Vårbudgeten 2016 på fem minuter

Samhällsbygget – ansvar, trygghet och utveckling

Den 13 april lämnade regeringen sin ekonomiska vårproposition samt förslaget till vårändringsbudget till riksdagen. I vårpropositionen redovisar regeringen sin bedömning av det ekonomiska läget och sitt förslag till inriktning för den ekonomiska politiken inför budgeten för 2017. Regeringens prioriteringar jobb, skola och klimat ligger fast. I vårändringsbudgeten presenteras förslag på ökade medel i 2016 års budget för att hantera flyktingsituationen. Den ekonomiska vårpropositionen och förslagen i vårändringsbudgeten bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Bedömning av det ekonomiska läget

Utsikterna för den svenska ekonomin är goda. Prognosen för den ekonomiska utvecklingen framöver är dock osäker – riskerna för en svagare utveckling är betydande.

Stark återhämtning...

Svensk ekonomi återhämtar sig i snabb takt från en lång period med lågt resurs­utnyttjande. BNP-tillväxten var hög 2015 och bedöms bli hög även 2016. I takt med att resursutnyttjandet stiger bedöms BNP-tillväxten sakta in något 2017.

...och sjunkande arbetslöshet

Arbetslösheten minskade betydligt under 2015 och är nu cirka 7 procent. Det är den lägsta nivån på sju år. Den höga tillväxten i efterfrågan gör att arbetslösheten väntas fortsätta att minska till 6,3 procent 2017.

De offentliga finanserna stärks på sikt

Regeringen har lagt om finanspolitiken i en mer ansvarsfull riktning och underskottet har minskat kraftigt sedan regeringen tillträdde. Det stora antalet asylsökande till Sverige 2015, och de investeringar som detta medför för att nyanlända ska kunna etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden, innebär tillfälliga kostnader. Därför beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande förbättras senare under prognosperioden än vad som tidigare antogs. Under­skottet i finanserna beräknas växa till och med 2017. Det gynnsamma konjunkturläget och den förda finans­politiken medför att det finansiella sparandet förstärks från och med 2018. För 2020 beräknas ett över­skott på 0,7 procent av BNP.

Nyckeltal prognos april 2016

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2015, prognos för 2016–2020

* Fasta priser, referensår 2014.
** Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP kan inte observeras och utfall saknas således.
*** Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.
Anm.: Prognosen baseras på hittills genomförda reformer.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

 201520162017201820192020
BNP* 4,1 3,8 2,2 1,8 2,1 2,9
BNP*, kalenderkorrigerad 3,8 3,5 2,5 2,0 2,2 2,7
BNP-gap** -0,9 0,2 0,5 0,3 0,0 0,0
Sysselsatta, i åldern 15–74 år 1,4 1,7 1,6 0,8 0,7 0,9
Sysselsättningsgrad, i åldern 15–74 år 66,7 67,1 67,5 67,2 67,0 67,0
Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,0 1,9 1,7 0,7 0,7 1,0
Produktivitet***, kalenderkorrigerad 2,6 1,7 0,7 1,3 1,4 1,7
Arbetslöshet, i % av arbetskraften, 15–74 år 7,4 6,8 6,3 6,4 6,5 6,6
Timlön, mätt enligt konjunkturlönestatistiken 2,4 3,1 3,3 3,4 3,4 3,4
KPI, årsgenomsnitt 0,0 0,9 1,6 2,3 3,2 3,2
KPIF, årsgenomsnitt 0,9 1,3 1,8 2,0 2,1 2,0
Offentliga sektorns finansiella sparande,
% av BNP
0,0 -0,4 -0,7 -0,4 0,1 0,7
Offentliga sektorns konsoliderad bruttoskuld,
% av BNP
43,4 42,5 41,1 40,3 39,1 36,9

Vårändringsbudgeten

Det rådande läget medför behov på flera områden redan under innevarande år. Migrationsverket får kraftigt ökade anslag för att hantera det stora antalet asylsökande.

Med fler asylsökande följer fler avslag i asylärenden. För att möta behovet av ett fungerande återvändandearbete föreslår regeringen att Migrationsverket tillförs mer resurser.

För att underlätta etableringen avsätts medel för bland annat språkinsatser och kompetenskartläggning för asylsökande samt validering för nyanlända. Ett nytt snabbspår för nyanlända entreprenörer inrättas.

Polisen ges ökade resurser, närpolisen förstärks och arbetet mot hatbrott prioriteras. Arbetet mot terrorism förstärks bland annat genom att Säkerhetspolisen ges utökade resurser. Därutöver ges Migrationsverket förstärkta resurser för att öka säkerheten på asylboenden.

Det förebyggande arbetet för ett öppet samhälle, mot våldsbejakande extremism och rasism förstärks.

