Evakuering vid kriser och katastrofer

Under extrema situationer kan svenska staten evakuera svenska resenärer till en säkrare plats. En statlig evakuering sker enbart vid händelser som är så stora att vanliga resurser inte räcker till och där de vanliga aktörerna som försäkringsbolag och reseföretag inte längre kan hjälpa till.

Ordförklaringar

Ordlista

När staten måste evakuera

Oftast handlar det om plötsliga händelser som påverkar säkerhet och infrastruktur i ett drabbat område. Det kan vara krig, krigsliknande situationer eller som följd av en större naturkatastrof med konsekvenser för säkerheten. Flygplatser kan vara stängda eller raserade, framkomligheten på vägar kan vara begränsad eller förenad med fara med mera.

I många situationer kan man i förväg se en ökande politisk oro inom ett land eller spänningar mellan länder, det är då viktigt att följa händelseutvecklingen, läsa svenska ambassadens reseinformation och följa UD:s råd för resor. Om UD avråder från resor till ett land, eller del av ett land, ska det ses som en signal om att man noga bör tänka igenom om det är nödvändigt att resa, vad man har för möjligheter att lämna landet om situationen förvärras och vilket försäkringsskydd man har. När UD avråder från resor gäller normalt sett inte en reseförsäkring. Ibland uppmanar UD svenskar att lämna ett land och det kan bland annat innebära att UD och den svenska ambassaden i landet har mycket begränsade eller inga möjligheter att hjälpa svenskar på plats.

Som enskild resenär väljer man själv om man vill följa med en evakueringstransport eller om man anser att man har andra möjligheter till transport eller skydd på plats. I en krigsliknande situation kan en evakuering oftast bara ske under en mycket kort tid då det fortfarande finns transportmöjligheter eller gränsövergångar som är öppna. Därefter kan statens möjligheter att hjälpa vara mycket små.

Alla som vill kan anmäla sig på den så kallade svensklistan och lämna sina kontaktuppgifter till UD/svenska ambassaden. Uppgifterna sparas enbart under den tid man själv angett och tas sedan automatiskt bort. Kontaktuppgifterna används enbart för att snabbt kunna nå resenärer om det blir nödvändigt i en större krissituation i landet.

Vilka som kan evakueras

  • Svenska medborgare
  • Svenska medborgares utländska familjemedlemmar (make/maka, barn)
  • Flyktingar eller statslösa personer som är bosatta i Sverige (om inte särskilda skäl föranleder annat)
  • Medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge och deras familjemedlemmar
  • Utländska medborgare med permanent uppehållstillstånd i Sverige
  • Medborgare i länderna inom Europeiska unionen, enligt de riktlinjer unionen utfärdat

Vem som betalar

Vid en evakuering kan lagen om konsulära katastrofinsatser vara tillämplig och blir så genom regeringsbeslut. Lagen förtydligar statens ansvar men även att man som enskild resenär själv får stå för kostnaderna om staten genomför en katastrofinsats. I praktiken handlar det om resekostnader och eventuella hälso- och sjukvårdskostnader som direkt kan kopplas till den enskilde resenären. Att detta ansvar är klargjort på förhand innebär till exempel att inga blanketter för ansökan om ekonomiskt bistånd måste fyllas i vid en evakuering. Återkrav sker i efterhand av Kammarkollegiet. Resenärens kostnader ska kunna täckas av en bra reseförsäkring. Det är alltid bra att kontakta försäkringsbolaget så att man vet vad försäkringen täcker.

Kan någon annan hjälpa till?

 

Om det inte finns en svensk ambassad på plats, eller det inte går att komma i kontakt med en svensk ambassad, kan en svensk medborgare kontakta en annan nordisk eller EU-ambassad för att få hjälp.

UD och ambassadernas krisberedskap

Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna (ambassader och konsulat) har en god beredskap med upparbetade rutiner för att hantera större kriser och katastrofer som kan drabba svenskar utomlands. Fokus har lagts på att bygga upp en flexibel organisation som är förberedd och snabbt kan aktivera en krisorganisation. Det finns alltid chefer och tjänstemän som har beredskap utanför kontorstid och UD är alltid nåbart genom UD:s konsulära jour.

