Frågor och svar om Älgförvaltningen
Den 22 juni överlämnade regeringen propositionen Älgförvaltningen till riksdagen. I propositionen ges förslag till förändringar av den nuvarande organisationen av jakt efter älg. Här kan du ta del av frågor och svar kring vad regeringens förslag innebär.
- Vad vill regeringen uppnå med förslaget till ny älgförvaltning?
- Hur stora ska älgförvaltningsområdena vara?
- Kan älgförvaltningsområdena delas av länsgränser?
- Vem sätter upp målen för älgstammen?
- Vilka är älgförvaltningsgruppens uppgifter?
- Hur ser maktförhållandet ut i älgförvaltningsgruppen?
- Varför måste en fälld älg rapporteras inom två veckor?
- På vilket sätt skiljer sig de nu föreslagna älgskötselområdena från de nuvarande?
- Kommer A-, B-, E- och K- områdena finnas kvar?
- Hur går licenstilldelningen till?
- Vilken blir viltförvaltningsdelegationens roll i älgförvaltningen? Kommer särskilda klövviltsutskott att bildas?
- Vad blir Skogsstyrelsens roll i den nya älgförvaltningen?
- Vilken blir Svenska Jägareförbundets roll när det lokala samrådet försvinner?
- Hur ska förvaltningssystemet finansieras?
- När träder den nya älgförvaltningen i kraft?
Vad vill regeringen uppnå med förslaget till ny älgförvaltning?
Regeringen vill genom en ny form av organiserad samverkan över stora områden skapa en älgstam av hög kvalité i balans med betesresurserna. Älgförvaltningsområden som i stort sett motsvarar en egen älgstam inrättas av länsstyrelsen. När förvaltningen sker över stora områden kan jakten i större utsträckning än i dag kan planeras strategiskt utifrån bland annat skador på skog och förekomst av trafikolyckor. Förvaltningen ska vara väl förankrad i lokalsamhället och bygga på kunskap utifrån bland annat inventeringar av älg och skador.
UppHur stora ska älgförvaltningsområdena vara?
Älgförvaltningsområdena bör vara så stora att de omfattar en i huvudsak egen älgstam. I södra Sverige bedöms det vara cirka 50 000 hektar medan det i norra Sverige är cirka 70 000 hektar och uppåt.
UppKan älgförvaltningsområdena delas av länsgränser?
Ja, älgförvaltningsområdena kan delas av länsgränser. För förvaltningen är det en fördel om förvaltningsområdet avgränsas genom naturgivna och mänskligt skapade barriärer i landskapet. Intresset att skapa väl avgränsade områden är större än intresset att hålla områdena inom länsgränserna.
UppVem sätter upp målen för älgstammen?
Övergripande mål för älgstammen formuleras av de viltförvaltningsdelegationer som har upprättats vid länsstyrelserna. Mål för älgförvaltningsområdet formuleras av älgförvaltningsgruppen som finns för varje område, men fastställs av länsstyrelsen eller dess viltförvaltningsdelegation. Älgskötselområdena har älgskötselplaner som styr hur älgförvaltningen ska ske på deras område.
UppVilka är älgförvaltningsgruppens uppgifter?
Älgförvaltningsgruppen ska bland annat upprätta en förvaltningsplan för förvaltningsområdet genom dialog med de älgskötsel- och licensområden som ingår och med grund i inventeringar och övriga faktaunderlag.
UppHur ser maktförhållandet ut i älgförvaltningsgruppen?
Markägarna och jakträttshavarna har tre representanter var i gruppen. I de förvaltningsområden där samer har jakträtt enligt rennäringslagen ersätter en representant för rennäringen en av jägarrepresentanterna. Till ordförande i gruppen utses en markägarrepresentant som även har utslagsröst.
UppVarför måste en fälld älg rapporteras inom två veckor?
En fälld älg måste rapporteras inom två veckor för att möjliggöra för älgförvaltningsgruppen att följa upp älgjakten vid ett tillfälle under pågående jakt. Vid kraftiga avvikelser från uppsatta mål ska gruppen till länsstyrelsen ge förslag till åtgärder som bör vidtas.
