Stig Svensson ser över assistansmarknadens utveckling

Utredaren Stig Svensson ska se över assistansersättningens utveckling och hur marknaden för anordnare av personlig assistans har vuxit fram. Det beslutade Socialdepartementet den 4 april 2017.
– Regeringen har redan vidtagit ett antal åtgärder mot fusk och brottslighet inom välfärdssystemen och assistentersättningen. Men vi måste få en bättre förståelse för hur privatiseringar, vinstnivåer och marknadskrafter kan bidra till ökade kostnader för vår gemensamma välfärd, säger barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér.

En blond kvinna och en man i mörk kavaj talar med varandra.
Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér och Stig Svensson som ser över assistansersättningens utveckling och framväxten av marknaden för anordnare av personlig assistans. Foto: Joanna Abrahamsson/Regeringskansliet

Stig Svensson ska:

  • analysera sambandet mellan vinstutvecklingen, timutveckling i assistansersättningen och utvecklingen av assistansmarknaden.
  • analysera diskrepansen mellan uppskattad brottslighet respektive misstänkta brott som identifieras av Försäkringskassan och brott som leder till lagföring.
  • föra dialog med relevanta aktörer och
  • vid behov lämna förslag på åtgärder.

- Skattemedel avsatta till personer med funktionsnedsättning ska varken gå till brottslighet eller övervinster. Sedan rätten till personlig assistans infördes 1994 har kostnaderna ökat oroväckande fort samtidigt som den privata marknaden för personlig assistans vuxit, säger Åsa Regnér.

Mest pengar till enskilda personer

Assistansersättning är den socialförsäkringsförmån som betalar ut mest pengar till enskilda individer. I genomsnitt betalas 1,8 miljoner kronor per år till respektive assistansberättigad. Lockade av stora belopp har mindre seriösa aktörer etablerat sig på marknaden. Under lång tid ställdes egentligen inte heller några krav på den som ville ge sig in i assistansbranschen. Hanteringen präglades av tillit. Uppföljningen var svag. Under senare år har dock kontrollerna successivt stärkts.

Schablonen driver kostnaderna

Brukarnas och anordnarnas intresse av assistans sammanfaller. Flera rapporter och utredningar har pekat på att konstruktionen av assistansersättningens schablon är kostnadsdrivande. Så länge nyttan och intäkten av en extra timme assistans överstiger marginalkostnaden för att tillhandahålla och erhålla ytterligare en timme assistans finns drivkrafter att pressa upp antalet timmar.

Kommersiella välfärdsföretag dominerar marknaden

Assistansmarknaden har gått från att ha dominerats av kommuner till att majoriteten är kommersiella välfärdsföretag. I samband med denna utveckling ökar både antalet brukare och beviljade timmar. Regeringen vet också att kostnadsökningarna från 2010 framförallt drivs av ett ökat antal beviljade timmar. Det är en utveckling man inte kunde förutse när assistansreformen trädde i kraft 1994.

Uppdraget ska redovisas den 15 januari 2018.