Nya EU-krav ska minska dödliga luftföroreningar

Den 8 december fattade EU:s ministerråd beslut om det så kallade takdirektivet, för att minska föroreningar i luften. I de nya reglerna fastställs strängare nationella utsläppstak för de luftföroreningar som är mest skadliga för miljön och människors hälsa.

Takdirektivet innehåller nya tak för utsläpp av luftföroreningar. Genom det antagna direktivet har EU-länderna deklarerat att man tillsammans tar ansvar för att värna om en god luftkvalitet. Syftet är att minska hälsoriskerna och miljöpåverkan av luftföroreningar. De åtgärder som direktivet innebär kommer minska antalet förtida dödsfall på grund av luftföroreningar i EU med hälften till 2030 (jämfört med 2005). I siffror motsvarar det att 200 000 färre människor i EU skulle dö i föritd varje år på grund av dålig luft.

- Luftföroreningar är det mest akuta globala miljöhotet. Jag är glad att vi efter flera års hårda förhandlingar nu har nya krav på plats som ska minska luftföroreningarna i alla EU-länder, säger miljöminister Karolina Skog.

Enligt en rapport från WHO dör tre miljoner människor varje år till följd av föroreningar i utomhusluft. För Sverige är reglerna i takdirektivet viktiga för att kunna minska införseln av luftföroreningar från andra länder. En central fråga för Sverige har varit en gemensam ambitionsnivå för EU som helhet, och Sverige har aktivt drivit frågan om ambitiösa nivåer för att minska mängden föroreningar i luften.

Direktivet väntas träda i kraft i EU den 31 december 2016, och det ska vara infört i svensk lagstiftning under sommarhalvåret 2018.

Reglerna i takdirektivet omfattar utsläpp av fem föroreningar i utomhusluft: svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar utom metan, ammoniak och små partiklar. Förutsatt att redan beslutade åtgärder genomförs så bedöms Sverige klara nivåerna för svaveldioxid, ammoniak och små partiklar. Däremot behöver Sverige enligt de prognoser som är framtagna fler åtgärder för att nå utsläppstaken för kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Kväveoxider kommer främst ifrån transporter, energiproduktion, arbetsmaskiner och sjöfart. Flyktiga organiska ämnen kommer främst ifrån hushållens användning av lösningsmedel som till exempel spolarvätska, tändvätskaoch lacknafta, men även från industrin och jordbruket.