Regeringen kraftsamlar för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Den 11 april gick startskottet för regeringens och Försäkringskassans Kraftsamling för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro där socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler stod som värdar. Målet: att mobilisera de viktigaste aktörerna i arbetet med att sänka sjukfrånvaron.

Ann-Marie Begler och Annika Strandhäll.
Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

–För att vi ska lyckas behöver alla bidra. Med konferenserna samlade vi över 1000 representanter från de viktigaste aktörerna runt om i landet. Det här är en komplex fråga och vi behöver skruva i alla delar för att hålla människor friska och i arbete, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Konferensen i Stockholm var den första av fyra i en turné där även Sundsvall, Malmö och Göteborg besöktes i syfte att stävja de ökande sjuktalen – som i Sverige har ökat med 75 procent sedan år 2010.

Ökning av sjukpenningkostnader

I nuläget får cirka 190.000 personer sjukpenning från Försäkringskassan. En viss avmattning i ökningen anas, men om utvecklingen inte bryts kan det handla om 230.000 individer år 2020. Det innebär en kostnadsprognos på 45 miljarder kronor till samma år, vilket är ungefär lika mycket som hela det svenska försvarets årsbudget, och en rejäl ökning från år 2010 då kostnaderna för sjukpenningen låg på 21 miljarder kronor.

Peje Bengtsson, analytiker på Försäkringskassan, talade under konferenserna om hur ökningen rör framför allt personer med psykisk ohälsa eller smärtproblematik i exempelvis rygg och nacke. Dessa diagnoser finns bland cirka 65 procent av alla sjukskrivna kvinnor, som också är den grupp som står för störst andel av sjukskrivningarna. Kvinnors sjukpenningtal är i nuläget 88 procent högre än männens.

–En annan utveckling är att fler av de sjukskrivna har ett arbete, 84 procent berör anställda. Anmärkningsvärt är även att ökningen, även om den är olika stor ändå är generell, i hela landet, över hela arbetsmarknaden, i alla åldrar, vilket innebär att man över hela arbetsmarknaden kan agera för att påverka den här utvecklingen, säger Peje Bengtsson.

Arbetet med att sänka sjuktalen

Arbetet med att sänka sjuktalen involverar flera aktörer. Inbjudna till konferenserna var bland annat representanter för hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Läkarförbundet, företagare och företagshälsovården. Aktörer som även till stor del var representerade på scenen.

En stor del av konferensen handlade om att lyfta och sprida framgångsrika exempel, och särskilt arbetsgivarnas viktiga roll. Susanne Olsson, processledare i Västra Götalandsregionen, berättade om hur tidig samverkan mellan aktörerna i rehabiliteringsarbetet fått ner sjukskrivningstalen med 27 procent på ett år i Tidaholm. Tidigare hade Tidaholm landets högsta sjuktal.

Hälso och sjukvårdens roll

Ytterligare en aspekt regeringen lyfter är hälso- och sjukvårdens roll. Emma Spak, ST-läkare och ordförande för SYLF (Sveriges yngre läkares förening) talade om tidiga rehabiliteringsinsatser på arbetsplatsen och synen på sjukskrivning och var öppen med svårigheterna kring bedömning av arbetsförmåga i relation till patienten.

–Vi behöver ändra synen på sjukskrivning. Vi vet att så fort som du går in i en heltidssjukskrivning över tre månader så ökar risken för att inte komma tillbaka till arbetslivet. Passiv sjukskrivning är dåligt för alla inblandade och måste bli en aktiv del av vård och behandling. Nu måste alla aktörer fortsätta jobba tillsammans – Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och arbetsgivarna – allas roll är avgörande för att vi ska lyckas, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna

Sjukpenningtalet

Sedan år 2010 har sjukpenningtalet ökat med över 75 procent samtidigt som utgifterna på sjukpenninganslaget ökat med 12 miljarder kronor mellan år 2010 och år 2014. Enligt prognoserna kommer Sverige år 2020 ha närmare en kvarts miljon kvinnor och män sjukskrivna om inget händer.