Den professionella orkestermusiken i Sverige
SOU 2006:34
- Utgiven:
- 7 april 2006
- Typ:
- Statens offentliga utredningar (SOU)
- Avsändare:
- Kulturdepartementet
- Orkesterutredningen (Ku 2004:06)
Sammanfattning
I uppdraget för orkesterutredningen har ingått "att undersöka möjligheterna att behålla en orkesterverksamhet på nuvarande nivå och främja ett brett utbud av orkestermusik med vid spridning". Den professionella orkesterverksamheten i Sverige har de senaste decennierna ökat i omfattning.
Ny kraft men också förhöjd kvalitet har tillförts orkestrarna bl.a. genom ökade offentliga bidrag, fler musiker i orkestrarna, fler musikutbildningar på högskolenivå, den kommunala musikskolan och de övriga musikutbildningar som skapats i Sverige under det gångna seklet.
Sammantaget har de svenska orkestrarna gjort stora kvalitativa framsteg. Som konstnärlig resurs bidrar orkestern till att bredda och fördjupa bilden av vad levande musik kan vara. Orkestrarna och deras musik utgör också ett levande alternativ till de kommersiella musikaliska allfartsvägarna, och är därmed en omistlig resurs för en nationell kulturpolitik på musikområdet.
I dag finns professionell orkesterverksamhet i sjutton svenska län. Aldrig tidigare har så mycket orkestermusik spelats i landet. Flera regionala orkestrar har en omfattande turnéverksamhet som bidrar till en ökad tillgänglighet till orkestermusik i landet.
Samtidigt med denna utveckling, har en annan ägt rum. Världen runt orkestrarna har förändrats. Musikutbudet på medieområdet domineras av helt andra musikformer än de klassiska. Orkestrarnas publik har på senare tid minskat kraftigt. De traditionella orkesterinstrumenten tycks allt mindre intressanta för musik- och kulturskolans elever. En oro finns i branschen för de framtida möjligheterna att rekrytera orkestermusiker på hög nivå. Bristande kontakt med näraliggande delar av musiklivet, arbetstidsrelaterade frågor, den ofta svala relationen till den samtida repertoaren och jämställdhetsaspekten är några av de inre hoten mot orkestrarna, menar utredningen.
Lagstiftningskedjan
Inga relaterade kommittédirektiv har publicerats.
I form av kommittédirektiv anger regeringen riktlinjerna för utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer.
Inga relaterade SOU och Ds har publicerats.
Slutsatser (betänkanden) från Statens offentliga utredningar och kommittéer publiceras i serien SOU.
Ds kallas serien av rapporter som lämnats av departementsutredningar.
Det finns även andra dokument som arbetas fram av departementen inför en remiss av ett förslag, t.ex. promemorior med förslag till lagändringar m.m.
Inga relaterade lagrådsremisser har publicerats.
Lagrådsremiss kallas de förslag till propositionstext som regeringen skickar till Lagrådet för granskning innan propositionen lämnas till riksdagen.
Inga relaterade propositioner har publicerats.
En proposition är regeringens förslag till riksdagen om en ny lag eller lagändring.
Sök utskottsbetänkanden på riksdagens webbplats.
Innan riksdagen beslutar om en proposition behandlas frågan i något av riksdagens utskott. Därefter lämnar utskottet sitt ställningstagande i form av ett utskottsbetänkande.
Sök riksdagsbeslut på riksdagens webbplats.
Riksdagen fattar beslut utifrån propositionen och utskottets betänkande. Besluten publiceras i serien Beslut i korthet.
Sök lagar (SFS) i Regeringskansliets rättsdatabaser.
När riksdagen har fattat sitt beslut ska regeringen utfärda och offentliggöra den nya lagen. Alla nya eller ändrade lagar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) som också finns tillgänglig via Regeringskansliets rättsdatabaser.
