Sveriges säkerhet i en ny värld

Tal av statsminister Stefan Löfven vid Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen, 14 januari 2018.

Det talade ordet gäller.

Eders Majestät,
Eders Kunglig Höghet,
Eders excellenser,
bästa åhörare.

Det är söndag i vårt Sverige. För dem som är lediga väntar en dag i frihet, i ett land som är fritt. Möjligheterna är oändliga – ett besök på ett museum, en tur i skidspåret, eller en fika med vänner och familj.

Men även en söndag ska många till jobbet. Bussar och tåg ska rulla, affärer ska öppna. Sjukhus, polis- och brandstationer är som alltid beredda.

En söndag i vårt Sverige vilar på fundament som vi ofta tar för givna men som alltid är värda att försvara: vår demokrati; vår frihet; vårt sätt att leva.

Jag har besökt flera platser där arbete pågår vardag som helg, för att försvara just detta. På fjärden utanför Berga; på Blekinge flygflottilj och Marinbasen i Karlskrona; på Gotlands flyg- och skjutfält och hos den svenska styrkan i Erbil har jag mött kvinnor och män som kommer från samhällets alla delar.

De har olika uppgifter och kompetenser. De utför sina uppdrag i Sverige och runt om i världen. Men en sak har de gemensamt. På uniformens vänstra arm bär de vår svenska flagga, fastsydd 30 millimeter nedanför sömmen. Till storleken inte mycket större än ett frimärke, men det är en gemenskap som rymmer det största: Dagar i fred och frihet för medborgarna i vårt land.

Det är alltid värt att försvara. Det tar vi ansvar för tillsammans, och vi utvecklar vår säkerhetspolitik över blockgränsen och i samförstånd.

Vänner,
Inget är mer grundläggande för en stat än att skydda sina medborgare och sina gränser. Rikets säkerhet ska försvaras i varje läge. Det är regeringens främsta uppgift.

I en föränderlig tid, i en föränderlig värld vilar Sveriges agerande på en stadig grund av mänskliga rättigheter, demokrati och multilateralt samarbete. Vi har den militära alliansfriheten som grund, vi förstärker vår egen försvarsförmåga, och vi fördjupar våra samarbeten.

Vi använder hela bredden av säkerhetspolitiska instrument – diplomati och internationellt samarbete, konfliktförebyggande och förtroendeskapande åtgärder – i vårt arbete för fred och gemensam säkerhet. Vi värnar det globala samarbete som ska bekämpa fattigdom, ojämlikhet och klimatförändringar.

Samtidigt blir hoten bredare; skiftena i världspolitiken snabbare. Nya hot i form av sofistikerade cyberattacker visar på sårbarheten i våra uppkopplade samhällen.

Under den senaste tiden har det globala säkerhetsläget försämrats. Vapenskramlet på den koreanska halvön har ökat, och en upptrappad risk för kärnvapenkrig gör att världen håller andan.

Situationen i Syrien är alltjämt fruktansvärd. Från de humanitära kriserna i Jemen, Myanmar och Sydsudan kommer oroväckande rapporter. Över 65 miljoner människor har tvingats på flykt runt om i världen. Och de senaste månaderna har även påmint oss om att situationen i Mellanöstern är lika bräcklig som en promenad på nattgammal is.

Vänner,
Långt innan Twitter fanns hade USA en president som hette Franklin D. Roosevelt. ”Människan är inte fången i sitt öde, bara i sitt eget sinne”, framhöll Roosevelt. Vi människor formar vår egen framtid, och i vår tidvis mörka samtid är det lätt att glömma alla ljusglimtar.

När jag föddes i slutet av 1950-talet levde två av tre människor på jorden i extrem fattigdom. Idag är det färre än tio procent, och nio av tio unga flickor runt om i världen är läskunniga. Antalet kvinnor som dör i livets kanske viktigaste ögonblick – när ett barn föds – har minskat med 45 procent sedan 1990.

Men samtidigt tvingas vi konstatera att det säkerhetspolitiska läget i vår del av världen har försämrats. Rysslands aggression i Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim är flagranta brott mot den europeiska säkerhetsordningen.

Vi har inom EU varit pådrivande för att sanktionerna mot Ryssland ska ligga fast så länge som skälen till att de infördes kvarstår. Sverige verkar i FN:s säkerhetsråd för en lösning som baseras på att Ukrainas territoriella integritet och suveränitet upprätthålls.