Tabell: Regeringens åtgärder med anledning av det rådande läget i omvärlden (Tabell 2:1 i 2016 års ekonomiska vårproposition)

Tabell: Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag 2016 (Tabell 1:1 i Vårändringsbudget för 2016)

Finanspolitikens inriktning

- I vårbudgeten fortsätter regeringen att hantera flyktingsituationen och pekar ut inriktningen för framtiden där samhällsbygget går före nya skattesänkningar. Med den svenska modellen som grund och moderniseringen som verktyg ska vi ta oss an vårt lands utmaningar. Arbetslösheten ska bekämpas, kunskapsresultaten i skolan ska stärkas och klimatutsläppen ska minska, säger finansminister Magdalena Andersson.

Minska arbetslösheten

Regeringens mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 ligger fast. Investeringar i jobben görs inom regeringens jobbagenda. Den består av satsningar på kompetens, utbildning och matchning, investeringar för framtiden i bland annat bostäder och infrastruktur samt en aktiv näringspolitik för fler och växande företag. Satsningar på välfärden är också en viktig del av jobbpolitiken.

Skapa en jämlik kunskapsskola med tid för varje elev

En central del av samhällsbygget är en jämlik skola där alla barn får möjlighet att utvecklas. Den huvudsakliga inriktningen är att höja kunskapsresultaten genom tidiga insatser, ökad attraktivitet för läraryrket och ökad jämlikhet i skolan.

Skärpa klimatpolitiken

Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Klimatfrågan är regeringens högst prioriterade miljöfråga. För att leda den internationella utvecklingen skärper Sverige den nationella klimatpolitiken ytterligare och minskar utsläppen.

Stärka välfärden och öka jämlikheten

Regeringens målsättning är att tillväxten och välståndet i Sverige ska komma alla till del. Regeringen prioriterar ett samhällsbygge där välfärden stärks och förutsättningarna ges att anställa fler inom välfärdens verksamheter.

Öka jämställdheten mellan kvinnor och män

Regeringen fortsätter sitt arbete med att beakta jämställdhetsperspektivet i alla delar av utformningen av politiken, och genomför också särskilda satsningar.

Utmaningar för sysselsättningspolitiken

Arbetslösheten är ojämnt fördelad. Många arbetslösa har varit utan arbete under lång tid. Arbetslösheten är dessutom väsentligt högre bland personer som saknar en fullföljd gymnasieutbildning, personer födda utanför Europa och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Antalet asylsökande till Sverige ökade under hösten 2015 till historiskt höga nivåer. Det stora antalet asylsökande bidrar till att öka efterfrågan i ekonomin, bl.a. till följd av en ökad efterfrågan på välfärdstjänster, vilket bedöms leda till en högre sysselsättning och lägre arbetslöshet på kort sikt. Samtidigt innebär utvecklingen utmaningar på arbetsmarknaden. Det tar tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland personer födda utanför Europa är också i genomsnitt högre än bland övriga på arbetsmarknaden.

Det stora antalet nyanlända väntas leda till att ett stort antal personer som varit kort tid i landet kommer in i arbetskraften. På några års sikt förväntas det bidra till att nedgången i arbetslösheten stannar av. Det är därför än mer angeläget att de nyanländas etablering på arbetsmarknaden går så snabbt som möjligt.

Mer om utmaningarna för sysselsättningspolitiken (kapitel 9 ur vårpropositionen)

Uppföljning av fördelningspolitiken

Regeringens reformer hittills under mandatperioden har en tydligt utjämnande fördelningspolitisk profil. Reformerna bedöms bidra till en minskad spridning av hushållens disponibla inkomster. Andelen personer med låg relativ ekonomisk standard väntas också minska. Regeringens politik bidrar även till att stärka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

Med ett utvidgat inkomstbegrepp, som beaktar regeringens satsningar på bl.a. vård, skola och omsorg, får fler inkomstgrupper i genomsnitt en positiv utveckling än när analysen begränsas till den disponibla inkomsten. Välfärdssatsningarna bedöms öka det ekonomiska välståndet i alla inkomst-grupper, men effekten är störst i den nedre delen av inkomstfördelningen.

Fördelningspolitisk redogörelse (bilaga 2 ur vårpropositionen)

Om riksdagsbehandlingen av vårbudgeten

Efter att den ekonomiska vårpropositionen och vårändringsbudgeten lämnats till riksdagen har riksdagens ledamöter möjlighet att lämna följdmotioner med alternativa förslag under de följande två veckorna. Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som ingår i vårpropositionen bereds av finansutskottet. Förslaget till ändringsbudget, inklusive ändrade anslagsramar, inkomstberäkningar och eventuella lagförslag bereds i finansutskottet.

Riksdagen fattar sedan beslut under juni månad. Preliminärt datum är den 21 juni.