”Rymdverksamheten kan och bör bidra till ett väl fungerande samhälle”

Vid Innovationsrådets möte den 24 november 2016 står rymden i fokus. Statsrådet Helene Hellmark Knutsson ger en uppdatering om regeringens arbete inom rymdområdet. Rymdverksamheten kan och bör bidra till ett väl fungerande samhälle. Det bör också vara ett verktyg för utveckling och innovation som leder till tillväxt. Det här föreslogs i Rymdutredningens betänkande som lämnades till Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i september 2015.

Helene Hellmark Knutsson
Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson i samband med Innovationsrådets möte den 2 september 2015. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Vad är det viktigaste som händer just nu inom regeringens arbete på rymdområdet?

Forskningspropositionen är nu färdig för regeringsbeslut och kommer att presenteras nästa måndag den 28 november. Ett viktigt avsnitt i propositionen kommer behandla rymdområdets betydelse för miljö- och klimatarbetet och hur satellitdata ger oss bättre förutsättningar att hantera klimathotet. Sprunget ur förra årets rymdutredning har vi uppdragit åt Jan Nygren att göra en kunskapsinhämtning om marknadsbehovet och förutsättningarna för att utveckla den svenska rymdbasen Esrange till att kunna sända upp små satelliter i omloppsbana. För mindre än en månad sedan fick jag hans interna rapport i handen, vilken vi nu kommer att analysera och också diskutera på Innovationsrådet.

Det är flera spännande och viktiga saker på gång inom rymdområdet, både i Sverige och i Europa, där det pågår några processer som kommer ha stor betydelse för svensk och europeisk rymdverksamhet framöver. Kommissionen har lagt fram sin europeiska rymdstrategi för några veckor sedan, och vid Konkurrenskraftsrådets möte nästa vecka kommer den att diskuteras för att sedan behandlas i rådet under våren. Sverige kommer där att ta en aktiv roll för att genomförandet av den blir effektiv, inom budget och verkningsfull. Parallellt med detta pågår ett intensivt arbete i den europeiska rymdstyrelsen ESA, där det första ministermötet sedan två år äger rum i början av december och då program och budgetprioriteringar för flera år framåt ska bestämmas.

Rymdutredningen föreslår att rymdverksamheten ska vara "ett verktyg för utveckling och innovation som leder till tillväxt". Kan du utveckla detta och ge konkret, praktiskt exempel?

Det finns många exempel på när rymdverksamhet bidrar till utveckling och innovationer som är av intresse för många andra sektorer. Utveckling och innovationer från rymdsektorn är ofta verktyg eller hävstång för andra samhälleliga funktioner. Redan idag har vi, ibland utan att tänka på det, nytta av många rymdrelaterade tjänster i vardagslivet. Låt mig ta den kanske tydligaste tillväxtmöjligheten nämligen nya tjänster och företag som kan växa genom att skapa mervärde från de enorma mängderna av satellitdata som genereras och laddas ner till jorden dygnet runt. Företag med avancerade tjänster för jordbruk, bank, detaljhandel, krishantering, navigering med mera har vuxit upp de senaste åren. I takt med att fler typer av data kan hämtas kommer nya innovativa och banbrytande tjänster att skapas. Ett annat exempel är den forskning som möjliggörs i rymdens tyngdlöshet som kan leda till nya upptäckter inom till exempel materialfysik eller medicinsk forskning, vilket i sin tur ger tillväxtpotential. Den avancerade tekniska och industriella utvecklingen som behövs för att designa och tillverka rymdteknik gynnar också på sikt andra samhällssektorer. Till sist, kan det intresse för teknik och naturvetenskap som rymden väcker hos unga göra att fler på sikt väljer att läsa till ingenjörer eller forskar.

Hur kan Innovationsrådet bidra till att rymdverksamheten kan göra större nytta för samhället?

Innovationsrådets ledamöter har stor erfarenhet och kompetens. De kommer från olika bakgrunder och verksamhetsområden, och har bra möjlighet att se hur möjligheter som skapas på ett område, i det här fallet rymdverksamheten, kan generera tillväxt, innovationsmöjligheter och arbetstillfällen i andra näringslivssektorer. Att Innovationsrådet har en så tung politiskt backning med statsministern och fyra statsråd borgar för att bra idéer som uppstår på mötena kan genomföras snabbare och bidra till Sveriges utveckling och nyindustrialisering. Innovationsrådet får också medial uppmärksamhet som kan fästas på särskilt intressanta möjligheter vilket kan ge ringar på vattnet och oväntade idéutbyten och i förlängningen synergieffekter.