Samtidigt är Ryssland en stor och viktig granne i öster som vi och EU måste ha kontakt med. Utmaningen är att hantera och förbättra dagens situation, och att förmå tänka långsiktigt kring relationen med Ryssland. Det är tyvärr en uppgift som inte underlättas av allt fler rapporter om rysk desinformation och påverkansoperationer.

I sin nya delrapport skriver Försvarsberedningen att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige.

Regeringens bedömning är fortsatt följande: Ett enskilt militärt angrepp direkt mot Sverige är osannolikt. Men vårt land blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde. Och om ett lands försvarsförmåga ska vara god över tid, så måste långsiktighet sättas före önsketänkande.

I ljuset av det har vi påbörjat upprustningen av det svenska försvaret. För vårt lands bästa har en bred politisk överenskommelse slutits på försvarsområdet. Efter neddragningsåren kommer nu totalförsvaret att få ytterligare 26 miljarder kronor under perioden 2015–20.

Ett nytt regemente kommer snart att invigas på Gotland – det första sedan andra världskriget. Värnplikten har återinförts. Vi har genomfört den största militära övningen i landet på över 20 år, Aurora 17. Där deltog inte mindre än åtta länder utöver Sverige.

Att vi värnar freden bäst tillsammans med andra är en central byggsten i svensk säkerhetspolitik. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl. Den är en god grund för samverkan med andra, som gör att vi kan nå gemensamma mål. Aurora visade just på det.

Vi fördjupar och utvecklar nu våra samarbeten på försvars- och säkerhetsområdet. Tillsammans med Finland övar vi förmågan att försvara respektive lands territorium. Vi har anslutit oss till en brittiskledd snabbinsatsstyrka och vi har kommit överens om ett utökat samarbete med Tyskland. Vi fördjupar partnerskapet med Nato och värnar den transatlantiska länken.

EU har ett omistligt värde, inte minst för att bevara fred och välstånd efter två förödande världskrig. Därför välkomnar vi att EU:s försvarssamarbete har fått ny fart, och i slutet av förra året gick Sverige med i Pesco.

Sedan ett år tillbaka, och ytterligare ett år framöver, tillhör Sverige de femton länder som i FN:s säkerhetsråd bär ett särskilt ansvar för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Så bygger vi vår gemensamma säkerhet. Tillsammans. Försvaret av Sverige är inget särintresse – det är en grundläggande del av vårt samhällsbygge. Genom att stödja varandra stärker vi våra band, och samtidigt vår säkerhet.

Apropå vår gemensamma säkerhet vill jag säga några ord om kärnvapenhotet, som är det enskilt största hotet mot vår gemensamma överlevnad.

Vi ska fortsätta ansträngningarna för avväpning, icke-spridning och nedrustning med blicken fäst vid målet om en värld fri från kärnvapen. Att bygga säkerhet på hot om ömsesidig förstörelse är ohållbart.

Men frågan om Sverige eventuellt ska ansluta sig till den internationella konventionen mot kärnvapen är nu under utredning. Och låt mig påminna om att Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast, och att denna linje också vilar på samverkan med andra länder och organisationer. Den här regeringen kommer aldrig att göra något som äventyrar Sveriges säkerhet, och vi kommer att fullfölja alla de försvarspolitiska samarbeten som ligger i vårt nationella intresse.

Vänner,
För snart tre år sedan beslutade regeringen att Sverige behöver återupprätta ett modernt totalförsvar. Vi ska kunna hantera de utmaningar och hot som följer av det förändrade säkerhetspolitiska läget.

I ett robust och sammanhängande totalförsvar måste både den militära och civila förmågan byggas upp och samverka. Hela samhället ska bidra till rikets säkerhet, och hela befolkningen ska skyddas. Det gäller när krisen inträffar, och när konflikten hotar.

Arbetet med vårt totalförsvar ska nu intensifieras. Med utgångspunkt i försvarsberedningens rapport ska vi analysera behoven vad gäller befolkningsskyddet. Det ska förbättras.

Vi ska se över regelverk, ansvarsförhållanden och andra förutsättningar för vårt övergripande syfte: Att skapa ett mer tids- och ändamålsenligt skydd för Sveriges medborgare. Vid sidan av allt detta är det viktigt att allmänheten känner ett eget beredskapsansvar. Därför kommer en informationskampanj att genomföras i maj. Då kommer alla hushåll att få information om vad kris, höjd beredskap och beredskapslarm innebär.

En informationskampanj av denna omfattning har inte genomförts sedan slutet av det kalla krigets dagar. Men det är rätt att detta görs nu.

