Samling mot rasism: Hatet mot samer

Det finns rasism i vårt samhälle och den ser olika ut för olika grupper. Samerna är ett urfolk i Sverige. Många samer vittnar om att hat och hot som riktas mot det samiska folket blir allt vanligare. Kultur- och demokratiministern bjöd tillsammans med Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson därför in till ett dialogmöte för att få lyssna till hur denna rasism kan ta sig uttryck och för att lyfta fram förslag till vad regeringen kan göra.

  • Alice Bah Kuhnke

    Kultur- och demokratiministern bjöd tillsammans med Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson in till ett dialogmöte för att få lyssna till hur hatet mot samer kan ta sig i uttryck och för att lyssna till förslag till vad regeringen kan göra.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Håkan Jonsson

    Håkan Jonsson, styrelseordförande i Sametinget.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Inger Baer-Omma

    Inger Baer-Omma, från Renägarförbundet var med vid dialogmötet.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Lars Jonas Johansson

    Lars Jonas Johansson från Landspartiet Svenska Samer.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Deltagarna runt bordet

    Till detta dialogmöte kom representanter från Sametingets samtliga partier som är invalda i Sametingets plenum. Övriga deltagare kom från Svenska Samernas riksförbund, Renägarförbundet, riksorganisationen Same Ätnam, Landsförbundet Svenska Samer och stiftelsen Gaaltije, som är ett sydsamiskt kulturcentrum med fokus på kultur, språk, näring och samhälle.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Ingrid Inga

    Ingrid Inga från Sámiid Riikkabellodat (Samelandspartiet).

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Marita Stinnerbom

    Marita Stinnerbom, Guovssonásti, gav förslag på åtgärder som en samlad urfolkspolitik, en starkare lagstiftning mot rasism, hatbrott och diskriminering och en förstärkning av demokratiarbetet i Sametinget.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Simon Wetterlund

    Simon Wetterlund, tillträdande ordförande för Samerna.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Regeringen värnar den samiska kulturen och vill främja det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv. Samernas rätt till självbestämmande ska stärkas och det pågår dialog om den framtida samepolitiken och dessutom förhandlingar om en nordisk samekonvention.

Identifiera rasismen och lyft fram verktyg

Till detta dialogmöte kom representanter från Sametingets samtliga partier som är invalda i Sametingets plenum. Övriga deltagare kom från Svenska Samernas riksförbund, Renägarförbundet, riksorganisationen Same Ätnam, Landsförbundet Svenska Samer och stiftelsen Gaaltije, som är ett sydsamiskt kulturcentrum med fokus på kultur, språk, näring och samhälle.

- Statsminister Stefan Löfven sa redan i den första regeringsförklaringen att rasism inte har någon plats i vårt samhälle. Därför är det så viktigt att vi identifierar rasismen och lyfter fram de verktyg som kan spela roll. Det är mycket värdefullt för mig att få ta del av era erfarenheter och er kunskap på detta område, sa Alice Bah Kuhnke när hon hälsade deltagarna välkomna.

Gamla fördomar sitter i

Håkan Jonsson gjorde en historisk återblick till 1600-talet. Då försökte svenska kyrkan tvinga samerna att frångå sin religion och lämna ifrån sig religiösa symboler, till exempel spåtrumman. I Nordisk Familjeboks utgåva från 1895, som var en vanligt förekommande uppslagsbok, kunde man läsa mycket nedsättande beskrivningar om samer.

- Förr blev samer avklädda och mätta. Det fanns de som ansåg att samer var ett lägre stående folk. Dessa fördomar sitter i än idag och rasismen har ökat, den visar sig både mot nyanlända och mot samer, sa Håkan Jonsson.

Renen får klä skott

Några deltagare påpekade att hatet, eller rasismen, visat sig efter bildandet av Sametinget (1993 inrättades Sametinget som ett folkvalt organ och en myndighet). Då fick många samer en starkare identitet och ett sammanhang. Med ökat inflytande framstod samer även för vissa som ett större hot.

Framväxten av sociala medier är en annan faktor för att hatet mot samer blivit mer påtagligt. Jörgen Jonsson från Svenska Samernas Riksförbund menade att sociala medier gör att rasismen mot samer eskalerar. Där kan man skriva anonymt, det kan handla om glåpord och hot och ofta är det barn som drabbas. Annars är det renen som många gånger får klä skott för hatet. Hundratals renar har blivit nedmejade och torterade, med brutna ben och sargade kroppar har de lämnats för att dö.

Förslag till åtgärder

Ingrid Inga från Samelandspartiet menade att regering och riksdag inte tagit till sig att samer har rättigheter. Hon menade att vid Sametingets bildande blev många viktiga frågor kvar vid länsstyrelserna, som bland annat handlar om jakt, rennäringen och EU.

Marita Stinnerbom, Guovssonásti, listade flera faktorer som föder hatet mot samer i samhället. Hon framförde som exempel; sociala medier med bland annat tidningars kommentarsfält, exploatering som gör att betesmarker styckas upp, rovdjursfrågan och att det inte finns några kunskapsmål om samer i skolan. Hon tog också upp förslag på åtgärder som en samlad urfolkspolitik, en starkare lagstiftning mot rasism, hatbrott och diskriminering och att förstärka demokratiarbetet i Sametinget.

Under kvällen invigde kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke den samiska filmfestivalen Dellie maa på Kulturhuset i Stockholm.

Samling mot rasism

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke bjuder in till kunskapshöjande aktiviteter för allmänheten och dialoger med utsatta grupper om rasism och liknande former av fientlighet på olika platser i landet under hösten. Representanter från civilsamhället, politiker och tjänstepersoner deltar vid aktiviteterna. Dessa aktiviteter är en del av det löpande arbetet inom området men även ett förarbete för den nationella plan mot rasism och liknande former av fientlighet som planeras. Planen, som inkluderar hatbrott, kommer att omfatta afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi, rasism mot samer och liknande former av fientlighet, till exempel homofobi och transfobi.