Att förbereda UD och utlandsmyndigheterna för en kris innebär att planera för en händelse vi ännu inte känner till omfattningen av eller vet hur den kan påverka svenskar utomlands. Det har därför varit viktigt att bygga upp en organisation som kan möta så många olika situationer som möjligt. UD har idag en organisation med en hög beredskap som snabbt kan aktivera ett krisarbete vid behov. Via UD:s och utlandsmyndigheternas kommunikationskanaler publiceras reseinformation. Aktuell ambassads reseinformationssida är huvudkanalen för information i en krissituation.

Larm och beredskap

När UD får information om en större händelse som kan påverka svenskar utomlands finns förberedda rutiner för vilka som ska informeras och hur UD och utlandsmyndigheterna ska arbeta i en kris. Det finns en konsulär jour som alltid är nåbar även utanför kontorstid. UD-jouren är första ledet i en larmkedja av tjänstemän och chefer som har beredskap och som i sin tur kan göra bedömningar, fatta beslut och vid behov leda och starta igång en krisorganisation inom UD och berörda ambassader.

Alla ambassader har krisberedskapsplaner som beskriver de viktigaste åtgärderna och hur ambassaden ska arbeta i en kris. Beredskapsplanerna testas genom övningar och uppdateras regelbundet.

Utbildning och övning

Varje år hålls utbildningar i beredskap och krishantering för personal som arbetar på UD och på utlandsmyndigheterna.

För att testa beredskapen på utlandsmyndigheterna arrangerar den konsulära enheten, tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) , flera större krisberedskapsövningar på ambassaderna varje år. Ambassaderna håller även själva olika former av beredskapsövningar, ibland i nära samarbete med andra nordiska ambassader och ibland även med andra EU-länder.

Beredskapsstyrkor och samarbeten

UD har personal som fått extra utbildning och träning för att med kort varsel kunna förstärka UD eller utlandsmyndigheterna i en större krissituation.

Genom samarbeten med andra myndigheter kan UD också snabbt få hjälp av personer med kompetens som inte finns inom departementet. Personer med till exempel kunskaper i sjukvård, logistik, krisstöd till barn och vuxna, rekognosering med mera.

Nordiska länder kan hjälpa varandras medborgare i krissituationer. Även på EU-nivå finns ett samarbete som fördjupas efter hand.

Snabbinsatsstyrkan

Snabbinstasstyrkan är en konsulär insatsstyrka som består av UD-tjänstemän som kan skickas ut för att förstärka en utlandsmyndighet. De kan också representera Sverige på en plats där vi inte har en ambassad.

Beredskapsstyrkan

En beredskapsstyrka består av medarbetare från UD och Regeringskansliet som snabbt kan kallas in för att ta emot samtal och förmedla information till allmänheten.

Stödstyrkan

Stödstyrkan består av cirka 250 personer med olika kompetens som kan åka till ett krisområde för att bistå svenskar på plats under ambassadens ledning. MSB är samordnande myndighet och sätter ihop en grupp utifrån de behov som finns på plats. De som ingår i stödstyrkan är MSB, Polisen, Socialstyrelsen, Rädda barnen, Röda Korset och Svenska kyrkan.

Fakta

Inom den Konsulära och civilrättsliga enheten arbetar gruppen för konsulär beredskap med krisberedskap, utbildningar, beredskapsövningar, reseinformation och UD:s reseråd (avrådan). Vid större kriser utomlands ingår gruppen som en aktiv del av UD:s operativa krisarbete.

UD-jouren är tillgänglig 24 timmar om dygnet och kan kontaktas både av enskilda individer och utlandsmyndigheter i konsulära nödsituationer utomlands.

Kontaktuppgifter: 08-405 50 05, när Regeringskansliets växel är stängd kan man även ringa 08-405 10 00.

Frågor från massmedia besvaras av UD Press, dagtid tel: 08-405 57 30, efter kontorstid samt helger tel: 08-405 50 10.

Följ UD Resklar på Facebook och Twitter

UD:s reseinformation direkt i fickan

I vår Resklar-app finns UD:s råd och reseinformation om världens länder från Sveriges ambassader. Genom checklistan "Min resa" kan du enkelt förbereda varje resa.