Vänner,
Låt mig ta med er tillbaka till den 7 april 2017; den mest tragiska och dramatiska dagen under min tid som statsminister.

Jag befann mig på Ängsskolan i Skene, som helt nyligen hade drabbats av en tragisk bussolycka. Då kom meddelandet om vad som just hade hänt på Drottninggatan. Den hänsynslösa och fega terrorismen hade slagit till igen, i hjärtat av vår egen huvudstad.

Jag tänker ofta på de medmänniskor som då, en vårdag när helgen inleddes på Stockholms största affärsgata, brutalt togs ifrån oss. Men jag tänker också på alla helt avgörande insatser som gjordes av poliser och brandmän, ambulans- och sjukhuspersonal, och på den värme som dessa civila hjältar möttes av.

Det var inte bara ett uttryck för medkänsla. Det var även en viktig signal om vår beredskap, att vi tillsammans är redo att försvara den samhällsordning som vi valt.

Redan för drygt två år sedan presenterade regeringen den strategi som ska vägleda vårt arbete med att förebygga, förhindra, försvåra och hantera terrorism. Strategin utgör en plattform för Sveriges långsiktiga arbete med terrorismbekämpning, såväl i nationella som i internationella sammanhang.

Precis före jul tog regeringen emot en utredning som föreslår att det ska bli olagligt att delta i en terroristorganisations verksamhet, och att andra former av samröre med dessa organisationer ska förbjudas. Det är hög tid att vi får den här typen av lagstiftning också i Sverige.

Säkerhetspolisen har redan fått extra medel för att bland annat intensifiera arbetet mot terrorism, och när vi lägger till den här lagstiftningen blir vi ännu effektivare i den kampen.

Sveriges regering lägger inte några fingrar emellan när terrorismens ondska ska bekämpas.

Men det moderna, breda säkerhetsbegreppet handlar om så mycket mer än skydd mot våld och konflikt på det egna territoriet.

Målen för vår säkerhet är också att värna befolkningens liv och hälsa, liksom samhällets funktionalitet, samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättsstatens principer och mänskliga fri- och rättigheter. Och många av våra utmaningar är likgiltiga inför nationsgränser.

Ta klimathotet. Den globala uppvärmningen kommer att få katastrofala följder, om vi inte gör mer för att hejda den. Eller ta hoten mot vår hälsa. Resistens mot antibiotika riskerar att göra livsavgörande läkemedel i det närmaste verkningslösa.

Begreppet säkerhet har fått en allt bredare innebörd. Detta, tillsammans med vikten av att värna våra nationella intressen, var också utgångspunkten för den nationella säkerhetsstrategi för Sverige som jag kunde presentera här på rikskonferensen för precis ett år sedan.

Inom åtta olika områden har regeringen pekat ut hur vi måste arbeta för att möta de största hoten. Varje departement fick i uppdrag att inom sitt område ta de initiativ som behövs, och det säkerhetspolitiska rådet har fått löpande redovisningar.

I en särskild rapport har regeringskansliet sammanfattat det som har gjorts under året som gått. Ett exempel är alla åtgärder som syftar till att förebygga, förhindra och bekämpa organiserad brottslighet – inte minst det dödliga våldet där skjutvapen används.

Ett annat exempel är att vi i likhet med flera andra länder arbetar med att bygga vår cybersäkerhet. Vi rustar militärt, och måste även rusta digitalt. Flera insatser genomförs nu: en ny, modern säkerhetsskyddslag tas fram; kontrollen av statliga myndigheters utkontraktering skärps; vårt cyberförsvar förstärks, samtidigt som vi utvecklar en förmåga att utföra aktiva operationer i cyberrymden.

Hela rapporten om den nationella säkerhetsstrategin och de åtgärder som görs finns nu tillgänglig, här i Sälen. Jag är glad över att strategin redan har lett till så många tydliga resultat. Men jag vet också att väldigt mycket återstår att göra. Och att vi hela tiden måste vara beredda att bemöta de nya utmaningar som uppstår.

En viktig del i ett modernt totalförsvar – inte minst om det ska vara anpassat för vår tids hot – är det psykologiska försvaret.

Ett psykologiskt försvar handlar om att säkerställa befolkningens försvarsvilja i fred och motståndsvilja i krig. Saklig information ska snabbt kunna förmedlas, även under störda förhållanden. Och påverkanskampanjer ska kunna identifieras, analyseras och bemötas.

