och en bättre miljö utnyttjas. Regeringen avser därför att arbeta såväl nationellt som i EU för en politik som bidrar till en ökad andel ekologisk produktion och konsumtion.

Antibiotikaresistens är en prioriterad fråga för den svenska regeringen. Internationellt samarbete är avgörande i kampen mot antibiotikaresistens. Sverige är och ska fortsätta att vara ett föregångsland i detta sammanhang.

Ohälsa medför lidande för individen och kan sammantaget leda till höga kostnader för samhället. Ur ett folkhälsoperspektiv är det därför viktigt att fortsatt främja bra matvanor på flera nivåer, bland annat inom offentlig sektor, och att jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet beaktas i arbetet.

Ett stort antal måltider serveras varje dag inom skolan, sjukvården och andra offentligt finansierade verksamheter. Den offentliga upphandlingen av livsmedel är av stor vikt för kvaliteten på måltiderna inom offentlig sektor. De upphandlande myndigheterna har ett fortsatt behov av stöd och vägledning för att kunna genomföra upphandlingar av livsmedel och måltidstjänster av önskvärd kvalitet. Här har Upphandlingsmyndigheten en viktig roll.

Skogspolitik

Sverige ska sträva efter en långsiktig skogspolitik som bidrar till en hållbar utveckling och tillväxt. I Sverige har vi en unik möjlighet att ta vara på vår skog och kombinera den med vår innovationskraft. På så sätt skapas nya produkter och tjänster samtidigt som fossila råvaror ersätts, utsläppen av växthusgaser minskar och arbetstillfällen på landsbygden skapas. Sverige behöver en långsiktig skogsstrategi, ett nationellt skogsprogram, som optimerar skogens möjligheter att bidra till en hållbar utveckling. Visionen för det nationella skogsprogrammet är att: "Skogen – det gröna guldet – ska bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi." Den nationella skogspolitiken vidareutvecklas i bred samverkan med berörda i ett nationellt skogsprogram för Sverige.

Den svenska skogspolitiken har två jämställda mål; ett produktionsmål och ett miljömål. Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras samt den biologiska mångfalden och den genetiska variationen i skogen ska säkras. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas. Skogen är en förnybar resurs och en nationell tillgång som när den nyttjas långsiktigt hållbart bidrar till ett samhälle med en låg klimatpåverkan

Det är viktigt att skogssektorn kan rekrytera från hela Sveriges befolkning, att kvinnor och män har lika villkor till makt och inflytande. Skogspolitiken i Sverige omfattar därför också regeringens tvärgående målsättning om ökad jämställdhet.

Den internationella policyutvecklingen inom många olika områden påverkar skogen och dess värdekedjor i Sverige och globalt. Sverige deltar i detta arbete och har en viktig röst. Regeringen värnar det nationella självbestämmandet i skogsfrågor.

Djurskydd och djurhälsa

Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Regeringen vill att djurskyddet ska stärkas och avser att arbeta kontinuerligt för att förbättra skyddet för djuren, inom och utanför Sveriges gränser.

Regeringen vill att Sveriges goda status när det gäller djurhälsa upprätthålls. En hållbar djurhållning med en god djurhälsa, ett gott förebyggande arbete och ett starkt djurskydd som kan bidra till en låg antibiotikaanvändning är viktigt för att bekämpa antibiotikaresistens. Sverige använder minst antibiotika till djur i hela EU.

Det är angeläget att samla kompetens om alternativa metoder till djurförsök, det vill säga metoder som ersätter, begränsar eller förfinar djurförsök. Det 3R-center som inrättats vid Jordbruksverket kommer att vara betydelsefullt för att säkerställa en ansvarsfull användning av försöksdjur enligt de 3R:ns princip (Replace, Reduce och Refine).

Jakt och viltvård            

Viltet ska förvaltas på ett hållbart sätt, vilket innebär att ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella aspekter vägs in i förvaltningen. En hållbar viltförvaltning ska vara adaptiv och ekosystembaserad samt utgå från ett flerartsperspektiv och utvecklad regionalisering. Den kännetecknas av balans mellan brukande och bevarande av vilt. Både möjligheter och problem som viltet orsakar ska beaktas.

Samiska näringar

Det övergripande målet för samepolitiken är att främja det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samhällsliv byggt på en hållbar rennäring och andra samiska näringar. En livskraftig rennäring ska ge försörjning på ett långsiktigt hållbart sätt med de samiska kulturvärdena och traditionell kunskap om brukandet av de biologiska resurserna som grund.