Därför vill Sverige in i FN:s säkerhetsråd

Om Sverige vill ta ansvar och påverka världspolitiken - då ska vi sitta i FN:s säkerhetsråd. Hela regeringen kommer att engagera sig för att Sverige ska ta en plats i rådet 2017-18.

Ordförklaringar

Ordlista
Den svenske diplomaten Carl Skau i samtal utanför FN-högkvarteret i New York.
Den svenske diplomaten Carl Skau i samtal utanför FN-högkvarteret i New York. Foto: Jeanette Mattsson/Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationerna i New York

Tydligare kan det inte bli. Statsminister Stefan Löfven lyfte fram det redan i regeringsförklaringen. Margot Wallström tog upp det som första punkt under sin premiärdag som utrikesminister. Det blir stort fokus på att Sverige kandiderar till en plats i FN:s säkerhetsråd 2017-18.

- Det handlar om ta ansvar för mulitalteralt samarbete i en osäker värld med många konfliktområden. Säkerhetsrådet är en unik plattform som ger möjlighet att föra ut svensk fredspolitik, påverka världspolitikens skeenden och få igenom vår agenda, säger utrikesminister Margot Wallström.

- Ta utvecklingen i Syrien, Irak eller Libyen, till exempel. Visst, vi arbetar genom EU, vi jobbar bilateralt och vi agerar inom FN:s ramverk. Men i säkerhetsrådet är man med och sätter det politiska ramverket, säger Wallström vidare.

Kabinettssekreteraren på UD Annika Söder framhåller att en kampanj för att komma in i säkerhetsrådet handlar om vad du vill åstadkomma, inte bara om att komma in.

- Hur kan vi använda platsen i rådet, som en av 15 medlemmar, för att också göra skillnad och ta ansvar? Vi vill få säkerhetsrådet att fungera bättre, försöka få fler länder att inse att politiken om krig och fred till sist handlar om människor. Verklig makt handlar inte bara om muskler utan också om samarbete, säger Söder.

Sveriges utrikespolitiska ambitioner har på senare år i hög grad varit riktade mot Bryssel. Men nu handlar det alltså om att tydligare erövra även New York som politisk arena. Hela regeringen, med statsminister Löfven och utrikesminister Wallström i spetsen, kommer att engagera sig i kandidaturen, vars pulserande hjärta blir FN-representationen i New York. Diplomaten Carl Skau driver kampanjarbetet på plats i FN-kvarteren.

- Sverige har av tradition en stark roll i FN. Att sitta i säkerhetsrådet skulle bekräfta den rollen. Statusen av att ha varit medlem i FN:s säkerhetsråd skulle vi sedan kunna ha nytta av under lång tid framöver, ungefär som när vi var ordförandeland i EU. Inte minst om Sveriges tid i rådet förknippas med starkt engagemang och konkreta resultat, säger Carl Skau.

Flera frågor i tiden passar det svenska engagemanget särskilt väl. I dag kretsar en stor del av säkerhetsrådets frågor kring Afrika, där Sverige har särskilt starka traditioner som biståndsgivare och samarbetspartner.

- Vår styrka ligger främst i de mjukare delarna av säkerhetsarbetet. Samtidigt ligger kopplingen mellan utveckling och säkerhet i tiden, och den dimensionen vill Sverige stärka, säger Skau.

Mycket av det praktiska kampanjarbetet görs i New York, där Carl Skau och hans kollegor på FN-representationen sitter vägg i vägg med 193 andra länder. Ett team på UD fungerar som serviceorgan på hemmaplan. Och den tredje komponenten i triangeln är förstås alla Sveriges ambassader och konsulat.

Utmaningen är att tre EU-länder konkurrerar om två platser: Sverige, Nederländerna och Italien.

- Sverige var först ut av dessa tre länder, vi anmälde vår kandidatur redan 2004. 2017-18 är det också exakt 20 år sedan vi senast satt i säkerhetsrådet. Då är det också tio år sedan ett land från Norden återfanns på den positionen, och vår kandidatur har fullt nordiskt stöd. Den nya svenska regeringen har redan växlat upp arbetet med kandidaturen som nu drivs med fullt kraft, säger kabinettssekreterare Annika Söder.

Startsignalen har redan ljudit. Våren 2016 går kampanjarbetet i mål då FN:s generalförsamling röstar om vilka länder som kommer in i säkerhetsrådet.

Genvägar