Politik för det civila samhället

Politiken för det civila samhällets syfte är att lyfta fram det civila samhällets stora betydelse, utveckla och tydliggöra relationen mellan staten och det civila samhället och ta ett helhetsgrepp om generella frågor om det civila samhället och dess villkor. Regeringen tillsatte en särskild utredare våren 2014 för att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning (dir 2014:40). Syftet med utredningen är bl.a. att dessa organisationers kompetens och kapacitet bättre ska tas tillvara i mötet mellan människor med olika social, kulturell och ekonomisk bakgrund. Uppdraget ska redovisas senast 29 februari 2016.

Människor på ett gymnastikpass Foto: Lennart Hyset/SCANPIX

I propositionen En politik för det civila samhället (2009/10:55) anges regeringens mål att förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin. Det sker, genom att i dialog med civila samhällets organisationer, utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga, stärka dess förutsättningar att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden, samt fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället.

Politiken på området omfattar generella frågor om det civila samhället och dess villkor, bland annat möjligheter att bilda organisationer, att få statligt stöd och att göra människor delaktiga och bedriva verksamhet. Vidare omfattas organisationernas samverkan med den offentliga sektorn genom dialog och samråd. Området omfattar även kunskapsbildning om det civila samhällets roll, sammansättning, verksamhet och utveckling.

Idrottspolitiken utgör en särskild del av politiken för det civila samhället. Idrottsfrågorna inrymmer verksamheter som främjar idrott och motion och som samtidigt bidrar till en förbättrad folkhälsa.

Stöd till allmänna samlingslokaler och till friluftsorganisationer, bidrag för kvinnors organisering samt bidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer är också delar av politiken för det civila samhället.

Dialog med idéburna organisationer

Dialogen med idéburna organisationer är central inom politiken för det civila samhället. Samråd och dialog sker bland annat genom remisser, fasta forum för samråd, konferenser och hearings. Två nationella överenskommelser har slutits, en inom det sociala området och en integrationsområdet. Dessa överenskommelser handlar om relationen mellan stat, kommun och idéburna organisationer som är verksamma i civilsamhället. Under våren 2014 inledde regeringen en dialogprocess med idéburna organisationer inom biståndsområdet. Syftet är att nå en överenskommelse för att öka utbytet mellan regeringen och svenska organisationer och förtydliga den nyckelroll dessa har för fattigdomsminskning, demokratisk utveckling och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i utvecklingsländer.

Myndighetsstöd för frågorna

Från och med 2012 har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) i uppdrag att vara ett stöd för politiken för det civila samhället genom attsamla och sprida kunskap inom området, analysera, följa upp och utvärdera insatser samt bilda nätverk för samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer.

Det civila samhället

Med det civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I det civila samhället ingår allt från nätverk, tillfälliga sammanslutningar och frivilliga insatser till ideella föreningar, registrerade trossamfund, stiftelser, kooperativ med mera.