Om regeringens prioritering: Säkerhetspolitiska läget

Europa och Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. Tre centrala uppgifter för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik är att rusta upp totalförsvaret, lägga om säkerhets- och försvarspolitiken samt att stötta Ukraina.

Ryssland har visat sig vara villigt att ta stora politiska och militära risker och har visat prov både på brutalitet och uthållighet. Rysslands agerande innebär ett strukturellt och långsiktigt kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde. Det får omfattande och långtgående konsekvenser för Sveriges säkerhet. En direkt följd av detta är att Sverige har gått med i Nato och just nu genomför en kraftig upprustning av försvaret. Samtidigt ger Sverige ett omfattande stöd till Ukraina.

Totalförsvaret upprustas

Regeringen genomför den största upprustningen av totalförsvaret sedan 1950-talet.

Försvarsberedningen ska bland annat under 2024 lämna förslag på större krigs- och grundorganisation. I den högre ambitionsnivån ingår ett försvarsanslag som motsvarar två procent av BNP 2024, enligt Natos sätt att räkna. Under 2024 föreslås den sammantagna ökningen av försvarsanslaget till 27 miljarder kronor (inklusive tidigare fattade beslut). Det innebär en ökning av anslaget med 28 procent på ett år och att Sverige uppnår ett försvarsanslag på drygt två procent av BNP enligt Natos definition.

I budgetpropositionen för 2024 tillfördes även 313 miljoner kronor till det civila försvaret. Återuppbyggnaden av det civila försvaret inleddes från en mycket låg nivå och satsningarna på åtgärder och investeringar för att utveckla och stärka det civila försvaret måste fortsätta att utökas.

För att samordna Sveriges säkerhetspolitiska agerande har ett nationellt säkerhetsråd inrättats under statsministerns ledning och efter internationell förebild.

Säkerhets- och försvarspolitiken läggs om

Regeringen gör den största omläggningen av Sveriges säkerhets- och försvarspolitik i modern tid genom Sveriges medlemskap i Nato. Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024 och ska vara en solidarisk, engagerad och trovärdig allierad och som sådan bidra till Natos avskräcknings- och försvarsåtgärder.

Stöd till Ukraina

Det största hotet mot Europas och Sveriges säkerhet skulle vara en rysk seger i Ukraina. Stöd till Ukraina är därför både moraliskt rätt och bra för Sveriges säkerhet. Sveriges stöd ska vara starkt, långsiktigt och uthålligt. Sverige kommer att fortsätta stödja Ukraina så länge det behövs.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige utökat sitt humanitära, civila och militära stöd till Ukraina i flera omgångar. Sverige bistår också med ekonomiskt stöd, civil krishantering och stöd till Ukrainas reformarbete och återuppbyggnad. Prioriterat nu är att säkerställa försörjningen av levererade system. Tillsammans med EU har Sverige också fattat beslut om omfattande makroekonomiskt stöd till Ukraina och ett flertal sanktionspaket med syfte att strypa den ryska statens inkomster och krigsförmåga.

Regeringens prioritering: Säkerhetspolitiska läget

Inom ramen för prioriteringen ska politiska reformer utarbetas och genomföras för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem.

Totalförsvaret upprustas
Säkerhets- och försvarspolitiken läggs om
Stöd till Ukraina

Regeringens prioriteringar

Regeringspartierna har, tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna, enats om ett antal samarbetsprojekt. Inom ramen för dessa ska politiska reformer utarbetas och genomföras för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem.