Tal av Alice Bah Kuhnke vid Riksting för västerländsk konstmusik

Stockholm, 5 april 2017.
Det talade ordet gäller.

Kära vänner,

Den franske kompositören och dirigenten Pierre Boulez beskrev musik som en labyrint – utan början och slut, full av nya vägar att upptäcka. Andra har beskrivit musiken som ett universellt språk, det enda som inte behöver översättas.

Oavsett vilken metafor som används är musiken en följeslagare genom våra liv. Enligt Myndigheten för kulturanalys lyssnade 96 procent av alla svenskar på musik förra året – det är den kulturaktivitet allra flest ägnar sig åt! Musiken blir en följeslagare som väcker glädje och sorg, men också nya insikter. Den kan hjälpa oss att tänka om och att tänka nytt.

För mig som kulturminister så är det den ordlösa kommunikationen och den förenande kraften som musiken har särskilt betydelsefull i den tid vi lever i nu. Jag är stolt över att så många både kan skapa och få del av musikens kraft. Vi har ett fantastiskt rikt musikutbud här i Sverige.

Ni som sitter här idag bidrar på olika sätt genom ert arbete till att sprida musiken i Sverige. Det ni kan och utgör en del av är omistligt för levande musikliv i hela Sverige.

Regeringen stöder musiklivet på en lång rad olika sätt. Vi fördelar pengar till musiklivet runt om i landet genom kultursamverkansmodellen. Våra myndigheter Kulturrådet, Konstnärsnämnden och Musikverket fördelar bidrag till musiklivet. Det nya scenkonstmuseet öppnade i februari och visar där bland annat sina fantastiska instrumentsamlingar.

Under 2017-2020 tillförs kultursamverkansmodellen efterlängtade nya medel, pengar som ska gå till regional och lokal kultur. Förstärkningen syftar bland annat till att det ska finnas ett fortsatt brett utbud av musik av hög kvalitet och god tillgänglighet till musikverksamheter. Det ger oss mer kultur till fler – i hela landet.

Att själv få musicera – både ensam och tillsammans med andra - ger förstås helt andra upplevelser än att "enbart lyssna på andra". Det berikar oss som individer, som grupp och ger inte minst publiken stora upplevelser. Musiken i olika former bidrar både till mångfald och till sammanhållning. Och speglar det samhälle vi lever i och det vi drömmer om.

Det är därför kulturskolan är så fantastisk. Jag blev själv aldrig musiker, men den möjlighet jag fick genom den kommunala musikskolan att lära mig spela fyra instrument och vara en del i en orkester har varit en ovärderlig erfarenhet för mig. Kulturskolan är en fantastisk möjlighet att få utveckla sitt musicerande och skapande och utvecklas som människa.

Det gick lyckligtvis bättre för många andra än mig. Ett led i att få fram riktigt duktiga musiker är det viktigt att vi har en kulturskola som ger möjlighet för alla barn att utveckla sitt musicerande. Vid utdelningen av Musikexportpriset häromsistens berättade Nina Stemme om hur viktig kulturskolan hade varit för henne. Och hon är enbart en av fler musiker i absolut världsklass som menar detsamma.

Men för att skapa den spets som musiklivet också behöver är vi beroende av bredden, inte minst i ett så litet land som Sverige.

Och just för att kunna ha en bredd, och därmed också en spets, så har regeringen tillfört kulturskolorna nya resurser – 100 miljoner kronor per år. Satsningen ska bidra till låga elevavgifter, göra den kommunala kulturskoleverksamheten mer jämlik och förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att delta i verksamheten.

Statens kulturråd är ansvarig myndighet och den första fördelningen gjordes i slutet av 2016. Bidraget har fördelats till 178 kommuner för kulturskoleverksamhet. Majoriteten av ansökningarna avser att nå nya målgrupper och att bredda eller utvidga befintlig verksamhet.

Den svenska kulturskolan är i många fantastisk – men står också inför en rad utmaningar. Därför tillsatte regeringen 2015 en utredning för att ta fram förslag till en nationell strategi för den kommunala kulturskolan.

Och, hör och häpna, det är första gången som kulturskolan har utretts och kartlagts. 24 oktober 2016 överlämnande den särskilda utredaren professor Monica Lindgren betänkandet "En inkluderande kulturskola på egen grund". Med utgångspunkt i ett brett kunskapsunderlag har utredaren lämnat förslag och bedömningar som gäller hur staten kan bidra till att göra den kommunala kulturskolan mer tillgänglig och jämlik.

Kulturskolan är en kommunal angelägenhet och ambitionen är att den ska förbli det, men dess verksamhet har så stor betydelse att den är av nationellt intresse.

De frågeställningar som utredningen tar upp rör bland annat rekrytering av barn från olika socioekonomisk bakgrund, hur geografiska avstånd kan överbryggas, men också hur lärarförsörjningen kan säkras i framtiden och kulturskolans roll när det gäller rekrytering till de professionella orkestrarna.

Regeringen har i och med detta betänkande fått ett bra kunskapsunderlag för att gå vidare i sitt arbete med att stärka den kommunala kulturskolan. Remissbehandlingen av betänkandet är avslutad och ett stort antal svar och spontana skrivelser sammanställs nu i Regeringskansliet, liksom alla inspel via debattartiklar och annat. När utredningens förslag och remissvaren vägts samman kommer regeringen att återkomma med ställningstagande och förslag i frågan.

Tack ännu en gång för att jag fick möjlighet att komma hit och tala – tillsammans kan vi skapa ett ännu starkare svenskt musikliv.