Budgeten för 2016 på fem minuter

Den 21 september 2015 lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2016 till riksdagen.Hela regeringens förslag finns samlat i budgetpropositionen som bland annat innehåller regeringens finansplan, regeringens bedömning av hur den svenska ekonomin och de offentliga finanserna utvecklas och vilka ramar det ger för finanspolitiken. Budgeten innehåller också regeringens förslag till hur statens pengar ska användas samt en beräkning av hur stora statens inkomster väntas bli det kommande året.

Ordförklaringar

Ordlista

Svensk ekonomi och de offentliga finanserna

Regeringen bedömer att konjunkturläget i den svenska ekonomin förbättras de kommande åren. Det beror främst på en starkare utveckling i omvärlden och leder tillsammans med den förda politiken till en fallande arbetslöshet i Sverige. Men konjunkturuppgången är osäker och riskerna för en svagare utveckling är betydande. Återhämtningen och den förda politiken gör att underskottet i de offentliga finanserna väntas minska under de kommande åren.

Artikel: Prognos för svensk ekonomi 21 september 2016

Detta gör regeringen – Investeringar för Sverige

I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen reformer för sammanlagt drygt 24 miljarder kronor. Detta tillskott läggs till de 20 miljarder kronor som regeringen aviserade för 2016 i vårbudgeten. Förslagen präglas av en feministisk grundsyn som utgår från att jämlikhet bygger tillit och bättre livsvillkor för alla. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Artikel: Finanspolitikens inriktning 2016

Investeringar för fler jobb

En av regeringens viktigaste uppgifter är att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Regeringens jobbagenda består av tre delar: investeringar för framtiden i bostäder, klimatomställning och infrastruktur, en aktiv närings- och innovationspolitik för fler och växande företag samt investeringar i kompetens och matchning. Ett tydligt jämställdhetsperspektiv ska finnas i agendan.

Artikel: Investeringar för fler jobb

Investeringar i skolan

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. För att vända kunskapsresultaten i skolan och förbättra likvärdigheten föreslår regeringen satsningar på höjda lärarlöner och stärkt fortbildning för lärare samt på bättre möjligheter till utveckling i de skolor som har störst utmaningar. Reformerna bygger vidare på regeringens tidigare satsningar, exempelvis för fler anställda i lågstadiet.

Artikel: Investeringar i skolan

Investeringar i klimatomställning och energi

Sverige ska vara en ledande kraft i klimatomställningen. Med högt ställda mål ska Sverige vara drivande i de internationella förhandlingarna om ett nytt klimatavtal. Regeringen föreslår därför reformer för att möta klimatutmaningarna, öka andelen förnybar energi och stimulera utvecklingen av innovativ miljöteknik. Det handlar om satsningar på klimatfinansiering i utvecklingsländer, solceller respektive miljöfordon liksom om höjda miljöskatter.

Artikel: Investeringar i klimatomställning och energi

Reformer för ökad välfärd och trygghet

Sverige ska vara ett land präglat av jämställdhet, rättvisa och gemensamt ansvarstagande. Regeringen föreslår därför ett flertal reformer för att svensk hälso- och sjukvård ska vara i världsklass som bland annat tar sikte på att förbättra kvinnors hälsa. Bland reformerna finns även sänkt skatt för pensionärer, en avskaffad bortre tidsgräns i sjukförsäkringen, ökad trygghet och möjligheter för alla barn samt höjd föräldrapenning på grundnivå.

Artikel: Reformer för ökad välfärd och trygghet

Bättre mottagande och snabbare etablering

Sverige ska ha en långsiktigt hållbar och rättssäker migrationspolitik som värnar asylrätten. När fler människor söker en fristad i Sverige ställs höga krav på samhället att ta vara på och utveckla den resurs invandringen innebär. För de som beviljas uppehållstillstånd är det viktigt med en snabb etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Regeringen föreslår därför reformer för snabbare etablering av nyanlända samt höjd ersättning till kommunerna för mottagandet.

Tema: Regeringens etableringspolitik

Sverige i världen

En orolig omvärld kräver förmåga att försvara Sverige och ta del av ansvaret för dem som drabbas av konflikt. Regeringen föreslår därför ökade ambitioner vad gäller biståndet. Det föreslås också ökade insatser mot terrorism.  Därtill föreslås som ett resultat av en överenskommelse mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna ökade medel till försvaret.

Finansiering och budgetförstärkningar

Reformerna i denna proposition är fullt finansierade. Regeringen föreslår inkomstökningar på sammanlagt cirka 19 miljarder och om utgiftsminskningar på cirka 3 miljarder för 2016. Dessutom föreslås övriga budgetförstärkningar på 2,5 miljarder kronor.

