Kärnkraft utan statliga subventioner Skr. 2011/12:141

I skrivelsen redogörs för behandlingen av riksdagens skrivelse 2009/10:359 rörande förutsättningarna för generationsskifte i kärnkraften. I näringsutskottets betänkande 2009/10:NU26 föreslog utskottet att "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen i fråga om statligt stöd till kärnkraft ska återkomma till riksdagen med förslag om lagstiftning eller andra åtgärder med innebörden att direkta eller indirekta statliga subventioner inte kan påräknas." Riksdagen biföll utskottets förslag (rskv. 2009/10:359). Vid tidigare riksdagsbehandlingar har näringsutskottet vidare erinrat om "att eventuella nya reaktorer ska stå på egna ben och att statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, inte kommer att kunna påräknas."

Redogörelsen i denna skrivelse innefattar en genomgång av för kärnkraftsindustrin relevanta regelverk i syfte att säkerställa att kärnkraften inte mottar vare sig direkta eller indirekta statliga subventioner. Regeringen bedömer att principen om att kärnkraften inte ska subventioneras inte föranleder något behov av ny lagstiftning. Regeringen anser vidare att lagstiftning som förbjuder riksdagen att fatta beslut om subventionering av kärnkraften är principiellt tveksamt och kan ifrågasättas på konstitutionell grund. På skatteområdet föranleder riksdagens beslut inte heller några lagändringar, men nya s.k. koncernbidragsdispenser ska inte lämnas om de innebär att kärnkraft subventioneras, vilket särskilt skulle bli fallet vid investeringar i ny kärnkraft. Regeringen anser vidare att det är väsentligt att lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor träder i kraft så snart det finns möjlighet till det med hänsyn till internationella och EU-rättsliga bestämmelser. I skrivelsen redovisas slutligen regeringens bedömning gällande olika avgifter, forskning, nätavgifter och stöd från självständiga offentligt finansierade organisationer.