Statsstöd

Statsstöd är när stat, kommun eller landsting stöttar en viss verksamhet med offentliga medel. EU:s statsstödsregler regleras i EUF-fördraget. Det offentliga får med vissa undantag inte lämna stöd förrän det i förhand har godkänts av EU-kommissionen. Syftet med reglerna är att se till att konkurrensen på EU:s inre marknad inte snedvrids.

EU:s statsstödsregler sätter ramarna för medlemsstaternas möjligheter att med offentliga medel kunna stödja en viss verksamhet. Det gäller också för Sverige. Reglerna finns i artiklarna 107-109 i EUF-fördraget (Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Där fastställs att statsstöd är förbjudet om det inte uppfyller vissa på förhand bestämda undantag. Syftet med reglerna är att se till att konkurrensen på EU:s inre marknad inte snedvrids.

Vissa kriterier måste uppfyllas för att stöd ska räknas som statsstöd

Statsstöd är när det offentliga (det vill säga staten, kommuner eller landsting) stöttar en ekonomisk verksamhet med offentliga medel och det resulterar i att mottagaren får en fördel gentemot andra aktörer på marknaden, genom att det gynnar en viss verksamhet eller produktion. Det gäller till exempel om endast vissa sektorer eller branscher får stöd.

Stödet måste också ha en potentiell påverkan på konkurrensen och på handeln mellan EU:s medlemsstater. Dessa krav är dock mycket lågt ställda och är oftast uppfyllda när någon har fått en viss fördel.

Vilka åtgärder räknas som statsstöd?

Stödåtgärderna kan se olika ut. Det kan till exempel handla om bidrag, lån på förmånliga villkor, borgensåtaganden, garantier, hyresnedsättningar eller reducerade offentliga avgifter och skatter. Ytterligare exempel kan vara icke marknadsmässiga avkastningskrav på offentligt ägda bolag, eller försäljning av offentlig egendom på icke marknadsmässiga villkor.

Vilken typ av stöd får det offentliga ge?

Det offentliga får ge stöd så länge undantagen från det generella förbudet i fördraget är uppfyllda. För de vanligaste stödområdena finns det riktlinjer som klargör reglerna. Det gäller till exempel för områden som regionalstöd, bredbandstöd, energi- och miljöstöd och stöd till forskning, innovation och utveckling. Dessa stödåtgärder måste dock godkännas av EU-kommissionen innan de får ges. Det offentliga får därför inte lämna stöd förrän det i förhand har godkänts av kommissionen.

Den allmänna gruppundantagsförordningen

Det offentliga kan dock ge stöd till vissa utpekade områden utan att först behöva vänta på EU-kommissionens godkännande. För att kunna göra det måste stödet utformas enligt de krav som anges i den allmänna gruppundantagsförordningen.

Om den allmänna gruppundantagsförordningen på EU-kommissionens webbplats.

Stöd av mindre betydelse

Det offentliga kan också ge stöd som är mindre än maximalt 200 000 euro över tre år per stödmottagare utan att behöva vänta på EU-kommissionens godkännande, förutsatt att de krav som finns i förordningen om stöd av mindre betydelse uppfylls.

Om förordningen för stöd av mindre betydelse på EU-kommissionens webbplats.

Hanteringen av statstöd

Det är bara EU-kommissionen som kan godkänna statsstöd. Kommissionen kontrollerar även att medlemsstaterna följer regelverket. Kommissionens beslut kan i sin tur prövas av EU-domstolen.

Vad händer om reglerna inte följs?

Om en medlemsstat ger ett olagligt stöd kan kommissionen besluta att det strider mot EU-rätten. Medlemsstaten ska då återkräva stödet från stödmottagaren, inklusive ränta på ränta. Det gäller även om det leder till att företaget måste försättas i konkurs. Även en svensk domstol kan pröva om en åtgärd utgör ett statligt stöd som skulle ha anmälts till kommissionen. Om medlemsstaten vägrar att följa kommissionens beslut kan kommissionen välja att väcka talan inför EU-domstolen. Medlemsstaten riskerar då att fällas för fördragsbrott med kännbara böter som följd om man inte rättar sig efter beslutet.

Reglerna är till nytta för Sverige

Statsstödsreglerna har varit till stor nytta för Sverige och för svensk ekonomi. Ett exempel på detta är att EU-kommissionen under de senaste 10 åren har fattat 135 beslut om olagligt statsstöd, det vill säga mer än ett beslut i månaden. Totalt har man krävt tillbaka 14 miljarder euro från 20 medlemsstater (inte från Sverige). Det motsvarar alltså cirka 131 miljarder kronor i försämrad konkurrenskraft för svenska företag om reglerna inte hade funnits.

Kontakterna med EU-kommissionen går via Näringsdepartementet

Alla myndigheter och beslutande församlingar är skyldiga att följa EU:s statsstödsregler men det är bara regeringen som via Näringsdepartementets enhet för konkurrens, statsstöd och ramvillkor (N KSR) kan anmäla stöd till kommissionen för godkännande eller meddela att man tillämpar ett gruppundantag. Det gäller också för kommunala stöd. Alla kontakter i övrigt med EU-kommissionen i enskilda statsstödsärenden sker också genom Näringsdepartementets enhet för konkurrens, statsstöd och samvillkor (N KSR).

Kontakt

Näringsdepartementet
Telefon 08-405 10 00 (växel)
Besöksadress Mäster Samuelsgatan 70, Stockholm
e-post till Näringsdepartementet, via registrator

Vilka verksamheter räknas som ekonomiska?

Begreppet ekonomisk verksamhet ska tolkas mycket brett och omfattar varje organisation – oavsett juridisk form, ägande eller finansiering – som med eller utan vinstsyfte köper eller säljer varor eller tjänster på en eller flera marknader.

Även offentliga aktörer – staten eller kommunala organ – kan alltså bedriva ekonomisk verksamhet. Detsamma gäller till exempel en stiftelse, en ideell verksamhet eller en idrottsförening. Vissa mottagare kan uppvisa kriterier av både ekonomisk och social karaktär. Det gäller särskilt områden som vård, skola och omsorg, vilka i sin kärna är icke-ekonomiska, men där det också förekommer områden med marknadselement som kan utgöra ekonomisk verksamhet. I samtliga fall måste alltid en individuell bedömning göras.