Plast i haven – ett omfattande miljöproblem

Marint skräp är ett av vår tids största miljöproblem. Upp emot 13 miljoner ton skräp hamnar i haven varje år, det mesta av det är plast. Nu riktar regeringen ytterligare fokus mot problemet. Insatserna handlar både om att minska mängden plast som hamnar i havet och att hantera den plast som redan hamnat där.

Strandstädning Bohuskusten
Skräp från haven samlas på stränderna. I Sverige är Bohuskusten hårt drabbad. Foto:Maja Kristin Nylander/Havs- och vattenmyndigheten

– Plast i haven är ett enormt problem, både i Sverige och världen över. Om vi inte gör något kan det komma att finnas mer plast än fisk i haven år 2050, säger miljöminister Karolina Skog.

Naturen kan inte bryta ner och omhänderta plasten. Istället smulas den sönder och blir till mikroplaster som skadar miljö och djurliv. Mer än 1 miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år efter att ha fastnat i eller ätit plast som finns i havet. Plasten är också en hälsorisk för oss människor eftersom forskare har hittat mikroplaster i fisk som vi äter.

Plast som hamnar i haven är också en källa till att farliga kemikalier sprids. Dels kan plasten i sig innehålla hormonstörande och cancerogena tillsatser, dels kan plasten fungera som en magnet för olika kemikalier.

Pressmeddelande: Stor satsning på rent hav

Pressmeddelande: Sverige ökar stödet till FNs miljöprogram för att minska marin nedskräpning

Pressmeddelande (utredning och myndighetsuppdrag): Fler steg för att minska plastens negativa miljöeffekter

Mikroplaster

Mikroplaster är små plastpartiklar som är mindre än fem millimeter. Mikroplaster kan skada vattenlevande organismer både fysiskt och toxikologiskt. Genom att miljögifter binder hårdare till plast än till naturliga partiklar kan det påverka halterna i livsmedel från havet.

Den omfattande förekomsten av mikroplaster i haven beror inte enbart på att större plastpartiklar bryts ned till mindre. Mikroplaster tillsätts också i många kosmetiska produkter och kemiska hushållsprodukter för att ha en skrubbande funktion. Det finns även studier som visar att vissa textilier kan släppa ifrån sig ett betydande antal plastfibrer.

Regeringen förbereder nu ett nationellt förbud mot mikroplast i kosmetiska produkter som sköljs av. Detta eftersom den frivilliga utfasningen inte fungerat fullt ut, samtidigt som EU-kommissionen inte tagit initiativ till ett EU-gemensamt förbud. Mikroplast i kosmetika är direkt skadlig för miljön och helt onödig eftersom det finns fungerande och mer miljövänliga alternativ. Kemikalieinspektionen har också fått i uppdrag att ta fram förslag till ett bredare förbud som omfattar ytterligare kosmetiska produkter.

Naturvårdsverket har i uppdrag att identifiera de viktigaste källorna till utsläpp till svenska vatten. Deras rapport lämnades till regeringen i juni 2017 och är nu ute på remiss. Remissvaren ska ha kommit in till Miljö- och energidepartementet senast den 30 oktober 2017.

Uppdrag till Naturvårdsverket att identifiera och föreslå åtgärder mot utsläpp av mikroplaster i havet från viktigare källor i Sverige

Remiss Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige

Mer om fördjupat uppdrag om mikroplaster i Kemikalieinspektionens regleringsbrev (Ekonomistyrningsverkets webbplats)

Plastpåsar

Plastbärkassar är ett stort problem i haven. Plasten bryts ned i små mikropartiklar som orsakar skador på djur och natur. Regeringen har tagit ett första steg nationellt för att minska förbrukningen av plastbärkassar. Enligt en ny förordning om plastbärkassar ska handeln informera om plastbärkassarnas miljöpåverkan och fördelarna med en minskad förbrukning. Skydligheten gäller från den 31 maj 2017. Naturvårdsverket har i uppdrag att övervaka att förbrukningen av plastbärkassar går ned.

Syftet med den nya förordningen om platsbärkassar är att minska problemen med nedskräpning och främja ett mer effektivt resursutnyttjande. Ytterligare steg behöver tas och regeringen är på gång med kompletterande initiativ på området.

Pressmeddelande: Steg för minskad förbrukning av plastbärkassar

Vid klimatmötet i Marrakech 2016 ställde sig Sverige bakom ett franskt initiativ till en global koalition för att minska nedskräpningen i haven.

Strandstädning

Skräp från haven samlas på stränderna. I Sverige är västkusten, särskilt Bohuskusten, hårt drabbad. Det är kommunernas ansvar att ta hand om avfall och skräp, men där problemen är som störst krävs nationella insatser. Ett förslag om statlig medfinansiering av strandstädning är ute på remiss.

Remiss av Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning

EU-arbete

Sverige är pådrivande för en starkare europeisk avfalls- och kemikaliepolitik.

EU-kommissionen arbetar just nu fram en plaststrategi. Strategin kommer att fokusera på bristande återvinning, fossilbaserade och farliga ämnen, liksom på mikroplaster i hav och sjöar.

Inom EU pågår också förhandlingar om det så kallade avfallspaketet. Bland annat diskuteras vilka insamlingsmål för avfall som de olika medlemsländerna ska ha. Att arbeta med källorna till att avfall uppkommer från första början, är ett verkningsfullt sätt att minska mängden skräp i haven.

En giftfri vardag

Många plaster innehåller fortfarande farliga ämnen, helt i onödan. Regeringen arbetar för att farliga ämnen ska ersättas med säkrare alternativ. Regeringen vill starta ett centrum för att hjälpa företag som vill byta ut farliga ämnen i produkter. Utredningen om substitutionscentrum ska lämnas i månadsskiftet mars-april 2017.

Pressmeddelande: Regeringen vill ha centrum för giftfria produkter

Allt mer forskning tyder på att hormonstörande ämnen kan skada människans fortplantning och påverka fostret och den växande individen. Ämnena kan på liknande sätt påverka de vilda djuren.

Regeringen anser att det är angeläget att vidta åtgärder för att skydda känsliga grupper som barn och kvinnor i barnafödande ålder. Det är också viktigt att öka och sprida kunskap om orsakssamband mellan exponering för hormonstörande ämnen och risker för påverkan på människors hälsa och miljön.

Den svenska regeringen verkar tillsammans med övriga nordiska länder för att riskerna med de hormonstörande ämnena ska ges hög prioritet inom EU, bland annat genom att driva på och medverka till att relevanta regelverk anpassas till de nya kunskaperna.