Några av de inkomstökningar som föreslås:

  • avtrappning av jobbskatteavdraget
  • begränsad uppräkning av gränsen för statlig inkomstskatt
  • sänkt tak och slopade tjänster i RUT-avdraget
  • sänkt subventionsgrad i ROT-avdraget
  • särskild löneskatt för äldre
  • höjd beskattning för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
  • höjda energiskatter

Några av de utgiftsminskningar som föreslås:

  • avskaffad samordnings- och tillgänglighetsmiljard (f.d. kömiljarden)
  • avskaffande av systemet med etableringslotsar
  • ändrad uppräkning av assistansersättning

Artikel: Skatteförslag i budgetpropositionen för 2016

Det totala budgetförslaget för 2016 i siffror

Utgifterna för staten föreslås uppgå till 933,9 miljarder kronor under 2016. Inkomsterna för staten beräknas uppgå till 924,3 miljarder kronor under 2016. Statens ekonomi beräknas därmed få ett underskott om 9,6 miljarder kronor under 2016.

Budgetförslaget för 2016 i siffror

Ökad ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män

Regeringens förslag under mandatperioden har inneburit att den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män har stärkts.

  • Höjningen av barndelen i försörjningsstödet i denna proposition ökar inkomsten mer för kvinnor än män eftersom det är vanligare att kvinnor är ensamstående med barn.
  • En höjd grundnivå i föräldrapenningen är också en reform som främst gynnar kvinnor, eftersom kvinnor tar ut fler dagar på grundnivå.
  • Det förhöjda grundavdraget för pensionärer innebär en skattesänkning för både kvinnor och män. Kvinnor har i större utsträckning än män låg pension och kvinnor lever i genomsnitt också längre än män. Förslaget kommer därför att gynna kvinnor i större utsträckning än män och bidrar således till minskade ekonomiska skillnader mellan män och kvinnor.
  • Av de budgetförstärkande åtgärderna har det avtrappade jobbskatteavdraget och ingen uppräkning av den nedre skiktgränsen vid uttag av statlig inkomstskatt en större effekt på inkomsterna för män än för kvinnor. Orsaken är att fler män har inkomster över skiktgränsen för statlig inkomstskatt och den gräns där avtrappningen av jobbskatteavdraget börjar. Fler män än kvinnor berörs därför av förslagen och de män som berörs får också i genomsnitt en högre skattehöjning.
  • De föreslagna begränsningarna av ROT- och RUT-avdragen kommer att minska både kvinnors och mäns disponibla inkomst. Män gör i genomsnitt avdrag för större belopp vilket innebär att effekten blir större för män.

Bilaga: Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män

Nyckeltal prognos september 2015
Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2014, prognos för 2015–2019

2014 2015 2016 2017 2018 2019
BNP*, kalenderkorrigerad 2,4 2,6 2,5 2,8 2,5 2
BNP-gap** -1,8 -1,1 -0,6 0 0,2 0
Sysselsatta, i åldern 15–74 år 1,4 1,3 1,5 1,4 1 0,5
Sysselsättningsgrad, i åldern 15–74 år 66,2 66,6 66,8 67,1 67,2 67,1
Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,8 1,2 1,5 1,5 1,1 0,4
Produktivitet***, kalenderkorrigerad 0,6 1,4 1,2 1,4 1,5 1,6
Arbetslöshet, i % av arbetskraften, 15–74 år 7,9 7,6 7,1 6,5 6,2 6,2
Timlön, mätt enligt konjunkturlönestatistiken 2,8 2,5 3 3,2 3,3 3,4
KPI, årsgenomsnitt -0,2 -0,1 1 1,9 2,5 3,1
KPIF, årsgenomsnitt 0,5 0,8 1,6 1,8 1,9 2
Offentliga sektorns finansiella sparande,
% av BNP
-1,9 -0,9 -0,9 -0,5 0 0,3
Offentliga sektorns konsoliderad bruttoskuld,
% av BNP
44,3 43,8 42,7 41,6 40 38,3

* Fasta priser, referensår 2014.
** Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
*** Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Nästa steg - riksdagsbehandling av budgetförslaget

När regeringen har lämnat sitt budgetförslag till riksdagen ska riksdagen fatta beslut om statens budget. Riksdagen behandlar budgetpropositionen i två olika steg:
- Först beslutar riksdagen om riktlinjerna för den ekonomiska politiken samt de ekonomiska ramarna för statens budget i form av utgiftsramar och en inkomstberäkning. Beslutet om utgiftsramarna - är sedan styrande för den fortsatta riksdagsbehandlingen på så sätt att utgiftsramarna för respektive utgiftsområde inte får överskridas.

- I det andra steget tar riksdagen ställning till hur utgifterna ska fördelas inom varje enskilt utgiftsområde, det vill säga hur mycket pengar olika verksamheter ska få. Budgetpropositionen är slutbehandlad när riksdagen har tagit ställning till förslagen för samtliga 27 utgiftsområden. Då sammanställer riksdagen statens budget.