Strategi för att motverka överskuldsättning

Ett stort antal människor har omfattande ekonomiska problem. Många saknar en ekonomisk buffert för oförutsedda händelser och omkring 400 000 personer befinner sig i Kronofogdemyndighetens register. Regeringen har därför presenterat en strategi med samlade åtgärder för att motverka överskuldsättning.

Ladda ner:

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund
Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund Foto: Regeringskansliet

- Överskuldsättningen är en stor utmaning. Den innebär en enormt stor påfrestning för den enskilde och anhöriga. Men det är även en stor utmaning för samhällsekonomin när människor inte kan delta fullt ut i samhället, säger konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund.

Att människor blir överskuldsatta hänger ofta ihop med en oväntad livshändelse, som till exempel arbetslöshet eller sjukdom. Överskuldsättningen kan snabbt få svåra konsekvenser för den enskilde och de anhöriga, inte minst barn. Även kostnaden för samhället är omfattande i form av bland annat ökad ohälsa bland de skuldsatta och frånvaro från arbetsmarknaden.

- Människors problem med skulder är en högt prioriterad fråga för regeringen. Det är ett stort samhällsproblem där vi måste jobba brett med många olika åtgärder för att kunna vända utvecklingen och hjälpa människor som befinner sig i en utsatt situation. Det handlar såväl om förebyggande och stödjande åtgärder som om insatser som ska hjälpa hårt skuldsatta tillbaka till mer normala levnadsvillkor, säger Per Bolund.

Samlad strategi ska vända utvecklingen

Regeringens strategi innehåller ett paket med åtgärder som ska motverka att människor hamnar i en situation där de inte klarar av sina skulder. Åtgärderna omfattar även lagändringar som ska förbättra skuldsaneringssystemet så att de som redan befinner sig i en omöjlig skuldsituation, så kallade evighetsgäldenärer, kan få bättre hjälp att komma tillbaka.

I korthet ska åtgärderna i strategin bidra till att:

  • öka kunskaperna om konsumentfrågor och privatekonomi
  • uppnå en mer ansvarsfull kreditgivning
  • förbättra hanteringen av skulder till det allmänna
  • aktivt och effektivt stödja skuldsatta
  • fler svårt skuldsatta ansöker om och genomgår skuldsanering
  • särskild hänsyn tas till barn och unga

Sammanfattning av strategin och åtgärder som genomförts

1. Åtgärder som ska motverka att enskilda får ekonomiska problem

De förebyggande insatserna handlar om att öka kunskaperna om privatekonomiska frågor och om att skapa goda förutsättningar för konsumenterna på kreditmarknaden. För konsumenter som börjat få problem med sin ekonomi är det även viktigt att det är lätt att få stöd.

Skarpare sanktioner för otillåten marknadsföring
Efter en proposition från regeringen beslutade riksdagen i juni 2016 om lagändringar som ska göra det lättare att stoppa otillbörlig marknadsföring. Det innebär att Konsumentombudsmannen under vissa förutsättningar direkt ska kunna förbjuda ett företag att fortsätta med t.ex. en reklamkampanj som gäller lån. Den nya lagen trädde i kraft i oktober 2016.

Prop. 2015/16:168: Stärkta sanktionsmöjligheter för Konsumentombudsmannen

Motverka skuldsättning i samband med spel om pengar
En skuldsättning kan ha orsakats av spel om pengar. Undersökningar visar att färre personer spelar för mer pengar och att spelberoende, inte minst bland unga män, ligger på oroväckande nivåer samt att marknadsföringen för spel ökar. Regeringen avser att oreglera spelmarknaden, bland annat för att säkerställa ett högt konsumentskydd. I detta ingår att överväga om förbudet mot spel på kredit behöver ses över och skärpas. En särskild utredare redovisade sitt uppdrag den 31 mars 2017 och regeringen arbetar nu vidare med ett lagförslag.

