Mål för transporter och infrastruktur

Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Därutöver har riksdagen beslutat om ett funktionsmål – tillgänglighet och ett hänsynsmål – säkerhet, miljö och hälsa.

Ett långsiktigt hållbart transportsystem

Investeringar i bland annat järnvägar och vägar sysselsätter många människor och leder i förlängningen till sänkta kostnader för företagen. Regeringens mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020, samtidigt som sysselsättningsgraden ökar. Ett robust och effektivt transportsystem med god kapacitet är en viktig förutsättning för jobb och hållbar utveckling i hela Sverige.

Transporter knyter ihop landet och är en central förutsättning för en växande ekonomi, ökad befolkning, förbättrade möjligheter till pendling, besök och ökad sysselsättning. Ett väl fungerande transportsystem är en förutsättning för att företagen ska kunna verka i hela landet.

Investeringar och underhåll av infrastrukturen

Infrastruktur är en förutsättning för transporter. En väl fungerande transportinfrastruktur är viktig för sysselsättning, minskade utsläpp och konkurrenskraft i hela landet. Hållbara transporter är en viktig del i att nå miljömålen. Investeringar i infrastruktur kräver långsiktighet och regeringen har därför att lämnat en proposition med förslag till ekonomiska ramar för en nationell plan för perioden 2018–2029. Den nationella planen kommer att fokusera på att värna kvaliteten på den befintliga infrastrukturen och på att möta framtidens behov av ett modernt och hållbart transportsystem. Samhällsekonomisk effektivitet och långsiktigt hållbara transporter ska vara centrala faktorer för vilka investeringar som ska göras. Regeringens ambitioner är höga. Därför föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2017 att 3,7 miljarder kronor 2019 och 5 miljarder kronor 2020 för investeringar och underhåll i infrastrukturen.

Regeringen avser att under våren 2018 besluta om en ny nationell trafikslagsövergripande plan för utvecklingen av transportsystemet för perioden 2018–2019 baserat på de ekonomiska ramar som riksdagen har beslutat om.

Ett förbättrat järnvägssystem

Järnvägen har en betydelsefull roll i det svenska transportsystemet och väl fungerande transporttjänster med tåg bidrar till att uppnå flera mål om hög sysselsättning, en ökad andel kvalificerad industriproduktion, minskad klimat- och miljöpåverkan samt färre dödade och skadade i trafiken.

Det svenska järnvägssystemet står inför ett antal utmaningar såsom att tillhandahålla tillräcklig infrastrukturkapacitet för att medge efterfrågade transportlösningar av tillräcklig omfattning och kvalitet. Regeringen har höga ambitioner när det gäller att säkerställa kvaliteten på befintlig infrastruktur och har därför genomfört satsningar på järnvägsunderhåll på 620 miljoner kronor 2015 och 1 240 miljoner kronor per år 2016–2018. Utöver detta har även en satsning på järnvägsunderhåll i landsbygd genomförts under perioden 2016–2019 omfattande 100 miljoner kronor per år.

Som ett led i omställningen till fossilfrihet fortsätter regeringen att stärka järnvägen för att förbättra förutsättningarna för att fler personresor och godstransporter ska kunna ske med tåg. Regeringen föreslog därför inom ramen för satsningen i budgeten för 2017 avseende åren 2019 och 2020 att totalt 5,9 miljarder kronor avsätts till drift och underhåll av järnvägen under dessa två år.

Hela landet ska växa

Drift och underhåll av vägar i landsbygd

Regeringen har genomfört en tidsbegränsad satsning på förbättrat vägunderhåll under perioden 2016–2019 om 100 miljoner kronor per år. Satsningen på underhåll av vägar på landsbygden föreslås utökas och förlängas med 100 miljoner kronor per år under perioden 2018–2020.
Exempel på åtgärder som kan omfattas är beläggningsunderhåll och åtgärder för bärighet och tjälsäkring vilket är viktigt för vägnätet på landsbygden och bidrar till att främja arbetspendling, näringslivets godstransporter och den regionala tillväxten.

Främjande av kollektivtrafik i landsbygd

För att främja den regionala tillväxten och goda levnadsvillkor på landsbygden har regeringen tidigare genomfört satsningar på kollektivtrafik i landsbygd som uppgår till 848 miljoner kronor under perioden 2016–2019. För att ytterligare främja den regionala tillväxten och goda levnadsvillkor på Sveriges landsbygd föreslår regeringen en utökning och förlängning av den satsning på kollektivtrafik i landsbygd som aviserades i budgetpropositionen för 2016. Utökningen föreslås uppgå till totalt 167 miljoner kronor under perioden 2018–2020.

Nattågstrafik till Jämtland

Regeringen anser att det är viktigt att det finns grundläggande tillgänglighet med nattåg även under de perioder då det inte bedrivs regelbunden nattågstrafik till Jämtland. Brister i tillgänglighet riskerar leda till att pendlare och turistresenärer inte når sina målpunkter. En god tillgänglighet i hela Sverige är nödvändig för att det ska vara möjligt att bo, leva, och verka i alla delar av landet, samt för att få ett Sverige som håller ihop. Satsningen på en utökad nattågstrafik till Jämtland föreslås uppgå till totalt 148 miljoner kronor under perioden 2018–2020.

Förbättringsåtgärder på Gotlands vägnät

Regeringen avser att avsätta 50 miljoner kronor 2018 för att öka framkomligheten och förbättra trafikmiljön på Gotlands vägnät.

