Ny strategi för det humanitära biståndet

I situationer av väpnad konflikt, naturkatastrofer och andra katastrofliknande förhållanden är humanitärt bistånd ett av de mest verkningsfulla och handgripliga medlen för att rädda liv och lindra nöd hos för drabbade kvinnor, män, flickor och pojkar. Regeringen fattade i januari 2017 beslut om en ny strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Sida, som omfattar perioden 2017-2020.

  • Isabella Lövin besöker flyktinglägret Dadaab i Kenya.

    Foto: Annika Flensburg/Regeringskansliet

  • Isabella Lövin träffar kvinnorättsaktivister i Somalia.

    Foto: Annika Flensburg/Regeringskansliet

  • Isabella Lövin besöker en skola på en Civilian Protection Site i Juba, Sydsudan.

    Foto: Annika Flensburg/Regeringskansliet

De globala humanitära behoven har under de senaste tio åren ökat kraftigt, framförallt till följd av svårlösta konflikter som ofta lett till utdragna flyktingsituationer. Återkommande kriser sker även i spåren av ökad torka och extrema väderhändelser som torka och översvämningar, vilket på sikt riskerar att ytterligare öka behoven. FN uppskattar att över 128 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd 2017, vilket är den högsta siffran någonsin. Särskilt utsatta är de över 65 miljoner människor som är på flykt. Tendensen är att flyktingsituationer blir mer utdragna. Enligt UNHCR:s definition beräknas 6,7 miljoner människor leva i utdragna flyktingsituationer (och 5,2 miljoner palestinska flyktingar omfattas av UNRWA:s mandat). I genomsnitt varar en utdragen flyktingsituation i 26 år.

Det övergripande målet för Sveriges humanitära bistånd är att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet, till förmån för nödlidande människor som har utsatts för, eller står under hot att utsättas för, väpnade konflikter, naturkatastrofer eller andra katastrofliknande förhållanden. Det humanitära biståndet handlar om att hjälpa människor i akut nöd utifrån humanitära behov och humanitära principer. De humanitära principerna innebär humanitet, neutralitet, oberoende och opartiskhet. Det långsiktiga utvecklingssamarbetet handlar om att bidra till att människor reser sig ur fattigdom och förtryck genom stöd till långsiktiga åtgärder. Sveriges humanitära bistånd utgår från globala humanitära behov och de humanitära principerna samt internationell humanitär rätt, internationell flyktingrätt, de mänskliga rättigheterna, rättsliga instrument med bäring på katastrofer, och vedertagen internationell praxis på området. Vidare vägleds det humanitära biståndet av principerna om gott humanitärt givarskap (Good Humanitarian Donorship, GHD).

För att minska framtida humanitära behov är det viktigt att ta itu med krisers grundorsaker, betona förebyggande åtgärder och stärka människors och samhällens resiliens (motståndskraft, återhämtnings- och anpassningsförmåga) mot kriser och katastrofer. Antalet utvecklingsaktörer som arbetar med att stärka motståndskraften hos individer och samhällen och som verkar i humanitära kontexter måste öka för att främja långsiktiga lösningar på återkommande och utdragna kriser. Sverige arbetar för stärkt samverkan mellan det humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingsbiståndet.

Sveriges samlade humanitära bistånd

Sverige har länge varit en betydande aktör inom det humanitära biståndet och var den sjätte största bilaterala givaren i världen 2016 med cirka 2,7 procent av det globala humanitära stödet. Sveriges samlade humanitära bistånd har ökat från 3,3 miljarder kronor 2005 till över 5 miljarder kronor 2016. Sveriges humanitära finansiering utgår dels från UD i form av kärnstöd (oöronmärkt stöd till olika humanitära organisationers verksamhet, utifrån organisationernasbehovsbedömningar), dels från Sida i form av lands- och regionsbaserat stöd. För 2017 uppgår det humanitära anslaget till 5,9 miljarder kronor, varav drygt 3,2 miljarder fördelas genom Sida och 2,7 miljarder genom UD.

