Arkiv: Åsa Romson, Klimat- och miljöminister, vice statsminister

-

Nya testmetoder för bilars avgasutsläpp

EU har ett system där skillnaden i utsläpp mellan laboratorietester och verklig körning tillåts variera stort. Det är allvarligt och leder till att utsläppen är mycket högre än gränsvärdena. Regeringen har sedan länge verkat inom EU för att få fram testmetoder som mäter verkliga utsläpp. Sverige har bland annat vid två tillfällen skickat brev till EU-kommissionen med uppmaningen att skynda på arbetet med Real Drivning Emissions (RDE). Efter avslöjandet av fusk med mjukvara för att påverka utsläppsvärden i vissa dieselbilar, har frågan fått större uppmärksamhet vilket har påskyndat framsteg.

EU-kommissionen har sett över testprocedurerna vid kontroll av avgaskraven för bilar. Översynen visar att utsläppen av bland annat kväveoxider vid körning på väg under verkliga förhållanden är mycket högre än utsläppen som mäts upp i den mer laboratorieliknande miljön som används när bilarna först godkänns. Det finns därmed starka skäl att anpassa testprocedurerna, något Sverige drivit på för under en längre tid. Dessvärre har det tidigare inte funnit tillräckligt stöd bland EU:s  medlemsländer för att gå framåt, något som ändrads efter avslöjande om fusk med mjukvara för att påverka utsläppsvärden i vissa dieselbilar.

I förhandlingarna har Sverige särskilt drivit tre frågor. För det första vill Sverige att avgasproven ska ske med ombordmätning som komplement till dagens tester i laboratorier. För det andra vill Sverige att det så kallade kalltestet, avgasprovet vid låga temperaturer, ska bli lika omfattande som varmtestet och tillämpas på dieselbilar. För det tredje vill Sverige att möjligheten till oberoende efterkontroller av avgasutsläppen ska stärkas i regelverket.

28 oktober togs beslut inom en av EUs tekniska kommittéer om ändring av testmetoden för avgaser från bilar. Beslutet innebär att laboratorietester ska kompletteras med tester i verklig körning. Kommissionen hade innan mötet tagit fram ett förslag som innebär att nuvarande regelverk kompletteras med en ny testprocedur kallad RDE. Den nya testmetoden innehåller många olika delar, såsom tidpunkter för införande och olika krav på mätinstrument, körcykeln, omgivningstemperatur, viktning av extrem körning m.m. Den innehåller också så kallade konformitetsfaktorer som behövs för att kunna jämföra resultaten mellan den nuvarande och den nya testmetoden.

Inför mötet föreslog kommissionen att konformitetsfaktorn skulle vara 1.2 från år 2019 (2020 för gamla modeller). Sverige har varit bland de mest pådrivande i förhandlingarna och har som ett av få länder givit sitt stöd för kommissionens förslag till en konformitetsfaktor på 1.2. Det kan jämföras med att utsläppen från vanliga bilar i vanlig trafik idag kan vara 4 till 5 gånger högre än gränsvärdet (vilket motsvarar en konformitetsfaktor på 4,0 till 5,0).

Kommissionen föreslog att detta skulle införas i två steg, med ett första steg år 2017 med en högre konformitetsfaktor. Skälet till att faktorn är högre i ett första steg är att det tar tid att utrusta bilar med  den avgasreningsutrustning som behövs för att klara av att rena avgasutsläppen tillräckligt.

Sverige har prioriterat att ha stränga regler som möjligt på slutvärdet för att få så stor långsiktig miljönytta som möjligt. Kommissionens förslag till konformitetsfaktor på 1.2 kunde dock inte accepteras av flertalet medlemsländer. Det kompromissbeslut som togs innebär att bilarnas verkliga utsläpp från och med 2019 stället får vara högst 1.5 gånger högre än gränsvärdet kopplat med laboratorietester. Den kompromiss som kommittén enades innehåller också en konformitetsfaktor om 2.1  i ett första steg från september 2017. Äldre bilmodeller får ytterligare två år på sig att nå upp till samma krav.

Regeringen hade velat se en lägre konformitetsfaktor men välkomnade ändå kompromissen eftersom det är mycket angeläget att enas om en ny testprocedur som ersätter dagens. Beslutet ställer mycket större krav på de verkliga utsläppen än vad som är fallet idag.

Arbetet i kommittén, där beslut fattas kvalificerad majoritet, fortsätter under våren 2016. Europaparlamentet har möjlighet att på samma villkor som ministerrådet kontrollera genomförandeåtgärderna.