Lärling - en bro mellan skola och arbetsliv
SOU 2010:19
- Utgiven:
- 7 april 2010
- Typ:
- Statens offentliga utredningar (SOU)
- Avsändare:
- Utbildningsdepartementet
- Lärlingsutredningen
Sammanfattning
Den 7 april 2010 överlämnade lärlingsutredningen sitt betänkande Lärling - en bro mellan skola och arbetsliv (SOU 2010:19) till utbildningsminister Jan Björklund. I betänkandet föreslår utredningen bland annat att Skolverket och de nationella programråden ska ta fram modeller för kvalitetssäkring. De nationella och regionala programråden ska få ett ansvar för kvalitetsuppföljningen av lärlingsutbildningen. Programråden ska också ta ställning till om företagen ska få ekonomisk kompensation för att de tar emot gymnasiala lärlingar.
Utredningens bedömning är att gymnasielärlingar under genomförande av den arbetsplatsförlagda utbildningen sannolikt anses som arbetstagare. Utredningen föreslår att det i skollagen införs ett ställningstagande att den som genomgår gymnasieutbildning inte ska anses som arbetstagare när denne deltar i arbetsplatsförlagd utbildning, om inte särskilt anställningsavtal ingåtts. Utredningen föreslår också att elev i grundskolan som inom ramen för utbildningen tillbringar tid på en arbetsplats inte är att anse som arbetstagare.
Utredningen föreslår även en ny tidsbegränsad anställningsform, gymnasial lärlingsanställning. Anställning förutsätter att utbildning enligt ett utbildningskontrakt mellan skolan, arbetsplatsen och leven pågår.
Andra förslag som utredningen föreslår är att den förordning som ger ett kompletterande skydd vid arbetsskada ska omfatta samtliga elever under arbetsplatsförlagd utbildning oavsett anställning. För att undvika oklarheter om vem som bär ansvaret för skada vållad av elev under arbetsplatsförlagd utbildning föreslår utredningen att detta måste regleras mellan skola och arbetsplats innan eleven inleder den arbetsplatsförlagda utbildningen. Inkomster från en lärlingsanställning ska behandlas på samma sätt som annan inkomst. Eftersom utbildningen är en heltidsutbildning påverkas inte rätten till studiehjälp.
Bakgrund
Från och med hösten 2011 kommer det vara möjligt att inom ramen för yrkesprogrammen gå gymnasial lärlingsutbildning. Lärlingsutbildning har traditionellt varit ett framgångsrikt sätt att bygga broar från skola till arbetsliv. Dessa broar har inte sett likadana ut i alla yrken.
Den 30 juli 2009 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna för att inom gymnasial lärlingsutbildning kombinera anställning och studier. Den 30 juli 2009 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna för att inom gymnasial lärlingsutbildning kombinera anställning och studier. I uppdraget ingick att lämna de föreslag som krävs för att göra kombinationen möjlig samt särskilt beakta de rättsliga förutsättningarna och föreslå nödvändiga författningsändringar. Utredaren skulle även klargöra rättsläget för gymnasiala lärlingar som inte är anställda samt för elever som deltar i arbetsplatsförlagt lärande och lämna förslag till de författningsändringar som kunde behövas.
Lagstiftningskedjan
-
Dir. 2009:70
Lärlingsanställning
-
Dir. 2009:128
Tilläggsdirektiv till utredningen om lärlingsanställning (U 2009:02)
-
SOU 2010:19
Lärling - en bro mellan skola och arbetsliv
-
Prop. 2010/11:104
Kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning
-
28 september 2009
Lärlingsanställning
Utbildningsdepartementet, Kommittédirektiv Dir. 2009:70
-
18 december 2009
Tilläggsdirektiv till utredningen om lärlingsanställning (U 2009:02)
Utbildningsdepartementet, Kommittédirektiv Dir. 2009:128
I form av kommittédirektiv anger regeringen riktlinjerna för utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer.
-
7 april 2010
Lärling - en bro mellan skola och arbetsliv
Utbildningsdepartementet, Lärlingsutredningen, Statens offentliga utredningar (SOU) SOU 2010:19
Slutsatser (betänkanden) från Statens offentliga utredningar och kommittéer publiceras i serien SOU.
Ds kallas serien av rapporter som lämnats av departementsutredningar.
Det finns även andra dokument som arbetas fram av departementen inför en remiss av ett förslag, t.ex. promemorior med förslag till lagändringar m.m.
Inga relaterade lagrådsremisser har publicerats.
Lagrådsremiss kallas de förslag till propositionstext som regeringen skickar till Lagrådet för granskning innan propositionen lämnas till riksdagen.
-
22 mars 2011
Kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning
Utbildningsdepartementet, Proposition Prop. 2010/11:104
En proposition är regeringens förslag till riksdagen om en ny lag eller lagändring.
Sök utskottsbetänkanden på riksdagens webbplats.
Innan riksdagen beslutar om en proposition behandlas frågan i något av riksdagens utskott. Därefter lämnar utskottet sitt ställningstagande i form av ett utskottsbetänkande.
Sök riksdagsbeslut på riksdagens webbplats.
Riksdagen fattar beslut utifrån propositionen och utskottets betänkande. Besluten publiceras i serien Beslut i korthet.
Sök lagar (SFS) i Regeringskansliets rättsdatabaser.
När riksdagen har fattat sitt beslut ska regeringen utfärda och offentliggöra den nya lagen. Alla nya eller ändrade lagar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) som också finns tillgänglig via Regeringskansliets rättsdatabaser.
