Ett år med samverkansprogrammen – kraftsamling för innovation

Över 400 personer deltog på konferensen Samverkan för innovation, där en del av dagen ägnades åt att sammanfatta det första året med samverkansprogrammen. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg var huvudtalare och fokuserade på vad som åstadkommits under året och lyfte fram exempel på den kraftsamling som programmen utgör.
– Redan efter ett år ser vi resultat i form av nya samverkansprojekt, testbäddar och inte minst spännande möten där ny kunskap utvecklas och fler hållbara innovativa lösningar skapas, sa Mikael Damberg.

  • Närings- och innovationsminister Mikael Damberg står och talar framför en stor bildskärm

    Närings- och innovationsminister Mikael Damberg sammanfattade det första året med samverkansprogrammen.

    Foto: Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

  • Flera människor sitter runt ett bord på en scen och samtalar

    I paneldebatten ”Hur bygger vi framtidens exportframgångar genom samverkan mellan stora och små företag?” deltog Saeid Esmaelizadeh, Medgrundare, Serendipity, Lotta Ljungqvist, CEO, GE Healthcare Sweden, närings- och innovationsminister Mikael Damberg, moderator Joakim Appelquist, Vinnova, Hans Holmström, VD, Siemens, Daniel Enström, CTO, Mobilaris.

    Foto: Elima Mwinyipembe

  • Tre personer står runt två ståbord på en scen

    Konferensen Samverkan för innovation genomfördes tillsammans med Energimyndigheten, Formas och Vinnova. Här myndigheternas respektive generaldirektör: Erik Brandsma, Ingrid Petersson och Charlotte Brogren.

    Foto: Elima Mwinyipembe

Deltagarna i de samverkansgrupper som knutits till de fem samverkansprogrammen består av nyckelpersoner från näringsliv, akademi och offentlig sektor. De har under året bland annat arbetat med att prioritera områden och insatser som bedöms vara viktigast att fokusera på för att hitta lösningar på centrala samhällsutmaningar inom digitalisering, life science (hälsoutmaningen) och miljö- och klimatteknik.

"Lösningar som testas i Sverige kan sedan exporteras på världsmarknaden"

Prioriteringarna blir ett viktigt ingångsvärde när Vinnova, Formas och Energimyndigheten beslutar om utlysningar och medelstilldelning inom ramen för de strategiska innovationsprogrammen (SIP) och i andra sammanhang. I grunden innebär samverkansprogrammen en prioriteringsram där regeringen anger riktningen för de innovationsinsatser den prioriterar, både på grundval av att de relaterar till viktiga samhällsutmaningar och också för att de rör svenska styrkeområden, och att de i förlängningen innebär affärsmöjligheter för Sverige och svenska företag.

– När hela världen söker efter lösningar på samma utmaningar blir möjligheterna för de företag och länder som går före mycket stora. Lösningar som tas fram och testas i Sverige kan sedan exporteras på världsmarknaden och lägga grunden till nya företag, jobb och exportsuccéer, sa Mikael Damberg.

Ytterligare medel har anslagits under kommande fyra år

Även om grunden för arbetet är en kraftsamling och fokusering utifrån befintliga aktörer och resurser så har ytterligare medel anslagits för att stärka arbetet med samverkansprogrammen. Regeringen styr genom den forskningspolitiska propositionen omkring 1,225 miljarder kronor till områden relaterade till samverkansprogrammen under de kommande fyra åren. Vinnova för diskussioner med en stor mängd aktörer om att starta en första våg av insatser om 700 miljoner kronor. De statliga medlen kommer att medfinansieras av de deltagande aktörerna från näringsliv, akademi och offentlig sektor, vilket kommer resultera i en projektstock som uppgår till minst 1,5 miljard. De första besluten kommer redan nu i veckan.