UppPå vilket sätt skiljer sig de nu föreslagna älgskötselområdena från de nuvarande?
Ett nytt krav som förs in i jaktlagen är att älgskötselområdena ska vara så stora att området medger en avskjutning av 10 vuxna älgar årligen. Regeringen kan göra undantag från detta krav. Tidigare var gränsen mer otydlig; man talade då om att området skulle hålla en i huvudsak egen älgstam. Älgskötselområden kan därmed vara mindre än de nuvarande. Trots detta bör de befinliga områdena kunna vara kvar om länsstyrelsen bedömer att de gynnar älgförvaltningen.
UppKommer A-, B-, E- och K- områdena finnas kvar?
Nuvarande A- B- och E områden omregistreras till licensområde utan ansökan om de medger avskjutning av minst en kalv om året och i övrigt är av sådan beskaffenhet att de är lämpade för älgjakt. K-områdena, det vill säga den möjlighet som idag finns att jaga kalv på små marker under kort tid, blir kvar.
UppHur går licenstilldelningen till?
Älgförvaltningsgruppen ska föreslå till länsstyrelsen hur stor areal som krävs för tilldelning av älg utanför älgskötselområde där minsta tilldelning är en kalv. Tilldelningen kan variera mellan områden beroende bland annat på täthet av älg, fodertillgång samt förekomst av stora rovdjur. Länsstyrelsen eller viltförvaltningsdelegationen vid länsstyrelsen beslutar om areal för licenstilldelning i olika områden. Länsstyrelsen gör tilldelningsbeslut utifrån de arealkrav som har beslutats.
UppVilken blir viltförvaltningsdelegationens roll i älgförvaltningen? Kommer särskilda klövviltsutskott att bildas?
Viltförvaltningsdelegationen ska fastställa övergripande riktlinjer för skötseln av älgstammen. I övrigt är det länsstyrelsen som fastställer vilka uppgifter som viltförvaltningsdelegationen ska ha och om det finns behov av ett särskilt klövviltsutskott. Uppgifterna som delegationerna har kan alltså variera mellan länen. I propositionen ger regeringen exempel på uppgifter som kan vara lämpliga för viltförvaltningsdelegationen. Här ingår följande: övergripande ansvar, fastställande av länsvisa planer och mål, fastställande av jakttider för älg, fastställande av fällavgifter, fastställande av älgförvaltningsområden, granskning och fastställande av planer för älgförvaltningsområdet, fastställa arealkrav för tilldelning av älg inom licensområden samt uppföljning av arbetet inom älgförvaltningsområdet.
UppVad blir Skogsstyrelsens roll i den nya älgförvaltningen?
Skogsstyrelsen är en viktig part när det gäller att utforma inventeringsmetoder och att bistå älgförvaltningen med uppgifter om skogens tillstånd. De ska även ta fram riktlinjer för handläggningen av frågor om skyddsjakt.
UppVilken blir Svenska Jägareförbundets roll när det lokala samrådet försvinner?
Förbundet ska bland annat bistå älgförvaltningen med uttolkning av resultat från inventering av älgstammen, medverka till att förstärka kunskapsnivån i älgförvaltningen, ge förslag till förvaltningsstrategier, utbilda aktiva inom älgskötselområden samt i övrigt främja den frivilliga jaktsamverkan.
UppHur ska förvaltningssystemet finansieras?
Älgförvaltningen ska i första hand vara självfinansierad genom fällavgifter och registreringsavgifter. Fällavgift på älgkalv återinförs därför. Den överföring av 100 kronor per fälld älg som gått från de länsvisa älgvårdsfonderna till Viltvårdsfonden upphör i syfte att stärka den nya älgförvaltningen.
UppNär träder den nya älgförvaltningen i kraft?
Regeringen föreslår att det nya förvaltningssystemet träder i kraft den 1 januari 2012, men älgjakt får ske enligt äldre föreskrifter till och med den 29 februari 2012.
Upp