Sida fördelar nu i början av året drygt 2,2 miljarder av sitt humanitära anslag. Knappt en miljard av anslaget finns kvar som reserv hos Sida inför plötsligt uppkomna eller förvärrade kriser.

Utrikesdepartementet fördelar i början av året drygt 2,6 miljarder till FN:s flyktingorgan (UNHCR), FN:s livmedelsprogram (WFP), FN:s fond för katastrofbistånd(CERF), FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar (UNRWA), FN:s kontor för humanitärt bistånd (UNOCHA), Internationella Rödakorsfederationen (IFRC), Internationella Rödakorskommittén (ICRC) och FN:s kontor för katastrofriskreducering (UNISDR).

Sverige är den enskilt största givaren av oöronmärkt kärnstöd till de humanitära FN-organisationerna. Till exempel var Sverige 2016 den största givaren av oöronmärkt stöd till FN:s flyktingorgan, FN:s livsmedelsprogram, FN:s fond för katastrofbistånd och FN:s kontor för katastrofriskreducering. Stödet möjliggör snabba och flexibla insatser till de kvinnor, män, flickor och pojkar som är i störst behov av hjälp. Oöronmärkt kärnstöd bidrar också till förutsägbarhet och samordning. Det land- och regionsbaserade stödet, som utbetalas av Sida, möjliggör ett flexibelt användande och ökar kapaciteten att möta de humanitära behoven på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt.

UD ansvarar för den övergripande samordningen av Sveriges humanitära bistånd, för svensk politik gentemot humanitära organisationer och ger oöronmärkt kärnstöd till dessa organisationer. Sida finansierar internationella humanitära insatser inom ramen för FN:s appeller och bidrar till att genomföra Sveriges humanitära politik. I policyramverket för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd anges regeringens inriktning för det humanitära biståndet.

Ny strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Sida

I januari 2017 antogs en ny strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Sida, vilken gäller under perioden 2017-2020.

För att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet för krisdrabbade människor ger Sverige stöd till insatser som utgörs av materiellt bistånd och skyddsinsatser. För att uppnå det övergripande målet för Sveriges humanitära bistånd förväntas Sida bidra till:

  • Behovsbaserad, snabb och effektiv humanitär respons.
  • Ökat skydd för krisdrabbade människor samt ökad respekt för den internationella humanitära rätten och de humanitära principerna.
  • Ökat inflytande för krisdrabbade människor.
  • Stärkt kapacitet och effektivitet i det humanitära systemet.

Jämställdhet, konfliktkänslighet och resiliens ska systematiskt integreras i det humanitära biståndet.

Hit går Sveriges humanitära bistånd

Sveriges oöronmärkta kärnstöd bidrar till att de humanitära FN-organisationerna snabbt, flexibelt och effektivt kan vara på plats vid kriser och ge hjälp till de människor som är i störst behov. Kärnstödet bidrar till att de humanitära organisationerna kan vara på plats från början vid en kris och att responsen kan anpassas om krisen eskalerar.

Sverige genom Sida bidrar till de landspecifika humanitära appellerna. Majoriteten av Sveriges humanitära bistånd 2016 genom Sida gick till humanitära behov i och runtom Syrien, Jemen, Irak, Sydsudan, Demokratiska republiken Kongo och Afghanistan.

Sida kommer i början av 2017 att fördela de största humanitära stöden till Syrienkrisen (315 mkr), Jemen (164,5 mkr), Sahelkrisen (160 mkr), Sydsudankrisen (150 mkr), Irak (130 mkr), Demokratiska republiken Kongo (130 mkr) respektive Nigeria (130 mkr).

Kontakt

Annika Flensburg
Pressekreterare hos minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister Isabella Lövin
Telefon (växel) 08-405 10 00