Många vill bidra till det nationella skogsprogrammet

När programrådet för det nationella skogsprogrammet samlades den 21 maj var det många runt bordet som uttryckte sin vilja att bidra i arbetet med att utforma skogsprogrammet.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht inleder programrådets möte den 21 maj.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht inleder programrådets möte den 21 maj. Foto: Regeringskansliet

– Jag vet att näringen vill bidra till skogsprogrammet, att vi ska kroka arm med varandra för att utveckla hela skogens värdekedja, och här berörs alla. Detta är ju en fråga som man också kommer att föra även i arbetsgrupperna och som vi säkert återkommer till på kommande programrådsmöten, sa Sven-Erik Bucht vid inledningen av mötet.

Miljömålsberedningens kanslichef Stefan Nyström informerade om beredningens arbete kopplat till klimat och skog. Regeringen har gett Miljömålsberedningen i uppdrag att utveckla ett klimatpolitiskt ramverk för en långsiktig klimatpolitik. Presentationen som programrådet fick visade att skogen spelar en mycket viktig roll i att möta klimatutmaningen, något som flera av deltagarna poängterade.

Programrådet diskuterade hur arbetet ska läggas upp i de fyra arbetsgrupper som just nu håller på att bemannas. 

Regeringen bjuder in till nationella skogsprogrammets arbetsgrupper

Tre organisationer om sitt bidrag till programmet

– Innventia anser att det är viktigt att ett nationellt skogsprogram är långsiktigt och grundat på fakta och kunskap om skogen och dess möjlighetet. Vi tycker att det är viktigt med ett aktivt deltagande från såväl universitet som institut och övrig vetenskap. Vår roll i arbetet med det nationella skogsprogrammet är därför också främst att verka som bollplank, diskussionspartner och expert inom ramen för arbetsgruppen som ska arbeta med främjande av biobaserade produkter och energi, smarta transporter, en skogsindustri i världsklass och ökad export, säger Birgitta Sundblad, vd på Innventia, och fortsätter:

– För att ett skogsprogram ska bli framgångsrikt anser vi att det är nödvändigt att programmet hanterar hela frågan om ”skogens roll i en hållbar samhällsutveckling”. Att fullt ut använda skogens förnybara råvara i det framtida biobaserade samhället är en av de mer betydelsefulla möjligheterna för svensk konkurrenskraft och ger samtidigt en möjlighet att bidra positivt till det svenska klimatarbetet.

– Sverok är Sveriges största ungdomsförbund och i förbundet är det barn och unga som själva, utan ledare och andra vuxna, startar och driver sina egna föreningar. Detta innebär att Sverok kan bidra med ett tydligt ungdomsperspektiv. Vi har en god inblick i vilka intressen dagens barn och unga har. Inom många av våra verksamhetsgrenar spelar skog och mark en viktig roll. Våra medlemmar månar om tillgången till skog och mark. Vi kan även bidra med nya perspektiv på hur barn och unga vill organisera sig och kommunicera, berättar Johan Groth, förbundssekreterare på Sverok.

Sven-Erik Hammar, ordförande i LRF Skogsägarna betonar styrkan i att finnas där skogen, skogsägarna och verksamheten finns:

– Vi representerar över 300 000 familjeskogsbruk. Vår styrka är att vi finns där skogen, skogsägarna och verksamheten finns. Från LRF och Skogsägarrörelsen kan vi i det korta perspektivet bidra med att aktivt och konstruktivt medverka i programrådet och de olika nationella arbetsgrupperna och även i det regionala arbetet med att forma programmet. Vi kan genom våra lokala nätverk och mötesplatser sprida information och fånga upp inspel till programmet. Vi kan i denna process tillföra ett lokalt, skogsnära och genomförbart perspektiv på frågorna.

– I ett längre perspektiv, när skogsprogrammet ska förverkligas, kan vi bland annat arbeta för ökad skogsproduktion som är till nytta för klimatet och ett biobaserat samhälle, och vi kan arbeta för teknik- och metodutveckling som bidrar till att behålla skogsbrukets konkurrenskraft, samt sprida information om skogsprogrammet. Sverige kan bli en föregångare inom bioekonomi i världen. Genom den kan Sveriges ekonomi, sysselsättning och välfärd förbättras, avslutar Sven-Erik Hammar.

Arbetsgrupperna kommer inom det nationella skogsprogrammet inom kort att vara bemannade och arbetet kommer inledas efter sommaren.

I september inleder landsbygdsminister Sven-Erik Bucht en regional dialogresa där han kommer att besöka fyra orter. Programrådets nästa möte äger också det rum i september.

Programrådet för det nationella skogsprogrammet

Programrådet för det nationella skogsprogrammet består av representanter från 21 intresseorganisationer, företag, universitet och myndigheter samt från Näringsdepartementet och övriga berörda departement. Rådets uppgift är att vägleda regeringen i arbetet med det nationella skogsprogrammet. Rådet träffas under landsbygdsminister Sven-Erik Buchts ledning cirka fyra gånger per år.

Det nationella skogsprogrammet

Det nationella skogsprogrammet ska bidra till att stimulera flera andra strategiska satsningar och politikområden om till exempel klimat och miljömål, landsbygdsutveckling, nyindustrialisering, utveckling av export, besöksnäring med mera. Landsbygdsministern leder arbetet och har till sin hjälp ett programråd. Det operativa arbetet kommer att ske i arbetsgrupper. Arbetet med att ta fram ett program är en lång process som troligtvis kommer att ta 2-3 år.