Budgetpropositionen 2010, Utbildningsdepartementet

Utbildningsdepartementet ansvarar för utgiftsområde 15 - Studiestöd, 16 - Utbildning och universitetsforskning och Folkbildning under 17 - Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Utbildning är en hörnsten i regeringens politik för att motverka arbetslöshet. I budgetpropositionen för 2010 föreslår regeringen en satsning för att under 2010 och 2011 utöka antalet utbildningsplatser inom den kommunala vuxenutbildningen och yrkeshögskolan samt vid universitet och högskolor. En mängd reformer föreslås inom utbildningsområdet, bland annat mer resurser till skolbiblioteken och elevhälsan samt satsningar på lärare. Den stora satsningen på forskning och innovation som presenterades i forsknings- och innovationspropositionen hösten 2008 genomförs nu. För att förbättra de studerandes ekonomiska situation föreslås en studiemedelsreform - en höjning av studiemedlen och höjt fribelopp för studerande.

Utbildning är en hörnsten i regeringens politik

Allt fler söker sig till eftergymnasiala utbildningar, universitet och högskolor. Söktrycket kommer att fortsätta öka. Det beror bland annat på den ekonomiska krisen som bidragit till en stigande arbetslöshet, men också på att ungdomskullarna som slutar gymnasieskolan är stora. Utbildning är en hörnsten i regeringens politik för att motverka arbetslöshet och utanförskap. Utbildning ger också människor möjlighet att utforma sina egna liv och förbättra sin livssituation.

Regeringen gör därför en satsning om närmare 4,5 miljarder kronor för att under 2010 och 2011 utöka antalet utbildningsplatser med 23 000 platser årligen inom den kommunala vuxenutbildningen och yrkeshögskolan och vid universitet och högskolor.

Inom utbildningsväsendet presenterar regeringen en mängd reformer. Det handlar bland annat om en reformerad gymnasieskola och en ny skollag, förtydligande av målen i förskolans läroplan, nya ämnesplaner i gymnasieskolan, nya kursplaner och kunskapskrav i grundskolan och motsvarande skolformer samt en ny betygsskala. En förutsättning för att reformerna ska få genomslag är att de är väl förankrade hos skolhuvudmän, rektorer och lärare. Därför föreslås att medel avsätts för detta.

Regeringen bedömer att en ny skollag kan börja tillämpas hösten 2011. I vissa fall medför detta ekonomiska konsekvenser för kommunsektorn eftersom ambitionsnivån i en ny skollag är högre än i den nuvarande. Exempelvis kommer elevhälsan förstärkas med 15,5 miljoner kronor 2011 och 31 miljoner kronor från och med 2012 och för skolbiblioteken satsas 12 miljoner kronor 2011 och 25 miljoner kronor från och med 2012.

Lärarna har en avgörande betydelse för elevernas kunskapsutveckling. I budgetpropositionen 2010 föreslår regeringen flera satsningar för lärare och för att göra läraryrket mer attraktivt. Syftet med satsningarna är att förbättra måluppfyllelsen i skolväsendet.

En högskola i världsklass

Vi ska ha en högskola i världsklass. Dagens utbildning och forskning är morgondagens välfärd. För att stärka Sveriges konkurrenskraft i globaliseringens tid är satsningar på ny kunskap, högre utbildning och forskning avgörande.

Den kraftfulla satsning på forskning som regeringen presenterade förra hösten genomförs nu. Kvaliteten i den högre utbildningen har högsta prioritet. Den akademiska friheten ska öka genom att ge lärosätena större självbestämmande. Studiemedelsreformen för att stärka studenternas ekonomiska situation är också en del av upprustningen av Sverige som kunskapsnation.

I Sverige finns ett stort behov av läkare. Det beror dels på ökade vårdbehov och dels på åldersstrukturen bland de läkare som i dag är verksamma. Regeringen fortsätter därför att bygga ut läkarutbildningen. Utbyggnaden sker på ett ansvarsfullt sätt för att slå vakt om en hög kvalitet i utbildningen.

