Satsning på kortare väntetider inom cancervården

Regeringen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, genomför mellan 2015 och 2018 en rad insatser på cancerområdet för att uppnå en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att korta väntetiderna och minska regionala skillnader.

Foto: Johner/Corbis

ukvården i Sverige har hög kvalitet och uppvisar resultat som står sig väl även i internationell jämförelse. Medellivslängden ökar och antalet döda i bland annat cancer minskar.  Men hälso- och sjukvård ska också vara jämlik och ges på lika villkor oavsett bland annat kön, socioekonomisk bakgrund eller födelseland. Mätningar och uppföljningar av vårdresultat visar dock att det fortfarande finns obefogade skillnader i både hälsa och vård mellan olika grupper.

Samarbete för kortare väntetider

Regeringen avser att avsätta 500 000 000 kronor per år 2015­­­-2018 för att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna, under förutsättning att riksdagen ställer erforderliga medel till regeringens förfogande. Regeringen och SKL har därför i årliga överenskommelser enats om att genomföra vissa insatser på cancerområdet

Målet med regeringens cancersatsning

  • Kortare väntetider
  • En mer jämlik vård

Standardiserade vårdförlopp

Under 2015 genomfördes första steget i den fyraåriga satsningen på att korta väntetiderna i cancervården. I första hand är avsikten att korta tiden mellan det att misstanke om cancer föreligger fram till behandlingsstart. För att åstadkomma detta är den viktigaste åtgärden att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Genom att införa sådana standardiserade vårdförlopp får man en mer sammanhållen vårdprocess kring patienten.  Insatserna förväntas förutom kortare väntetider också innebära bättre information, större delaktighet och sammantaget en mer nöjd patient.

De standardisera vårdförloppen beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos samt vilka tidsgränser som gäller, dels för hela förloppet och dels för de olika utredningsstegen. Tidsgränserna ska enbart omfatta medicinskt motiverad tid och varierar mellan diagnoser och behandlingar.