SOU 2017:30 En omreglerad spelmarknad

Efter en proposition från regeringen beslutade riksdagen i december 2016 om lagändringar för att tydliggöra tillståndsgivningen i lotterilagen. Lagändringen innebär bland annat att ett generellt krav har förts in i lotterilagen om att den som anordnar lotteri ska säkerställa att sociala och hälsomässiga skyddshänsyn tas. Det har också förts in ett krav på att måttfullhet ska iakttas vid marknadsföring av lotterier till konsumenter och en bestämmelse om att sådan marknadsföring inte särskilt får riktas till barn och ungdomar under 18 år. Efter lagändringen gäller även en åldersgräns på 18 år för att delta i ett tillståndspliktigt lotteri. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2017.

Prop. 2016/17:8 Tydligare tillståndsgivning enligt lotterilagen

Efter en proposition från regeringen beslutade riksdagen i juni 2017 om ändringar i socialtjänstlagen och den nya hälso- och sjukvårdslagen avseende spelmissbruk. Genom lagändringen utvidgas hälso- och sjukvårdens ansvar för att ta hänsyn till barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med är missbrukare, så att det även gäller vid spelmissbruk. Lagändringarna, som syftar till att stärka och skapa långsiktighet i det förebyggande arbetet, träder i kraft den 1 januari 2018.

Prop. 2016/17:85 Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk

En mer ansvarsfull kreditgivning
För att stärka konsumentskyddet och minska risken för att konsumenter tar lån som de inte klarar av att hantera gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för en mer ansvarsfull marknad för konsumentkrediter, i första hand snabblån. Utredningen presenterade i oktober 2016 sitt betänkande där de bland annat föreslår följande åtgärder:

  • Det ska införas ett räntetak och ett kostnadstak för snabblån och andra högkostnadskrediter. Konsumenten ska aldrig kunna bli skyldig att betala mer än 100 procent av kreditbeloppet i kostnader till kreditgivaren. Krediträntan och dröjsmålsräntan ska inte få överstiga 40 procent.
  • Kraven på kreditprövningen ska skärpas.
  • Möjligheten att förlänga ett snabblåns eller en annan högkostnadskredits löptid ska begränsas.
  • Konsumenten ska få en särskild upplysning vid marknadsföring av snabblån och andra högkostnadskrediter. Konsumenten ska erbjudas information om riskerna med att skuldsätta sig och möjligheterna att få hjälp med ekonomiska problem eller att se över sin ekonomi.
  • Det införs en särskild bestämmelse om att marknadsföring av alla slags konsumentkrediter ska vara måttfull, eftersom dagens kreditmarknad innebär generella risker för överskuldsättning och skuldproblematik.

Betänkandet har remissbehandlats och utredningens förslag bereds nu i Regeringskansliet.

SOU 2016:68 Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter

Effektiv konsumentupplysning
Konsumentverket har på uppdrag av regeringen startat tjänsten Hallå konsument dit konsumenter kan vända sig för att få vägledning i konsumentfrågor. I juni 2017 lämnade Konsumentverket en rapport med utvärdering av tjänsten.Effektiv konsumentupplysning

Mer om Hallå konsument
Konsumentverkets rapport Utvärdering av Hallå konsument

Förbättrad hantering av skulder till det allmänna
Många medborgare har skulder till staten som exempelvis studiemedelsavgifter, felparkeringsavgifter eller underhållsstöd. När en sådan fordran överlämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning kan det få negativa konsekvenser för enskilda, bland annat i form av betalningsanmärkningar. Ett arbete har inletts för att utveckla rutiner och arbetssätt som innebär att myndigheterna själva så långt det är möjligt driver in fordringarna istället för att överlämna dessa till Kronofogdemyndigheten för indrivning.

Finansiell folkbildning
Finansinspektionen har i uppdrag att främja konsumenternas ställning på finansmarknaden genom finansiell folkbildning. De har tillsammans med andra aktörer startat flera utbildningsprojektsom fått ett bra genomslag.

Läs mer på Finansinspektionens webbplats

Privatekonomi i skolan
Det är viktigt att barn och ungdomar tidigt får kunskaper om konsumentfrågor och privatekonomi. Gällande kursplaner och ämnesplaner innebär att olika aspekter av privatekonomi ska vara ett tydligt inslag i undervisningen. Regeringen fortsätter att följa frågan.