Framtida förutsättningar för luftfarten och flygplatserna

En skatt på flygresor införs för att bidra till att Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer. Flyget beläggs i dag, till skillnad från andra trafikslag, inte med bränsleskatt eller andra miljöskatter. För att säkerställa att skatten inte innebär ökade driftunderskott vid icke-statliga flygplatser i Norrland tillförs ytterligare medel för detta ändamål. Ansvaret för driften och finansieringen av de tio statliga flygplatserna i det nationella basutbudet, bland andra Visby flygplats, ligger inom ramen för Swedavia AB:s uppdrag. Regeringen föreslår att medel tillförs med 84,8 miljoner kronor 2018 och fr.o.m. 2019 med 113 miljoner kronor per år.

Bidrag för avgiftsfri kollektivtrafik till skolungdom under sommarlovet

Regeringen föreslår att ett statligt bidrag på 350 miljoner kronor per år införs 2018–2020 för att finansiera avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet. Målgruppen är de skolungdomar som respektive vårtermin lämnar årskurserna 6–9 i grundskolan och år 1 och 2 i gymnasieskolan.

Ökad trygghet och säkerhet vid stationer

På järnvägsstationer förekommer brottslig verksamhet och störning av allmän ordning och säkerhet. Konsekvensen av detta blir att resenärer upplever vissa stationer som otrygga och väljer andra kommunikationsmedel.

Regeringen föreslår därför en satsning på totalt 138 miljoner kronor under perioden 2018–2020.
Pengarna ska användas till att utöka antalet stationer som har bevakning och kameraövervakning samt att öka antalet stationsvärdar vid stationer i samverkan med andra aktörer. Det senare som en arbetsmarknadsåtgärd t.ex. via moderna beredskapsjobb..

Civilt försvar inom transportområdet

Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet och händelser som visat på samhällets sårbarhet ser regeringen ett behov av att förstärka totalförsvaret under kommande år. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att 40 miljoner kronor per år anvisas fr.o.m. 2018 i syfte att stärka Luftfartsverkets, Sjöfartsverkets, Trafikverkets och Transportstyrelsens arbete med civilt försvar inom transportområdet.

Nationellt kunskapscentrum för cykel

För att kunna samla forskning och utbildning inom cykling föreslår regeringen att ett nationellt kunskapscentrum inrättas med Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) som administrativ värd. Satsningen föreslås uppgå till 5 miljoner kronor per år under perioden 2018–2021.

Hållbara godstransporter

Effektiva, hållbara och kapacitetsstarka godstransporter är en prioriterad fråga för regeringen. Det ger förutsättningar att nå flera av regeringens mål och strategier såsom målet om att uppnå EU:s lägsta arbetslöshet 2020, det övergripande transportpolitiska målet och transportsektorns klimatmål, liksom för möjligheterna att genomföra exportstrategin och nyindustrialiseringsstrategin Smart industri.

Nationell godstransportstrategi

Regeringen har under 2017 påbörjat ett arbete med att ta fram en nationell godstransportstrategi, som ska ge en sammanfattande bild av nuläget och tydliggöra övergripande inriktningar för gods- och logistikområdet. Syftet är att bidra till att de transportpolitiska målen nås, stärka näringslivets konkurrenskraft, samt främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Regeringen avser att presentera strategin under det första halvåret 2018.

Anläggningar för nykterhetskontroller i hamnar

Automatiserade nykterhetskontroller i hamnar är en del i regeringens nysatsning på trafiksäkerhet och det intensifierade arbetet för ökad säkerhet och trygghet på vägarna. Regeringen anser att införandet automatiska nykterhetskontroller behövs för ett ökat fokus på trafikanternas nykterhet och för att minska rattfylleriet, vilket är särskilt viktigt både för regeringens satsningar på ordning och reda på vägarna och nollvisionen. Satsningen ökar polisens möjligheter till kontroller med alkoholutandningsprov och bidrar till att reducera antalet omkomna och skadade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Som ett första steg i en satsning ska relevanta hamnar förses med automatiserade nykterhetskontroller. För detta föreslår regeringen en satsning på 78 miljoner kronor under 2018–2020.

Åtgärder mot fordonsmålvakter

Regeringen har sett ett behov av att vidta olika åtgärder i syfte att minska förekomsten av s.k. fordonsmålvakter. Regeringen föreslår därför ett riktat statsbidrag till kommuner under perioden 2018–2020 om 25 miljoner kronor per år. Det finns inga exakta uppgifter över antalet fordonsmålvakter eller målvaktsfordon. Tidigare uppskattningar som gjorts har visat på att antalet fordon kan uppgå till mellan 20 000 och 30 000 bilar.

Det är ett stort problem med fordon som är registrerade på målvakter då dessa fordon ofta är i väldigt dåligt skick, påverkar trafiksäkerheten och miljön negativt. Dessutom tar de upp värdefull yta i städerna. Brukarna av fordonen har satt i system att parkera gratis, inte betala trängselavgifter eller fordonsskatt etc. Den fortsatta förekomsten av fordonsmålvakter trots lagstiftningsändringarna från 2014 och den fortsatt växande skuldmängden hos dessa visar på att gällande regelverk och lagstiftning behöver ses över och ändringarna från 2014 utvärderas. Det är viktigt att signalera att fusk inte lönar sig inte minst mot de fordonsägare som sköter sina åtaganden och skyldigheter. Regeringen avser att se över hur lagstiftningen kan skärpas för att minska förekomsten av s.k. fordonsmålvakter. Bidraget som kommuner kan ansöka om är ett riktat statsbidrag till för att främja kommunernas arbete med att identifiera dessa fordon, bärga bort och ställa upp dem, och ifall ägaren inte betalar skulderna slutligen skrota fordonen. Utbetalningar kommer att administreras av Kammarkollegiet.