I dag är den högre utbildningen i Sverige avgiftsfri för alla studenter. Under de senaste åren har antalet utländska studenter ökat stort i Sverige. Att utländska studenter studerar på svenska universitet och högskolor är värdefullt. De är en tillgång för utbildningens utveckling och bidrar till en internationell miljö vid lärosätena. Detta är dock inte skäl nog för att erbjuda skattefinansierad utbildning kostnadsfritt för utländska studenter från länder utanför EES.

Satsningen på forskning stärker vår konkurrenskraft och bidrar till ökad ekonomisk tillväxt och välfärd i Sverige. Det är därför en väsentlig del i budgetpropositionen för 2010. Som aviserades i forsknings- och innovationspropositionen föreslås resurserna för forskning och innovation öka med en miljard kronor under 2010.

Förbättring av de studerandes ekonomiska situation

Regeringen föreslår en studiemedelsreform - ett paket med reformer i två steg för att förbättra de studerandes ekonomiska situation. Det första steget utgörs av en höjning av studiemedlen från och med den 1 januari 2010. Året därpå kommer det andra steget i form av höjt fribelopp för studerande.

Många studenter har svårt att få ekonomin att gå ihop. I november 2007 tillsatte regeringen en utredning, den studiesociala kommittén, med uppgift att bland annat analysera det svenska studiestödet. I sitt betänkande, som presenterades i mars i år, pekade kommittén på att endast var femte studerande upplever att studiemedlen helt täcker levnadskostnaderna under studietiden. Nästan hälften bedömer att studiemedlen inte alls är tillräckliga för att täcka deras omkostnader. Studiemedlen hade också under flera år har halkat efter prisutvecklingen för de studerande. En höjning av studiemedlen är därför angelägen.

Höjningen av fribeloppet är viktig av flera skäl. Det är en viktig princip att det ska löna sig att arbeta också för studenter. Höjningen kommer att ha särskilt stor betydelse för de studenter som inte har föräldrar eller andra närstående som kan hjälpa till med försörjningen under sommarmånaderna. Höjt fribelopp har därmed också en tydlig rättviseprofil.

Regeringen anser att expeditions- och påminnelseavgifterna inom studiestödssystemet bör höjas från och med den 1 januari 2010. Expeditions- och påminnelseavgifterna för återbetalning av studiemedel har varit oförändrade sedan 1990-talet. En höjning innebär att de hamnar i nivå med motsvarande avgifter i samhället. Höjda expeditions- och påminnelseavgifter bidrar till att finansiera satsningen på högre studiemedel. Förbättrade ekonomiska förhållanden för dagens studerande finansieras därigenom av dem som har jobb och en tryggare ekonomisk situation.

Regeringens förslag och bedömningar i korthet

• 102 miljoner kronor sammanlagt för 2011 och 2012 för att stärka läraryrkets status och utbildningens kvalitet.
• 19 miljoner för en kampanj om den nya lärarutbildningen.
• 15,5 miljoner kronor för 2011 och 31 miljoner kronor från och med 2012 för förstärkt elevhälsa.
• 12 miljoner kronor 2011 och 25 miljoner kronor från och med 2012 för ökad rätt till skolbibliotek.
• 84 miljoner satsas på obehöriga lärare att komplettera studier.
• 10 miljoner till lärosäten med uppdrag för speciallärarutbildningen.
• 1 080 miljoner (inklusive studiemedel) till 10 000 nya platser inom den kommunala vuxenutbildningen.
• 440 miljoner (inklusive studiemedel) till 3 000 nya platser inom yrkeshögskolan.
• Drygt 1 miljard (inklusive studiemedel) kronor till 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011.
• Ytterligare medel för utökning med 30 nybörjarplatser på läkarutbildningen.
• Studieavgifter för utländska studenter vid universitet och högskolor från och med hösten 2011.
• 1 miljard kronor ytterligare till forskning och innovation 2010 vilket aviserades i forskningspropositionen hösten 2008.
• 131 miljoner kronor för att höja studiemedlen med 431 kr per studiemånad från och med den 1 januari 2010. År 2011 höjs också fribeloppet för studerande till en kostnad av 50 miljoner kronor.