2. Satsningar på rådgivning och skuldsanering

Konsumenter som riskerar att drabbas eller som redan befinner sig i en svårare typ av skuldsättning behöver normalt mer riktade stödinsatser och aktiv hjälp att återgå till mer normala levnadsförhållanden.

Skuldsanering som når fram till och används av de svårast skuldsatta
En ny skuldsaneringslag trädde i kraft 1 november 2016. Den nya lagen ska få fler svårt skuldsatta att ansöka om och genomgå skuldsanering. Detta sker bland annat genom att kravet på överskuldsättning har nyanserats, gäldenärens betalningar underlättats och två betalningsfria månader införts. Kronofogdemyndigheten har fått 10 miljoner kronor per år i förstärkning 2016 och 2017, därefter permanentas medlen till 15 miljoner kronor årligen. Regeringen föreslår i höständringsbudgeten för 2017 och i budgetpropositionen för 2018 att Kronofogdemyndigheten får tillfälliga medel för att hantera det ökade antalet ansökningar om skuldsanering med 20 miljoner kronor per år, sammanlagt 60 miljoner kronor för 2017-2019.

Prop. 2015/16:125 Skuldsanering – bättre möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt

Effektivare budget- och skuldrådgivning
Alla kommuner har budget- och skuldrådgivare som med olika former av ekonomisk rådgivning ska bidra till att förebygga skuldproblem och hjälpa skuldsatta personer. Regeringen vill främja en väl fungerande budget- och skuldrådgivning i alla kommuner. Konsumentverket har på uppdrag av regeringen tagit fram rekommendationer för budget- och skuldrådgivningen. I propositionen om den nya skuldsaneringslagen har regeringen även förtydligat vad den obligatoriska budget- och skuldrådgivningen innebär.

Rekommendationer för kommunala budget- och skuldrådgivningen på Konsumentverkets webbplats

Samarbete för att motverka problem med skulder
Många med skuldproblem vänder sig av olika anledningar inte till budget- och skuldrådgivningen i kommunerna. För att kunna hjälpa fler skuldsatta behöver därför den uppsökande verksamheten stärkas. Regeringen har gett Konsumentverket i uppdrag att tillsammans med andra berörda myndigheter verka för samarbete mellan olika aktörer. Ett samverkansråd inrättades genom ett regeringsbeslut i september 2016. I rådet ingår Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Finansinspektionen, Kriminalvården och Försäkringskassan. Även andra aktörer som bedöms kunna bidra i arbetet mot överskuldsättning deltar i arbetet, till exempel representanter från kommuner och civila samhället. Samarbetet syftar bland annat till mer skräddarsydda insatser och högre effektivitet i den uppsökande verksamheten.
Pressmeddelande: Regeringen stärker samarbetet för att fler skuldsatta ska få hjälp

Särskild hänsyn till barn och unga
Barn till högt skuldsatta föräldrar drabbas ofta hårt av föräldrarnas situation. Åtgärder för att motverka problem med skulder är därför mycket viktiga utifrån barnens perspektiv. Ett effektivare skuldsaneringssystem kommer att gynna också barnen till skuldsatta. Barn är ofta särskilt utsatta vid utsökningsåtgärder av olika slag, till exempel avhysningar eller utmätningar. En utredning har därför haft i uppdrag att se över utsökningsbalken och bland annat övervägt om de skyddsregler som gäller den skuldsatte och dennes familj är tillräckligt omfattande.

Utredningen presenterade i november 2016 sitt betänkande där de bland annat föreslår att:

  • beräkningen av normal- och förbehållsbelopp ändras så att personer som har löneutmätning garanteras en skälig levnadsnivå och barnfamiljer får mer pengar att leva på
  • skyldigheten att beakta barnets bästa och proportionalitetsprincipen lagfästs
  • Kronofogdemyndigheten får i uppgift att medverka till att parterna uppnår frivilliga överenskommelser.

Betänkandet har remissbehandlats och utredningens förslag bereds nu i Regeringskansliet.

SOU 2016:81 Ett modernare utsökningsförfarande