Teckenspråk och teckenspråkiga. Översyn av teckenspråkets ställning
SOU 2006:54
- Utgiven:
- 11 maj 2006
- Typ:
- Statens offentliga utredningar (SOU)
- Avsändare:
- Socialdepartementet
- Utredningen Översyn av teckenspråkets ställning
Ladda ner
- Teckenspråk och teckenspråkiga. Översyn av teckenspråkets ställning, hela dokumentet, SOU 2006:54 (pdf 7,4 MB)
- Teckenspråk och teckenspråkiga. Översyn av teckenspråkets ställning, del 1 av 3 förord och kapitel 1-8, SOU 2006:54 (pdf 2,0 MB)
- Teckenspråk och teckenspråkiga.Översyn av teckenspråkets ställning, del 2 av 3, kapitel 9-16, SOU 2006:54 (pdf 2,1 MB)
- Teckenspråk och teckenspråkiga. Översyn av teckenspråkets ställning, del 3 av 3, bilagor 1-11 och referenser, SOU 2006:54 (pdf 3,3 MB)
Sammanfattning
Utredningens uppgift har varit att göra en översyn av rätten och möjligheterna att använda teckenspråket i olika situationer, t ex kultur- och medier, utbildning, arbetslivet och som förtroendevald.
Utredningen föreslår bland annat:
- att teckenspråket bör ges en folkrättslig ställning som motsvarar minoritetsspråken.
- att allt statligt stöd för likvärdig utbildning för teckenspråkiga förs till Specialskolemyndigheten och att Skolverket ges i uppdrag att intensifiera tillsynen.
- att barn med språkstörning som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation får möjlighet till undervisning i specialskolan för döva och hörselskadade.
- att landstingens skyldighet att erbjuda tolktjänst för vardagstolkning utvidgas till att omfatta även personer med språkstörning som är beroende av teckenspråk.
- att rätten till utbildning för teckenspråkiga invandrare i svenskt teckenspråk likställs med rätten till utbildning i svenska för invandrade samt att kursplaner i svenskt teckenspråk för invandrade (tfi), språktest, utbildningsmaterial och utbildningar tas fram.
- att landstingen även i fortsättningen har ansvar för genomförandet av introduktionsutbildningen i teckenspråk för föräldrar medan staten ska ha fortsatt ansvar för den TUFF-utbildning om 240 timmar som erbjuds föräldrar till teckenspråkiga barn. Specialskolemyndigheten föreslås få ett samordningsansvar. Även en IT-baserad distansutbildning föreslås som alternativ till den påbyggnadsutbildning som ges främst vid folkhögskolor och i studiecirkelverksamhet.
- att Socialstyrelsen tydliggör vad som ingår i vardagstolkning medan Arbetsmarknads-verket ges i uppdrag att redovisa de olika former av stöd, inklusive stöd i form av tolk, som myndigheten erbjuder.
- att en ny fördelningsmodell införs som tar större hänsyn till landstingens faktiska kostnader för tolktjänsten. Modellen bör utvärderas efter några år och på sikt bedömer utredaren att statsbidraget bör överföras till det generella statsbidraget som lämnas till sjukvårdshuvudmännen.
- att kostnaderna för tolkning i samband med att teckenspråkiga förtroendevalda genomför sitt uppdrag ska finansieras av den huvudman som uppdraget avser.
- att utformningen av nuvarande utbildningar samt dimensioneringen bör ses över. Kammarkollegiet får i uppdrag att utreda förutsättningarna för auktorisation i dövblindtolkning, att det inrättas ett nationellt tolkregister samt att det införs en översättarutbildning.
- ändring i upphovsrättslagen för tillgänglighet av satsningar inom kulturområdet samt att ett depåbibliotek inrättas hos Tal- och punktskriftsbiblioteket.
Utredaren ser fem områden som särskilt angelägna för forskning:
-Teckenspråkiga barns språkutveckling och tvåspråkighet
-Språkvetenskaplig forskning om svenskt teckenspråk och om svenska som andra språk för teckenspråkig
-Samhällsvetenskaplig forskning om vuxna teckenspråkiga
-Forskning om tolkning mellan tecknade och talade språk
-Teknikutveckling inom IT och mobiltelefoni som ger möjlighet till distanskommunikation på teckenspråk och till hämtning, lagring och uppspelning av information och nyheter på teckenspråk.
Lagstiftningskedjan
Inga relaterade kommittédirektiv har publicerats.
I form av kommittédirektiv anger regeringen riktlinjerna för utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer.
Inga relaterade SOU och Ds har publicerats.
Slutsatser (betänkanden) från Statens offentliga utredningar och kommittéer publiceras i serien SOU.
Ds kallas serien av rapporter som lämnats av departementsutredningar.
Det finns även andra dokument som arbetas fram av departementen inför en remiss av ett förslag, t.ex. promemorior med förslag till lagändringar m.m.
Inga relaterade lagrådsremisser har publicerats.
Lagrådsremiss kallas de förslag till propositionstext som regeringen skickar till Lagrådet för granskning innan propositionen lämnas till riksdagen.
Inga relaterade propositioner har publicerats.
En proposition är regeringens förslag till riksdagen om en ny lag eller lagändring.
Sök utskottsbetänkanden på riksdagens webbplats.
Innan riksdagen beslutar om en proposition behandlas frågan i något av riksdagens utskott. Därefter lämnar utskottet sitt ställningstagande i form av ett utskottsbetänkande.
Sök riksdagsbeslut på riksdagens webbplats.
Riksdagen fattar beslut utifrån propositionen och utskottets betänkande. Besluten publiceras i serien Beslut i korthet.
Sök lagar (SFS) i Regeringskansliets rättsdatabaser.
När riksdagen har fattat sitt beslut ska regeringen utfärda och offentliggöra den nya lagen. Alla nya eller ändrade lagar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) som också finns tillgänglig via Regeringskansliets rättsdatabaser.