Utgångspunkten är att bevara det öppna samhällets fria kunskaps- och informationsutbyte. Det är en förutsättning för vår demokrati och vår rättsstat.

Försvarsberedningen föreslår att behovet av en myndighet med ansvar för att utveckla och koordinera det psykologiska försvaret bör utredas. Regeringens besked är att en sådan myndighet ska inrättas, och vi går omedelbart vidare med det arbetet.

Ett modernt totalförsvar måste kunna freda sig mot yttre påverkan mot det demokratiska samhället. Men det finns en uppenbar risk att utomstående vill blanda sig i hur vi fattar våra beslut. Vi har sett det i flera olika länder på senare tid.

Det har rört sig om intrång i partiers interna datasystem. Det har handlat om att ge ekonomiskt stöd till extremistiska grupper på främst högerkanten. Det har funnits exempel på att desinformation och rena påhitt till ”nyheter” har spritts på ett systematiskt sätt. Allt detta i länder med lång demokratisk tradition.

Sverige står väl rustat för att möta dessa nya hot. Vårt valsystem är robust. Våra underrättelsetjänster förvarnar när påverkansoperationer kan misstänkas. Flera myndigheter har fått höjda anslag för att ytterligare vässa sin förmåga. Men mer måste göras.

Det är nu mindre än åtta månader kvar till den finaste dagen i Sveriges demokratiska liv, vår valdag. Fram till dess ska vi debattera, diskutera och informera oss. Men bara svenska väljare ska få avgöra utgången i det svenska valet.

Så till den eller dem som överväger att försöka påverka valutgången i vårt land: Håll er borta!

Vi kommer inte att tveka att skoningslöst exponera dem som ändå försöker sig på något sådant. För vi vet att påverkansoperationer pågår just nu. I många rapporter har Ryssland öppet pekats ut. Men vi kan inte utesluta att det även kan finnas andra.

Regeringen och berörda myndigheter arbetar sedan en tid tillbaka med att identifiera och motverka intrång och informationspåverkan. Men nu måste arbetet intensifieras ytterligare, inte minst för att freda vår demokrati under det valår som har inletts.

Därför kan jag i dag presentera en rad ytterligare åtgärder som regeringen förbereder för att stå emot påverkansoperationer.

Valmyndigheten stärker sitt säkerhetsarbete och höjer beredskapen. Tillsammans med MSB, Säkerhetspolisen och Polismyndigheten gör man de risk- och sårbarhetsanalyser som krävs.

Alla riksdagspartier får fortsatt information om riskerna för påverkan under valrörelsen. Jag kommer själv att under våren ha ytterligare ett möte med övriga partiledare om hur partierna kan öka skydd och motståndskraft.

Regeringskansliet höjer sin egen förmåga att identifiera större incidenter och hur de kan utnyttjas i påverkanssammanhang.

Fria medier är centrala i vår demokrati. Regeringen kommer därför att bjuda in intresserade medieaktörer till en fördjupad diskussion om samarbetsformer för hantering, ökad kunskap och medvetenhet kring utländsk påverkan inför valet.

Vi kommer att bjuda in de största sociala plattformarna, där desinformation och påverkan kan antas kanaliseras.

Centrala aktörer i samhället, inte minst inom nyheter och opinionsbildning, kommer att erbjudas stöd i arbetet med att förbättra sin egen informationssäkerhet. Ytterligare insatser ska göras för att motverka hot och hat mot journalister och förtroendevalda i Sverige.

Beskedet från mig och min regering är följande: Vår demokrati och det fria ordet ska skyddas, med alla tillgängliga medel.

Vänner,
Uppdraget som statsminister handlar ytterst om att garantera freden, friheten och medborgarnas trygghet. Det är ett uppdrag som jag och min regering kommer att fortsätta prioritera med all nödvändig kraft. Och när ansvaret känns betungande brukar jag tänka på en dag i höstas då jag besökte Gärdet.

Visst, det var Försvarets dag, så jag var där med 80 000 andra. Det var verkligen ”folk och försvar” i dess bästa bemärkelse. Och på uniformernas vänstra arm såg jag vår svenska flagga, fastsydd 30 millimeter under sömmen.

Vi var bara ett par kilometer från Drottninggatan, och när jag gick där bland alla människor blev det så uppenbart.

Vi är de många. Tillsammans är vi starka. Solidaritet och medmänsklighet besegrar hatet, och friheten är alltid värda att försvara.

Tack.